Digitalt är numera normalt för många av oss, samtidigt speglar vi ofta vårt analoga livssätt, sättet vi kommunicerar och våra personligheter när vi rör oss i digitala arbetsmiljöer. I en tid där hybrida arbetsmiljöer, distansarbete och en snabb teknisk utveckling ska ge oss möjligheter och flexibilitet, så kommer det också med sina utmaningar. Inte minst för den som arbetar i ledarskapsroll.

Madeleine Isuls arbetar som t.f. serviceförman inom resurshanteringen vid Österbottens välfärdsområde. Till hennes arbetsuppgifter hör bland annat koordinering av vikarier och rörlig personal. Hennes personal är utspridd från Kristinestad i söder till Kronoby i norr. Hon har daglig kontakt med närmare 40 förmän inom 34 olika enheter, och utöver detta ett stort antal vikarier.

Kommunikationen på distans får inte ha tröskel

– Som ledare är mitt mål är att alla ska känna att de vågar ta kontakt. Trots att vi inte dagligen träffas så strävar jag efter att den som har en fråga, fundering eller problem ska ta kontakt så att vi kan försöka lösa det. Kommunikationen per distans får inte vara svårare eller ha högre tröskel än att man skulle möta mig på plats, säger Madeleine.

Hon säger att en ledare behöver tänka i ett annat perspektiv när man arbetar digitalt, där tydlighet och uttryckssätt spelar en större roll, därtill behöver man prioritera den digitala närvaron.

– Man behöver en enkelhet och en tydlighet i ledarskapet när det utövas per distans. Kommunikationen är verkligen a och o. Jag försöker alltid tänka på hur jag ska öka tillgängligheten, hur formulerar jag mig så att den andra förstår.

Det kan kanske te sig enkelt, men i de små detaljerna finns ofta stora vinster.

– Ett konkret exempel är när jag tar emot nya vikarier. Då försöker jag verkligen vara tydlig med vilka dokument och intyg som ska skickas vart och vad som sedan blir nästa steg. Att skriva ”lämna in dina papper” funkar inte. Otydlig kommunikation blir ineffektiv och långdragen.

Utbildning som stöder digitala verksamhetssätt

Madeleine Isuls är en av deltagarna i kurshelheten Professional digital leadership (PDL) som genomförts som ett samarbete mellan Centret för livslångt lärande och utbildningslinjen för hälsovetenskaper vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, Hanken och Yrkeshögskolan Novia.

Kurshelheten omfattar 20 studiepoäng och har som målsättning att stärka social- och hälsovårdssektorns digitala verksamhetssätt och ledarnas digitala kompetens. Med kurshelheten har man också svarat mot nya kompetensbehov som uppstår som följd av nya digitala arbetssätt- och verktyg samt utvecklat och stärkt social- och hälsovårdssektorns digitala serviceförmåga.

AI är inte så nytt inom vården

– Utbildningen har verkligen gett mig mycket som jag kunnat ta med mig i mitt dagliga arbete. Inom social och hälsovårdssektorn befinner vi oss i en tid av snabba förändringar. I vissa avseenden har branschen kanske varit lite långsam med att anamma digitala lösningar, i andra avseenden har vårdpersonal gedigen digital kompetens. Exempelvis AI som är på mångas läppar just nu har redan funnits länge inom vårdens arbetsredskap, men vi pratar inte om det på samma sätt. Få tycker i dag att det är så spännande med en maskin som kan rita upp en patients temperatur- eller blodtryckskurva. Samtidigt kan ett nytt online bokningssystem plötsligt kännas både främmande och nytt.

Att implementera och stöda förändringar är en betydande del av ledarens vardag. Inte minst i fråga om nya system och lösningar och att framgångsrikt få in dessa som en del av arbetsmiljön.

Att bemöta förändringar

– Det här med att hitta ett gemensamt språk är en sak som jag tog med mig från PDL-kursen. Och det blev extra tydligt när vi pratar om bland annat förändringströtthet. Många upplever ofta att det ”kommer något nytt varje dag” och man blir tröttare och tröttare på förändringarna och allt det nya man måste lära sig. Att stöda min personal som upplever den känslan och kunna hjälpa dem framåt, känns särskilt viktigt, säger Madeleine.

Eftersom PDL-kursen var uppbyggd för att genomföras vid sidan om arbetsuppgifterna kunde många uppgifter kopplas till den egna arbetssituationen.

– Jag uppskattar särskilt att jag lite kunde välja min egen studietakt. Ofta uppstod någon situation på jobbet där jag kände att, ”ja, om just det här handlar ju vår uppgift just nu”. Hon sticker inte under stol med att det samtidigt också kunde kännas lite tufft i vissa perioder att hinna med studierna vid sidan om arbetet.

Min arbetserfarenhet kändes värdefull och användbar

– Men då hjälper det ju just att man kan känner att man verkligen kan koppla innehållet till sitt eget arbete och på det sättet känna att man går framåt och utvecklas. Att ens arbetserfarenhet är värdefull och användbar.

Hon känner också att hon fick reflektera över sin egen ledarroll och Madeleine hoppas att hon i framtiden ska få möjlighet att arbeta som utbildare inom vårdbranschen. Hon tog magisterexamen inom hälsovetenskaper, med didaktisk inriktning år 2023.

– För mig ligger många lösningar i just pedagogiken, att alla ska få lära sig på ett bra sätt, säger Madeleine Isuls.

Om du och din organisation är intresserade av ett samarbets- eller utvecklingsprojekt med vetenskaplig förankring, är du välkommen att diskutera med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. CLL är en brobyggare mellan universitet, högskola och samhälle och samarbetar med fakulteter och ämnen för att i samhället synliggöra högskolornas utbildning, forskning och innovationer. Vi strävar vi efter att mångsidigt tillgodose behovet av kontinuerligt lärande och att skapa beredskap för hållbar utveckling i ett föränderligt samhälle.