Aktuellt
Doktorsavhandling om positiv affekt visar att kompisar är viktigast för välbefinnandet
Familjen och lärarna har en viktig roll, men kompisar framträder som särskilt betydelsefulla för ungdomars subjektiva välbefinnande, både på lång och kort sikt. Det visar Martina Mölsäs doktorsavhandling i utvecklingspsykologi som belyser hur positiv affekt utvecklas under ungdomsåren och hur vardagsnära relationer bidrar till dessa processer över tid.
Positiv affekt handlar om upplevelsen av positiva känslotillstånd som lycka, glädje och entusiasm. Det är en central komponent i subjektivt välbefinnande.
– Hur utvecklas positiv affekt under ungdomsåren, och vilken betydelse har kompisar, lärare och familj för dessa utvecklingsprocesser i en tid då psykisk ohälsa bland unga rapporteras öka? Detta var frågor jag ville undersöka, säger Martina Mölsä, disputand i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi.
Genom att följa ungas välbefinnande över tid kan vi få en fördjupad förståelse av hur positiv affekt utvecklas på både lång och kort sikt, samtidigt som vi tydligare ser vilken betydelse vardagsnära relationer har. Denna kunskap är särskilt relevant i ett samhälle där ungas psykiska välbefinnande lyfts som en viktig fråga på både individ- och samhällsnivå.
– I min avhandling ville jag bidra till denna diskussion genom att fokusera på positiva aspekter av psykiskt mående i havet av forskning som ser på det motsatta.
För att kunna belysa hur positiv affekt utvecklas över tid har Mölsä använt sig av tre olika studier som sträcker sig över både långa och kortare tidsperioder. Den första studien följde 300 fjärdeklassare under två läsår, den andra studien är en systematisk översikt av 14 studier med intensiv longitudinell design hos barn och ungdomar i åldrarna 6–17 år, och den tredje studien bygger på data insamlad under tio skoldagar från 324 elever i högstadiet och gymnasiet.
De flesta mår bra
Resultaten av den första studien visade att fjärdeklassarnas positiva affekt i första hand var kopplad till hur bra relationer de hade med vänner och hur nöjda de var med sin familj.
– Fjärdeklassarnas positiva affekt låg på en hög nivå och förändrades inte särskilt mycket över de två läsår som studien pågick. Över tid var det framför allt kompisrelationer och hur lyhörda lärarna var som hade betydelse för hur deras positiva affekt utvecklades.
Foto: Privat
Också studie två, baserad på tidigare forskning, visade liknande resultat: att interaktioner med jämnåriga, lärare och familj var kopplade till högre nivåer av positiv affekt i stunden och över tid. Även resultaten från den tredje studien, som mätte positiv affekt intensivt under en kort period, visade att kompisstöd hade störst betydelse, följt av lärarstöd och därefter familjestöd.
– Utöver att resultaten bekräftar tidigare forskning om betydelsen av vardagsnära relationer för ungas välbefinnande, bidrar avhandlingen med en mer nyanserad förståelse av hur positiv affekt utvecklas över tid och varierar i vardagen i relation till sociala relationer. Vidare pekar resultaten på vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser, såsom att stärka gemenskapen och främja ett positivt skolklimat.
Martina Mölsä disputerar 13.5.2026 i Academill med avhandlingen “Long-Term Development and Short-Term Dynamics of Positive Affect in Adolescents: Relational Influences from Peers, Teachers, and Family in Primary and Secondary Education”. Den kan läsas här.
Ytterligare information:
Martina Mölsä, disputand i utvecklingspsykologi, Åbo Akademi
E-post: Martina.Molsa@abo.fi
