Utvecklingspsykologin ett mångsidigt universitetsämne

kaj_bjorkqvist
Text och bild: Stefan Westergård

Ett ämne inom Åbo Akademis välfärdskluster är utvecklingspsykologin. Det är ett populärt ämne i huset med ett brett kursutbud också inom det öppna universitetet. Professor Kaj Björkqvist är ämnesansvarig för utvecklingspsykologin och upplever att det är ett ämne i tiden.

  • Kurserna är otvivelaktigt populära, det är snarast väntelistor till många kurser. Att få studerande har inte varit något problem. Så länge som det finns människor så är folk intresserade av psykologi, det intresset har inte minskat, säger Björkqvist.

Vad finns det för nytta i att studera utvecklingspsykologi?

  • Det finns en allmän nytta av att studera oberoende vilket ämne du studerar. Man utvecklas ju då. Utvecklingspsykologin som biämne passar nog i alla åldrar och det ser man också genom det öppna universitetet, det finns ganska många äldre människor som deltar. Men förhoppningsvis lär man sig någonting om sig själv och andra, hur vi utvecklas.

Björkqvist är verksam på fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa. Utvecklingspsykologin hör till välfärdsklustret tillsammans med socialpolitik och vårdvetenskap. Björkqvist är även aktiv aggressionsforskare. Aggressionstemat dyker upp i kurser som Aggressivt Beteende eller Aggression Replacement Training.

  • Aggressionsforskning är så himla brett ämne. Det finns mänsklig aggression men också aggression inom djurvärlden. Sen finns det en neurologisk del med hjärnfunktion och hormoner, en socialpsykologisk del, hur folk beter sig i olika situationer. Och så finns det en utvecklingspsykologisk aspekt, hur aggressivt beteende utvecklas. Så det är ett omfattande område.

Aggressionsforskningen har följt med Kajs karriär under en lång tid. Förutom egen forskning har Kaj även suttit på ordförandeposten för ISRA (International Society for Research on Aggression). ISRA är det mest etablerade aggressionsforskningssällskapet i världen.

  • Jag ser mitt arbete som en enda helhet, arbetet går ganska automatiskt. Men visst, forskningsbiten är överlag den intressantaste. ISRA består av psykologer, läkare, sociologer, pedagoger… den är mångdisciplinär. Vartannat år ordnas en stor konferens där forskare från hela världen möts. Sen har vi en journal som är den mest nominerade inom området. Jag är fortfarande aktiv i Skype-möten om det ena och det andra.

Är aggression ett outforskat område?

  • Snarare tvärtom, jag tror att det skulle behövas mera glädjeforskning. Viktigt att påpeka är att ur forskarens synvinkel är aggression ett beteende, inte en sinnesstämning. Man kan vara arg utan att handla aggressivt, och man kan göra en aggressiv handling utan att vara arg. Det finns inget ett-till-ett förhållande mellan vrede och aggression.

Enligt Björkqvist finns det tre grundtyper av uttryckt aggression. Verbal, fysisk och indirekt aggression.

  • Verbal aggression är accepterad både för män och för kvinnor. Det är okej att stå på sig och vara självsäker. Fysisk och indirekt aggression anses mera oetiskt. Man ska inte baktala folk men man ska heller inte slå någon på käften.

Björkqvist har även utarbetat en teori för hur aggressiva mönster utvecklas. Den fysiska aggressionen kommer först, sedan lär man sig verbal aggression i samband med språket. Enligt Björkqvist blir verbal aggression ett mera kostnadseffektivt uttryck, det kräver inget fysiskt gräl och innebär en mindre risk till skada. Den indirekta aggressionen utvecklas främst i högstadieåldern enligt Björkqvist, då man lär sig analysera och utnyttja sociala situationer till sin fördel.

  • Om man låter folk uppskatta hur mycket dom själv blir utsatta och hur mycket dom utsätter andra, så i verbal aggression är det ganska lika. Men i fysisk och indirekt aggression svarar folk att de blir utsatta mera än de utsätter andra. Det visar att normerna i samhället accepterar verbalt aggressivt beteende mycket mer.

Mycket av forskningen går in på vad aggression är och inte är, om det är en drift, en instinkt eller ett inlärt beteende. Björkqvist påpekar också att aggression inte alltid är negativt.

  • Aggression lyfts ofta fram mer negativt. Men utan konflikter skulle det kanske inte heller ske någon utveckling i samhället. Frågan är HUR man hanterar konflikter som är viktigt. Därför har vi till exempel ett Peace-program här på enheten. För att lära ut fred och fredsbildande måste man förstå vad aggression och konflikter är.

Hur man hanterar konflikter och upplevelsen av aggression är en central fråga. Björkqvist lyfter fram en gammal filosofisk tanke som exempel.

  • Det finns frågan om människan är dömd till evigt krig genom sina gener. Det är viktiga frågor men jag hör själv till den mera optimistiska linjen. Jag anser att aggression är en naturlig känsla men det är inget oundvikligt, vi har valet att välja hur vi reagerar. Jag tror fullt på att ett samhälle kan lösa konflikter utan krig och att döda. Det är bara en process som tar hundratals år. Det är saker som ändras över en lång tid, men vi går mot det bättre.

Förutom aggressionstemat har utvecklingspsykologin inom Åbo Akademi en bred bas av kurser. Det finns allt från kurser om mobbning till musikterapi och kognitiv beteendeterapi. Enligt Björkqvist har det varit en medveten satsning att skapa fria studievägar.

  • Vi strävar efter mycket valfrihet, man ska kunna komponera sin egen cocktail. Det är inget problem att fokusera på en särskild fördjupning. I och med sammanslagningen av socialvetenskaperna har socialpolitiken ofta varit en naturlig kombination med ämnet. Många väljer också någon av arbets-, skol- eller krispsykologin, beroende på yrkesplanerna.

Som med många universitetsämnen är behörigheter och rent praktiska färdigheter inte alltid självklara. Hur ser det ut inom utvecklingspsykologin?

  • Det som är populärt här är kuratorsbehörigheten. Den kan man få härifrån, men många väljer också att studera vidare. Vill man bli psykolog är det alltid några stycken som fortsätter i Umeå eller Åbo men då man kan räkna med omkring ett och ett halvt års komplettering. Andra blir också terapeuter eller psykologilärare, det finns en stig för det också, säger Björkqvist.

Det är inte länge sedan som ämnena utvecklingspsykologi och socialpolitik slogs ihop till en enhet, socialvetenskaperna. Hur har det här funkat för utvecklingspsykologin?

  • Jag upplever att det har fungerat bra. Folk har i början haft svårt att veta vad socialvetenskaperna betyder, vad det innebär. Men det klarnar förr eller senare.

Finns det utmaningar också för utvecklingspsykologin?

  • Söktrycket är hårt och linjens enda utmaningar är de samma som i övriga landet, det beror på hur mycket resurser utbildningsväsendet får. Men våra studerande har varit nöjda med kurserna och jag upplever att vi har en stabil verksamhet.

Uppdaterad 26.9.2018