7.12.2023

Skalbart lärande av hög kvalitet

Den nationella högskolestrategin för kontinuerligt lärande (KL) som godkändes för ett år sedan är på många sätt ambitiös i sin målsättning att ge fler finländare tillgång till flexibelt, anpassat och ändamålsenligt kontinuerligt lärande av allt högre kvalitet och i lagom munsbitar.

Diskussionen kring hur målsättningarna ska nås kretsar mycket kring digitalisering (digitala plattformar, dataorienterade kundstyrning m.m.) som en avgörande faktor för att tillgängligheten, kvaliteten, verkningsfullheten och kundtillfredsställelsen ska förbättras.

Digitala lösningar ses också som en förutsättning för att kunna lansera KL-produkter som är skalbara. Men vad avses egentligen med skalbarhet, ett begrepp som inte definieras i den nationella KL-strategin? I en artikel från 2017 studerar Kasch, van Rosmalen & Kalz skalbarhet av MOOC:s (Massive Open Online Courses). Artikeln konstaterar att skalbarhet ofta förstås kvantitativt (och därmed snävt) i termer av t.ex. ökat deltagarantal, mer omfångsrika kurser och mer kostsamma ict-lösningar. Författarna efterlyser en bredare diskussion kring skalbarhet; en som beaktar inte bara det kvantitativa utan också det kvalitativa d.v.s. hur väl omfångsrika, digitala kurser bidrar till inlärning. Följaktligen definierar Kasch et al. skalbarhet i termer av kurser/kontinuerligt lärande som når allt fler deltagare samtidigt som kvaliteten inte lider och kostnaderna inte ökar.

Kasch & al. (s. 850) lyfter fram svårigheterna med att parallellt göra landvinningar inom samtliga dessa områden d.v.s. öka kursens omfång, upprätthålla eller förbättra dess kvalitet och hålla kostnaderna oförändrade. Av artikeln att döma har skalbart lärande ofta ekonomiska snarare än pedagogiska fördelar. Med andra ord kan skalbarhet ha negativa effekter på det som borde stå i centrum d.v.s. effektiv inlärning.

Vilka lösningar och rekommendationer presenterar då författarna? Jo, de lyfter fram sådant som för många av oss redan är en självklarhet d.v.s. vikten av att redan i planeringsskedet, i ljuset av kursens omfång, tänka till gällande (i) lärandemålens komplexitet, (ii) sammanjämkning mellan undervisningsmetoder och lärandemål, (iii) typer av interaktion inom kursen och (iv) format för utvärdering och respons. Vikten av dessa lyfts också fram i kvalitetskriterierna för digital pedagogik publicerade av Digivision 2030 samt av kolleger med expertis inom lärande och kvalitetshantering. Skalbara KL-helheter nämns vidare i utkastet till ÅA:s utbildningsstrategiska åtgärdsprogram (2025–2026), vilket betyder att den ÅA-interna diskussionen kring skalbarhet sannolikt snart tar ny fart.

Catharina Groop,
vicedirektör vid Centret för livslångt lärande, CLL