Pressmeddelande

Ny forskning: Asylprövningar om sexuell läggning följer etablerad psykologisk kunskap bara delvis

Asylsökande som flyr förföljelse på grund av sin sexuella läggning riskerar möta implicita stereotypa uppfattningar, när deras trovärdighet utvärderas. Myndigheter tenderar att utgå ifrån att ärliga sökande kan ge detaljerad information om sin sexuella identitet, men frågorna som ställs under asylintervjuerna uppmuntrar inte alltid till att beskriva upplevelser fritt och korrekt, visar en färsk doktorsavhandling från Åbo Akademi.

Studien är den första i Finland som ur ett psykologiskt perspektiv granskar asylutvärderingar baserade på sexuell läggning. Den bygger på en omfattande analys av 130 asylintervjuer och beslut från Migrationsverket.

Analysen visar att asylprövningar som rör sexuell läggning ofta lägger större vikt vid att bedöma trovärdigheten i de sökandes sexuella läggning, än vid deras konkreta erfarenheter av hot och förföljelse. I nästan 70 procent av de avslagna besluten var det uttryckligen den sexuella läggningen som inte ansågs tillräckligt trovärdig, snarare än att hotbilden i hemlandet ifrågasattes.

När sökande dröjde med att berätta om sin sexuella läggning påverkade det ofta beslutet negativt, trots att de uppgav rimliga förklaringar, såsom att de inte visste att deras sexuella läggning var relevant för asylbeslutet, eller oro för hur informationen skulle tolkas, eller rädsla för att informationen skulle spridas.

– Vi ser en tydlig skillnad mellan hur asylsökande själva beskriver sin sexuella läggning och vad myndigheterna förväntar sig höra. En del tjänstemän verkar utgå från en västerländsk berättelsemall som bygger på skam, inre konflikt och gradvis frigörelse – antaganden som saknar stöd i forskningen, och inte alltid går att översätta mellan kulturer. När trovärdighetsbedömningar bygger på kulturspecifika föreställningar i stället för bevis, ökar risken att personer med verkligt behov av skydd får avslag, säger Hedayat Selim, forskardoktor i psykologi vid Åbo Akademi.

– Jag vill understryka att det här inte beror på beror på bristande vilja från myndigheternas sida. Tvärtom har Migrationsverket i Finland visat en exceptionell villighet att samarbeta med forskare och dela sitt material. Vi forskare har ett ansvar att bidra med kunskap och evidensbaserad utbildning som kan stödja tjänstemän i deras mycket svåra uppgift att bedöma asylansökningar, även sådana som grundar sig på sexuell läggning, säger Hedayat Selim.

Analysen visade också på brister i intervjutekniken. Även om de flesta intervjuer utfördes på ett stödjande och empatiskt sätt dominerades de av slutna frågor, vilket kan begränsa svarens längd och innehåll. Öppna frågor som gav utrymme för mer detaljerade och nyanserade redogörelser utgjorde bara 12 procent av det totala antalet frågor.

Resultaten visar sammantaget att det finns ett behov av bättre utbildning i intervjutekniker som bygger på psykologisk kunskap. För att asylprövningen ska vara rättssäker krävs också en djupare förståelse för hur kulturella skillnader, psykologiska faktorer och praktiska hinder påverkar hur människor berättar om sina liv.

Hedayat Selim disputerade i psykologi vid Åbo Akademi den 22 augusti 2025. Ta del av avhandlingen i sin helhet.

Medieförfrågningar:

Hedayat Selim, forskardoktor i psykologi, Åbo Akademi (förfrågningar på engelska)
hedayat.selim@abo.fi
+358 40 256 0490