Skriv här det du söker efter!

Janne Roslöf leder CLL med ingenjörsblick och pedagogisk erfarenhet

Janne Roslöf leder CLL med ingenjörsblick och pedagogisk erfarenhet

BILDER: John Henriksson

Centret för livslångt lärandes nytillträdda direktör ser möjligheter för CLL när gränserna mellan examensstudier och kontinuerligt lärande suddas ut.

Janne Roslöf.
Janne Roslöf är ny direktör för Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

 

Det känns lite som att komma hem, säger han, som både studerat och doktorerat vid Åbo Akademi. Tjugo år senare återvänder Janne Roslöf, nu som direktör för Centret för livslångt lärande, CLL.

– Jag såg det här som en fin möjlighet. Direktörsposten har en hel del gemensamt med sådant jag jobbat med förut men innehåller också en hel del nytt. Jag upplever att jag har erfarenheter jag kan bidra med, samtidigt som jag också själv får ut någonting nytt av jobbet.

 

Roslöf utexaminerades till teknologie doktor vid Åbo Akademi 2002, efter det jobbade han några år inom industrin. Därefter övergick han till Åbo yrkeshögskola (Turun AMK), där han började som överlärare i mjukvaruteknik och snart blev utbildningschef för IT-ingenjörsutbildningen. Det sista uppdraget vid yrkeshögskolan var att leda högre yrkeshögskoleutbildningen vid ”TUAS Master School of Engineering and Business”.

– De flesta på högre yrkeshögskoleutbildningen är vuxna, många kommer från arbetslivet. Det vet man ju här vid CLL, att det är en annan dynamik att utbilda vuxna som samtidigt arbetar, det var också för mig en bra erfarenhet att ta med mig. Överlag tror jag att min erfarenhet från yrkeshögskolevärlden kommer till nytta, visserligen har Åbo Akademi en lite annan uppgift än yrkeshögskolorna men vi kan lära av varandra – och förstås ska vi ju samarbeta med yrkeshögskolorna, inte minst med Yrkeshögskolan Novia, säger Roslöf.

Allra senast har Roslöf varit arbetslivsprofessor vid Jyväskylä universitet – en tidsbunden befattning, som enligt Roslöf var ett bra sätt att igen komma in i universitetsvärlden och som fick honom att intressera sig för jobbet vid CLL.

– Det är nu länge sedan jag arbetade i industrin men även den erfarenheten är väldigt bra att ha. Jag märker att jag fortfarande tänker lite som en person inom industrin och det tror jag är en möjlighet när vi utvecklar samverkan med samhället.

 

Med fyra veckors erfarenhet, vilket är ditt intryck av CLL?

– Jag kände till en del om verksamheten och läste förstås på inför att jag sökte jobbet. Det jag kanske insett nu är att verksamheten – och med det expertisen som finns här vid CLL – är ännu bredare än jag trott. Det är jättefint och erbjuder många möjligheter men kan förstås också vara en utmaning; med det menar jag att det kan vara utmanande att få tiden och resurserna att räcka till för att tillgodose behoven hos alla målgrupper vi jobbar med. Mitt intryck av CLL är också att här jobbar en massa trevliga människor, jag har blivit varmt välkomnad både vid CLL och resten av ÅA.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du för CLL?

– Vad gäller det livslånga lärandet som helhet finns det stora förväntningar där ute, det borde hända många saker. Till exempel traditionella examensstudier och det som vi idag tänker som det kontinuerliga lärandet, det kommer att komma närmare varandra. Kanske inte ännu 2030 men någon gång i framtiden kommer dessa två att vara samma sak. Det blir allt vanligare att studerande har olika bakgrund, helt olika erfarenheter och längre arbetserfarenhet när de inleder studierna vid en utbildning.

Allt vanligare blir också otypiska svängar på utbildnings- och karriärsstigen, konstaterar Roslöf och tar sig själv som exempel: en ingenjör med magisterexamen i pedagogik, som främst jobbat inom utbildningssektorn men fortfarande har kvar flera synsätt från tiden inom industrin.

– Det här är inte en helt vanlig kombination. Och visst, man måste förstås fokusera för att lära sig och bli bra på det man gör, men jag tror att det är bra att vidga sina vyer, vara medveten om vad andra gör och förstå samhället för att själv kunna gå i rätt riktning och hitta sin plats där man kan bidra.

Roslöf menar att det är här CLL behövs – samhällets förändrade krav medför utmaningar men också fina möjligheter för verksamheten.

– De största utmaningarna just nu är globala men jag försöker bibehålla en positiv bild av världen och det vi jobbar med. CLL har en viktig roll att stöda sina målgrupper att navigera i förändringarna.

 

Mångsidig utbildning, god arbetserfarenhet och bakgrund både i det akademiska och i näringslivet – det var några av motiveringarna när Åbo Akademis styrelse i mitten av juni valde Roslöf till ny direktör för CLL. Likaså sågs hans syn på ledarskap som en styrka.

Hurdan är en god ledare?

– Jag tror att ett gott ledarskap kräver självreflektion, att var och en hittar sig själv som ledare. För mig betyder det att jag vill försöka möjliggöra att alla här kan ta vara på sin kapacitet och komma till sin rätt då vi jobbar för att nå gemensamma målsättningar. Jag hoppas också att det känns lätt att komma och prata med mig, att jag ska vara lätt att nå. Och att vi så här efter pandemin kan hitta nya sätt att jobba på, som är effektiva och känns trevliga för var och en. Jag ser mig själv som en stödfunktion för personalen – om man kan säga så om sig själv som direktör – men det vill jag vara.

 

Janne Roslöf (f. 1973) är född och uppvuxen i Åbo och bor i stadsdelen Port Arthur. Till familjen hör fru, två nästan vuxna barn och en hund. Scouting och segling hör till fritidsintressena.

– Inom scoutingen har jag jobbat länge med frivilliga och det är därifrån jag har mitt sätt att se på ledarskap – var och en av oss har olika styrkor som det gäller att få fram och arbetet ska vara sådant att alla kan hitta betydelse i det den gör. Seglandet är mera ett sätt att vara ute i naturen med familjen. Jag är en sådan som alltid måste ha någonting att göra, när man seglar måste man hela tiden fixa med någonting men samtidigt kopplar man helt bort från allt annat.