Fråga forskaren

TEXT: Thomas Kronberg och Pamela Friström

Vad gör man med en gammal bro?

Vad händer med alla tusentals ton rivningsmassor som uppstår när en bro tas ur bruk eller en skola rivs? Vad gör man med byggavfall från tidigare decennier? Vi frågade en forskare.

Thomas Kronberg är projektforskare i oorganisk kemi vid Åbo Akademi.

Vad finns i en gammal bro eller ett gammalt våningshus värt att ta tillvara?

– En bro består i huvudsak av två saker: betong och stål. I äldre våningshus är materialpaletten bredare – där hittar man betong, mineralull, keramer, gips, trä och olika metaller. Allt det här kan potentiellt få nytt liv.

Hur stora massor talar vi om?

– Ett typiskt sexvåningshus väger 7 000–8 000 ton, varav cirka 95 procent är betong. Gamla broar kan väga betydligt mer. Gamla Rävsunds bro i Pargas bestod av ungefär 12 000 ton betong och 1 500 ton stål.

– I hela Finland uppgår mängden bygg- och rivningsavfall årligen till cirka 2 miljoner ton, och räknar man med jord- och infrastrukturmassor hamnar helheten på över 12 miljoner ton.

Är rivningsmassorna värda någonting?

– Betongkross är i sig inte särskilt värdefullt. Det kostar ungefär lika mycket att krossa betongen som att köpa nytt stenkross. Det kan ändå löna sig om materialet återanvänds nära rivningsplatsen, eftersom transporterna minskar. Återvunnet stål ger däremot bättre betalt.

– Att föra avfallet till deponi, alltså soptippen, medför stora kostnader.

Kan gamla konstruktioner innehålla gifter?

– Ja, gamla konstruktioner kan ofta innehålla farliga ämnen, särskilt byggnader uppförda före 1980–1990. I byggnader utgör ämnen i inomhusmiljö och installationsmaterial de största riskerna, till exempel asbest, PCB, bly och kvicksilver. I broar är riskämnen ofta kopplade till utomhusbruk och korrosionsskydd, som blyfärg och tjärbaserade produkter med PAH.

– Lagstiftningen kräver idag att rivningsmaterial och möjliga gifter kartläggs innan rivning.

Vad kan man då göra av gammalt byggmaterial?

– Stål har den tydligaste cirkulära vägen, det smälts ner och blir nytt stål. Större ståldelar kan ibland återanvändas direkt.

– Betong krossas ofta till mindre fraktioner och används främst i markbyggnad. Krossad betong kan också användas som råmaterial i ny betong, och forskare undersöker dessutom om det kan användas som råmaterial vid cementtillverkning, eller för att neutralisera sura sulfatjordar. Det finns även projekt där man undersöker möjligheten att återanvända större, hela betongkonstruktioner.

– Också glas kan malas ned och bli råvara i nya glasprodukter. Keramiska material kan användas som nytt råmaterial eller ersätta en del av cementen i betong, och forskning visar att även mineralull kan användas som cementersättning.

– Vid Åbo Akademi forskar vi just nu i hur byggmaterial kan användas mer cirkulärt, bland annat inom projektet REMIS.

Varför ska vi återvinna byggmaterial överhuvudtaget?

– Det sparar naturresurser som sand och mineraler, minskar mängden avfall och kan minska transportbehovet. Dessutom kan vissa återvunna material ersätta andelen cement i ny betong – det är viktigt, eftersom cementtillverkning är energikrävande och ger stora koldioxidutsläpp.

Hur bra är vi på att återbruka rivningsavfall?

– EU:s mål är att 70 procent av bygg- och rivningsavfallet återvinns. Finland ligger fortfarande under 60-procentstrecket. En orsak är att mycket trä går till förbränning och inte räknas som återvinning.

– Det största hindret är ekonomin: varje extra steg i processen kostar. Men om det finns en klar efterfrågan på återvunnet material blir det mycket lättare att få hela kedjan att fungera, från rivning till nyanvändning.