Aktuellt

Forskare har kartlagt teorier om ensamhet – efterlyser mera forskning om samhällsnivåns betydelse

Ensamhet har länge väckt stort intresse både inom forskning och bland yrkesverksamma, men det saknas kunskap om hur olika perspektiv och teorier hänger ihop och kompletterar varandra. Detta försvårar utvecklingen av effektiva insatser och en helhetsförståelse av ensamhet. Forskare har nu kartlagt studier om ensamhet senare livet och efterlyser mer forskning om samhällets betydelse att minska ensamhet.

I den ena studien har forskarna kartlagt de viktigaste teorierna om ensamhet hos äldre. I den andra analyserades empiriska studier från de senaste åren med särskilt fokus på samhällets betydelse.

Forskarna delar in upplevelsen av ensamhet i tre nivåer: mikronivån, som omfattar individuella och biologiska faktorer; mesonivån, som fokuserar på sociala nätverk och relationer; och makronivån, som rör strukturella och kulturella faktorer som välfärdssystem och relationella förväntningar. Genom att sammanfatta de olika perspektiven kan man få en mer omfattande förståelse av ensamhet hos äldre, och i förlängningen kan samhället också få en välbehövlig grund för att hantera den komplexa naturen hos ensamhet i senare delen av livet.

Vad visar den senaste empiriska forskningen?

Forskarna har kartlagt empiriska studier hos äldre, med särskilt fokus på samhällsnivåns betydelse. Resultaten visar att faktorer som inkomstojämlikhet, hur mycket ett land spenderar på välfärd och kulturella värderingar påverkar hur ensamhet upplevs i olika länder. Till exempel rapporterar äldre i länder med större och mera omfattande satsning på välfärd och starkare digital infrastruktur lägre nivåer av ensamhet.

Till exempel rapporterar äldre i länder med större och mera omfattande satsning på välfärd och starkare digital infrastruktur lägre nivåer av ensamhet.

Pandemins effekter

Coronapandemin har fungerat som ett slags stresstest för samhällets förmåga att hantera ensamhet. Forskningen visar att nationella restriktioner och ekonomiska stödåtgärder ofta hade en direkt påverkan på äldre personers upplevelse av ensamhet. I vissa länder ökade ensamhet under pandemins restriktioner, medan ekonomiskt stöd från staten kunde lindra effekten.

– Pandemin var ett tydligt exempel på hur politiska beslut och samhällsstrukturer påverkar människors sociala liv. Det är ett område där vi behöver mera kunskap, säger Fredrica Nyqvist, professor i gerontologisk vård vid Åbo Akademi.

Forskningen om vad som förklarar ensamhet är ytterst aktuell. Allt fler länder, inklusive Finland, har under de senaste åren infört nationella strategier för att minska ensamhet. I det sammanhanget blir kunskap om hur samhällsstrukturer, välfärdsystem och kulturella normer påverkar ensamhet avgörande,

– För att kunna utforma effektiva och rättvisa insatser krävs att vi förstår ensamhetens orsaker på flera nivåer. Det räcker inte att enbart fokusera på individen – vi måste även se till samhällets roll.

Egenskaper och färdigheter kan påverka ensamheten

Just nu råder det inom forskningen brist på systematisk utvärdering av teorier om ensamhet, särskilt på mikronivå där biologiska och personlighetsfaktorer samspelar med kulturella och samhälleliga influenser. På makronivå, samhällsnivå, är teorierna ännu mer begränsade.

– Empiriska bevis pekar dock på att egenskaper som skiljer individer åt, och samspelet i relationer mellan individer, har störst betydelse för ensamhet. Åldersdiskriminerande attityder i samhället, tillsammans med strukturella och kulturella förändringar, har också föreslagits som faktorer som potentiellt kan påverka ensamhet bland äldre . Sådana förändringar kan vara till exempel framsteg och färdigheter inom digital teknik.

Kampanjer och satsningar ser ut att kunna ge effekt

Evidensen för samhällsnivåinsatser mot ensamhet är än så länge begränsad. En del samhällskampanjer har haft en viss effekt, samtidigt som högre välfärdsutgifter kopplats till minskad ensamhet och i synnerhet bland äldre. Detta stödjer synen på att ensamhet kan vara ett resultat av politiska och sociala strukturer och visar behovet av evidensbaserade strategier och utvärderingar för att vägleda policy på olika nivåer.

Analysen av betydelsen av det omgivande samhället kan läsas i sin helhet här och analysen av teorierna finns här som ett bokkapitel i Macro Social Influences on Loneliness in Later Life: Towards a Better Understanding of the Loneliness Paradox in Europe finns här. 

Ytterligare information:
Fredrica Nyqvist, professor i gerontologisk vård
E-post: Fredrica.Nyqvist@abo.fi
Telefon: +358 469219439