3.6.2025
Varför är vattnet i Aura å så brunt?
Vid åkanten står några ungdomar och tittar ner i det smutsiga vattnet. Siktdjupet? Bara några centimeter. På botten vilar rostiga cyklar, dolda i det grumliga virvlet. Är det dåliga reningsverk, trafik eller industrierna som ligger bakom? Varifrån kommer smutsen, och är den farlig? Vi frågade en forskare.
Peter Österholm, professor i miljögeologi vid Åbo Akademi förklarar:
– Nej, vattnet i Aura å är inte skadligt för hälsan. Det döljer ett rikt undervattensliv, och fiskare längs strandkanten kan vittna om att de får napp på flera olika arter. Och även om det är förbjudet att bada i ån inne i stan, handlar det inte om att vattnet skulle vara farligt. Förbudet beror på andra säkerhetsrisker, som starka strömmar, båttrafik eller risk för bråte på botten.
– Färgnyanserna i Aura å skiftar lite från dag till dag, och beror på hur mycket lervatten som rinner genom ån och hur mycket havsvatten som trycks in. Ibland ser vattnet ut som kaffe med grädde, andra dagar mer som en mörkare dryck. Den gråbrungula grumligheten kommer framför allt från finfördelad lera som spolas ut från de erosionskänsliga åkrarna längs ån. När flödet är som störst kan ån dra med sig så mycket lera att det motsvarar en fotbollsplan med åkermark – på bara en dag!
– Lererosion är ett vanligt fenomen i sydvästra Finland, och det har förvärrats av hur vi idag använder marken. Vi har mycket lerjordar, och av en särskilt besvärlig typ av lera – den är kompakt och har dålig struktur. I stället för att infiltreras ner i marken rinner mycket regnvattnet längs ytliga marklager, vilket leder till att jorden lätt sköljs bort. Det vill säga eroderas.
– Leran i det här området är också extremt finkornig. Många av lerpartiklarna som flyter i Aura å är mindre än en tusendels millimeter – så små att de inte sjunker, utan kan färdas långt genom diken, åar och ända ut i havet innan de klumpar ihop sig och sjunker till botten. Det räcker med ett tiotal milligram per liter av den finkorniga leran för att ån ska se ut som den gör, med bara några centimeters siktdjup.
Det är alltså i alla fall delvis människans fel att vattnet är så brunt? Vad kan vi göra bättre?
– Jag tror inte att vattnet i Aura å någonsin varit helt klart, men enligt en bedömning jag tagit del av har människans markanvändning tiodubblat mängden lera i ån. Ska vi bo i området behövs dränering för jord- och skogsbruk, samt för infrastruktur. Vi får acceptera en viss belastning, men det är klart att vi också ska försöka göra saker bättre.
– De största effekterna får vi genom att minska erosionen från åkermarker, till exempel genom att förbättra markens struktur och förmåga att hålla samman lerpartiklarna. Gips eller strukturkalk fungerar som ett lim som binder ihop partiklarna, och har gett goda resultat i området, åtminstone på kort sikt.
– Odlingsmetoder som bibehåller eller ökar mängden organiskt material och rötter i jorden fungerar på samma sätt. Växttäcke året, d.v.s. täckgrödor efter skördandet av huvudgrödan och eventuellt minskad jordbearbetning kan också bidra. Sen går det antagligen att dränera åkrarna på ett smartare sätt, men här finns inga enkla svar. Ofta är det faktiskt så att miljö och ekonomi går hand i hand. En välmående jordmån ger bra skördar.