12.5.2022
De ungas servicepunkter, Navigatorerna, har varit den mest relevanta verksamheten som inletts inom ramen för ungdomsgarantin. Navigatorernas målsättning är att erbjuda unga under 30 år vägledning och hjälp i frågor som gäller arbete, utbildning, hantering av vardagen och välbefinnande. I Finland finns idag över 70 Navigatorer, som tillsammans formar ett nationellt Navigatornätverk där sakkunniga från den offentliga, privata och tredje sektorn tillsammans erbjuder service för unga.
Navigatorn som verksamhetsmodell byggs upp av tjänster från olika förvaltningsområden och omfattande samarbetsnätverk. För att utveckla Navigatorernas sektorövergripande verksamhet och serviceförmåga krävs insatser för att stärka samarbetskompetensen på flera plan. En fungerande sektorövergripande verksamhet kräver ett fungerande samspel och god intern kommunikation, en lyckad organisering av arbetet samt en arbetsgemenskap som stöder kunskapsdelning och där den enskilda sakkunnigas expertis tas tillvara. Uppbyggandet av verksamhetskulturen och ett sektorövergripande arbetssätt vid Navigatorn uppstår inte av sig självt, utan kräver långsiktig och målinriktad utveckling.
I projektet TESSU2 – Mot en genuin sektorövergripande samverkan och handledningskompetens i Navigatorerna (2019–2022) har man jobbat med behovsbaserade och målinriktade utvecklings- och handledningsprocesser för Navigatorpersonal och -koordinatorer, styrgrupper och ledning. Sammantaget har 570 personer från 57 olika Navigatorer deltagit i projektets handlednings- och utvecklingsprocesser. Handledningsprocesserna har tagit fasta på de utvecklingsfaser som Navigatorn befunnit sig i.
Mångsidiga utvecklings- och handledningsprocesser
Då verksamhetsförutsättningarna ändrats och strukturerna för Navigatorn stöpts om, har det varit viktigt att klargöra och kommunicera Navigatorns uppdrag både internt och till omvärlden. För att stöda Navigatorernas utveckling och möjliggöra förändringsarbetet har det varit nödvändigt för TESSU2-projektet att rikta handledningsprocesserna till olika målgrupper i Navigatorn och dess nätverk. Processerna har under projektets gång breddats så att de i allt högre grad kommit att stöda ledarskapet i Navigatorn, Navigatorpersonalens moderorganisationer och Navigatornätverkets olika aktörer. För att Navigatorpersonalen till fullo ska kunna verka i Navigatorn och utveckla dess verksamhet, behöver de aktuella frågeställningarna och behoven också förankras och drivas inom ledarskapet i de samarbetande organisationerna.
– Utvecklingen av tjänster och verksamhet kräver ett strategiskt, långsiktigt gemensamt arbete. För att säkerställa samtliga intressenters engagemang och förankra utvecklingsarbetet är det viktigt att ha med aktörer brett från olika uppgifter och organisationer, medräknat Navigatorpersonalens moderorganisationer och ledning, säger Satu Laitila, projektansvarig vid Centret för livslångt lärande.
Handledningsprocesserna har exempelvis tagit fasta på utvecklingen av det gemensamma sektorövergripande arbetet och faktorer som gynnar eller hindrar utvecklingen av det. Det här betyder bl.a. att de sakkunniga gemensamt behandlat frågor kring Navigatorns målsättningar och värderingar, gemensamma spelregler och ansvarsfördelningar samt ökat kännedomen om varandras kompetenser och arbetssätt.
– Det unika med det här projektet har varit att få jobba med så kompetenta kollegor och med en målgrupp som är genuint intresserad av att lära sig mera om mångprofessionellt samarbete. Handledningarna har alltid planerats utifrån varje Navigators behov och på det sättet även krävt kreativa penseldrag av oss som processledare, säger Camilla Stenbäck, sakkunnig i projektet.
Förutom handledningsprocesser riktade till hela Navigatorpersonalen har man inom projektet särskilt velat stötta Navigatorkoordinatorerna i deras centrala uppdrag att leda Navigatorn och dess nätverk som en sakkunnigorganisation. Det här har kunnat innebära dels frågor kopplade till klargörande av Navigatorns ställning i servicenätverket, dels frågor som berör det egna ledarskapet och ledarrollen i utformningen av verksamheten i förhållande till Navigatoraktörernas moderorganisationer.
– Det har varit betydelsefullt för aktörerna att kunna utveckla de egna verksamhetsmodellerna tillsammans med andra likvärdiga Navigatorer. Kollegialt utvecklingsarbete har gett bättre förutsättningar att gemensamt skapa en vidare helhetsbild mitt bland stora samhälleliga förändringar, säger Satu Laitila.
Speciellt för Navigatorkoordinatorerna är att de har en mångfasetterad och krävande ledaruppgift i att driva och koordinera Navigatorns verksamhet, samtidigt som de i de flesta fall saknar förmansbefogenheter. Koordinatorerna har erbjudits kollegialt stöd i form av kollegiala mentorsgrupper där man fått jobba vidare med de utvecklingsbehov som identifierats nationellt.
– Särskilt i mentorsgrupperna har det blivit tydligt hur värdefullt det är för Navigatorkoordinatorerna att regelbundet få träffa andra som i sitt arbete har liknande ansvarsområden och uppgifter. De har uppskattat att i en liten, trygg grupp kunna reflektera kring uppdraget att leda verksamheten i Navigatorn. För oss processledare har det känts fint att höra att koordinatorerna sett framemot våra träffar – de har varit oaser för dem i deras arbetsvardag, säger Cilla Nyman, sakkunnig i projektet.
Då projektet nu avslutas är Navigatorverksamheten återigen i förändring. Det nationella stödet för Navigatorerna, inklusive andra målgrupper, kommer framöver att erbjudas via KEHA-centret (NTM-centralernas samt TE-byråernas utvecklings- och förvaltningscenter).
– Under de kommande åren kommer fler strukturella förändringar att ske såsom SOTE-tjänsternas överföring från kommuner till välfärdsområdena 2023 och förvaltningen av sysselsättningstjänster 2024. Dessa ökar behovet av vägledning och sektorövergripande samarbete och vägledningskompetens ytterligare, säger Auli Sesay, projektledare vid JAMK.
Det långsiktiga målet är att vägledningen i framtiden ska främja ett jämlikt, rättvist och mångfaldigt samhälle i Finland. Enligt Anna Smirnoff, projektets styrgruppsmedlem, har projektet varit något av en föregångare gällande identifiering av behoven inom framtida vägledning.
– I projektverksamheten har det varit möjligt att på ett smidigt sätt tillsammans med Navigatorpersonalen testa olika arbetssätt och verksamhetsformer med syftet att utveckla Navigatorverksamheten. Inom projektet har man också haft förmåga att fånga upp indikationer och vad som kan komma att få betydelse inom utvecklingen av vägledning och vägledningskompetens framöver, vilket torde komplettera andra framtidsanalyser på ett bra sätt, säger Smirnoff.
Projektägare för TESSU2 har varit JAMK Ammatillinen opettajakorkeakoulu. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi har varit part i projektet och bland annat bidragit med handledning på svenska.
Publikationen Lärande och handledning på ett sektorövergripande sätt är en av slutprodukterna i TESSU2-projektet. I publikationen presenteras utvecklingen av Navigatorns sektorövergripande arbete samt projektverksamheten utifrån handledare, Navigatorns aktörer, samarbetspartner, styrgrupp och ministerier. Här kan du läsa slutpublikationen.