Fråga forskaren
Hur påverkar digitaliseringen musiken?
Digitaliseringen gör det lätt att tillgängliggöra musik för de stora massorna. Det behöver ändå inte betyda att det är lättare att nå ut med musiken. Vi frågade forskaren, musikvetaren Inka-Maria Nyman.
Radion demokratiserade musiken. Plötsligt kunde vem som helst ta del av till exempel symfonikonserterna, utan att själv behöva ta sig till musikhuset.
Går man längre tillbaka i tiden behövde man, för att kunna ta del av musik, själv spela ett instrument eller känna någon som spelade ett instrument och dessutom komma in i utrymmen och kretsar där man hade instrumenten och utbildningen för att musicera.
I och med digitaliseringen är det omvänt: ”allting” finns där ute.
Inka-Maria Nyman, universitetslektor i musikvetenskap vid Åbo Akademi, har tillsammans med Johannes Brusila, Kaarina Kilpiö och Kim Ramstedt i det av SLS-finansierade projektet Digitala stämmor – Finlandssvensk musikkultur i förändring undersökt hur digitaliseringen påverkar musiken och då särskilt den finlandssvenska musiken.
– Spontant kan man ju tänka, att nu när vem som helst kan ladda upp vad som helst på till exempel Youtube, så har de traditionella grindvakterna, såsom skivbolagen och dylika processer som tidigare präglat musikindustrin raderats. Det här skulle innebära att även marginaliserade röster, alltså minoriteter av olika slag, lättare kan få mer synlighet. Men svaret är mer komplext än så. Digitaliseringen kan också innebära att de stora topparna blir ännu större, medan det finns en lång svans av musik som ingen bryr sig om, säger Nyman.
Hon ger ett exempel ur operavärlden där digitaliseringen förvisso har gjort musiken mera tillgänglig, men samtidigt har den lett till att kvalitetskraven ökar.
– Alla kan nu enkelt se allt fint som de stora internationella operahusen gör, vilket gör att förväntningarna hos publiken ökar. Det här i sin tur innebär att de mindre aktörerna inte har en chans, de kommer aldrig att ha medel att uppnå samma nivå, vilket leder till att de kanske väljer att göra nåt helt annat.
Nyman påpekar också att all musik inte är tillgänglig, trots digitaliseringen. Det görs mycket musik i Svenskfinland som inte finns på Youtube eller Spotify och det finns fortfarande liveuppträdanden som är tillgängliga endast för den publik som befinner sig där just då.
– Så det är inte alls så att hela musikkulturen har förvandlats till någonting digitalt, utan det är olika processer som lever sida vid sida.
Riskerar minoriteterna att drunkna i mängden?
– Det är olika från fall till fall. Vi har ju fenomen som KAJ. Men samtidigt, KAJ hade slagit igenom i Svenskfinland inte i hela Finland. Genom att vinna Melodifestivalen blev de sedan också kända i finska Finland. Man kunde säga att KAJ och den svenska kulturen i Finland, i synnerhet i Österbotten, fick sin legitimering i finska Finland genom uppmärksamheten i Sverige.
Det är en intressant balans mellan att vara minoritet, men att samtidigt ha nationalspråksstatus.
– Mediebolagen, till exempel svenska Yle, är på ett sätt det största man kan bli inom populärmusikbranschen. Som svenskspråkig musiker i Finland gör du karriär genom att slå igenom på Vegatoppen, helt enkelt för att marknaden är så liten.
Banden till Sverige har alltid präglat musikkulturen i Finland, i synnerhet inom populärmusiken.
– Nu när man kan dela musik och erfarenheter digitalt kunde man tänka sig att gränserna mellan Svenskfinland och Sverige suddas ut. Men ändå uppstår det skillnader, vi använder språket olika och det finns lokala anknytningar, som man inte förstår i den Sverigesvenska kontexten. Skillnaderna kommer fram när man träffas eller när musiken framförs i Sverige.
Är digitaliseringen bra eller dålig för musiken?
– Digitaliseringen gör att vissa praktiker förändras, sedan är det upp till olika individer och olika grupper att uppfatta förändringarna som antingen bra eller dåliga, säger Nyman.
Till exempel tycker många att det är jättebra att man enkelt kan hitta nästan vilken musik som helst. En positiv pedagogisk aspekt är också att det är lätt att hitta exempel på repertoar när man ska öva in musik, och man kan banda in och dela midifiler eller övningsfiler utan att vara rik eller ha tillgång till en fin studio.
– I vår undersökning framkom en viss oro för ökad likriktning, att all musik blir amerikansk pop. Man har uppfattningen att allt färre stigar leder till en svenskhet i Finland, medan flera stigar leder bort från den tillhörigheten. Man tycker att ingen längre till exempel kan de traditionella finlandssvenska sångerna.
Musikkulturen i Svenskfinland förändras hela tiden. Digitalisering är en av faktorerna som har påverkat förändringen.
– Förändringen beror på flera faktorer, till exempel vilken musik som spelas och lärs ut i skolorna. Säkert påverkas undervisningen av digitaliseringen men också till exempel av musiklärarutbildningen och tillgången till behöriga musiklärare. Man kan inte säga att någonting har skett endast på grund av digitaliseringen, utan digitaliseringen är en faktor bland andra.
