Aktuellt

Finlands Akademi finansierar spetsforskning vid Åbo Akademi med 4,5 miljoner

Forskare vid Åbo Akademi får 4,5 miljoner euro i finansiering från Finlands Akademi. Stödet går till spetsforskning inom flera vetenskapsområden, bland annat cancerforskning, studier av hur nationalism tar sig uttryck i människors vardag, samt hur miljöfaktorer påverkar skogens kemiska ekologi.

Finlands Akademi har valt ut de enheter som kommer att ingå i spetsforskningsprogrammet 2026–2033. Totalt elva forskargrupper från tretton universitet och forskningsinstitut får finansiering inom ramen för det nya programmet.

Åbo Akademis forskare medverkar i tre av de nya spetsforskningsenheterna, och tilldelas mycket betydande finansiering: närmare 4,5 miljoner euro.

En spetsforskningsenhet är en forskargrupp som är på väg att nå, eller redan hör till den internationella eliten inom sitt forskningsområde.

Målet med spetsforskningsprogrammet är att höja kvaliteten på finländsk forskning, främja vetenskaplig förnyelse och öka forskningens genomslag i samhället. Till spetsforskningsenheter väljs enheter som uppvisar förmåga till innovation, håller hög vetenskaplig nivå och har potential att skapa betydande samhälleligt genomslag, skriver Finlands Akademi i sitt pressmeddelande.

Skogens kemiska kommunikation

Tan Phat Huynh, biträdande professor i kemi vid Åbo Akademi, är en av de forskare som nu får finansiering. Han ingår i en forskargrupp som koordineras av Östra Finlands universitet.

Inom programmet ACE-Forest (Anthropocenic Chemical Ecology of Forests) studerar forskarna hur kemiska interaktioner i skogen förändras över tid och rum under antropocen, alltså den tidsålder där mänsklig påverkan på miljön är dominerande.

– I projektet undersöker vi hur växter och insekter reagerar på kemiska signaler – från trädens rötter till deras toppar. Vi studerar allt från lokal kemisk kommunikation till hur sekundära organiska aerosoler rör sig genom hela ekosystemet. Projektet bidrar med ny grundläggande kunskap om hur miljön påverkar kemisk ekologi på ekosystemnivå, beskriver Tan Phat Huynh.

Nationalism i människors vardag

Även Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor i historia vid Åbo Akademi får finansiering. Hon är partner i ett forskningsprojekt som koordineras av Finska Litteratursällskapet.

Inom spetsforskningsenheten NARS (Nationalism Research Studies in the Humanities) fokuserar forskarna särskilt på hur nationalism tar sig uttryck i människors vardag – hur den formar nya gemenskaper och uteslutningar, och hur människor själva aktivt bidrar till att bygga, ge innehåll åt och använda nationer för egna syften.

Östman och de andra forskarna vid Åbo Akademi som deltar i projektet fokuserar särskilt på minoritetsnationalism, och de ÅA-anknutna forskarna, bland dem Hanna Lindberg, undersöker samspelet mellan majoritets- och minoritetsnationalism.

– Nationalism är i dag ett akut och angeläget tema i många sammanhang. Olika former av nationalism är åter på frammarsch. Varför? Inom den humanistiskt inriktade spetsforskningsenheten försöker vi besvara den frågan genom att studera människors vardagliga erfarenheter och praktiker. Utifrån historiska perspektiv studerar vi också känslornas och minnets betydelse, berättar Ann-Catrin Östman.

Immuncellernas samspel med lymfsystemet

Vidare får Guillaume Jacquemet, biträdande professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, samt Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, forskningsfinansiering för projektet IMMENs, ett samarbete med Helsingfors universitet.

Inom projektet studerar forskarna hur immunceller (leukocyter) samspelar med särskilda celler i lymfsystemet, så kallade lymfatiska endotelceller (LECs), för att reglera lokala immunsvar. Forskarna vill förstå hur dessa interaktioner fungerar i både friska och sjuka tillstånd, samt hur tumörer manipulerar dem för att undgå immunförsvaret.

– De insikter som projektet genererar kan bana väg för nya sätt att utnyttja immunsystemet och därmed möjliggöra mer effektiva behandlingar, säger Guillaume Jacquemet.