Aktuellt
Tvärvetenskaplig havsforskning samlade över 100 deltagare vid SOS årsmöte 2026
Biologisk mångfald, kustfiske, restaurering av ekosystem och hållbarhet stod i centrum när över 100 forskare, beslutsfattare, studerande, företagsrepresentanter och aktörer från civilsamhället möttes vid Centre for Sustainable Ocean Science (SOS) årsmöte 2026 vid Åbo Akademi. Under de två dagarna fördes livliga diskussioner mellan deltagare från olika discipliner och sektorer, både på plats i Astra-byggnaden och via direktsändning.
SOS-direktör och professor i marin ekologi Anna Törnroos-Remes öppnade mötet genom att lyfta fram centrets roll i att möta snabba miljöförändringar:
— Vår roll är inte bara att förstå förändringar i den biologiska mångfalden, utan också att hjälpa samhället att navigera genom dem.
Det två dagar långa programmet visade bredden i den forskning som bedrivs inom SOS och betonade vikten av samarbete för att hantera några av de mest akuta utmaningarna som marina och kustnära miljöer står inför.
Under årsmötet behandlades teman som restaurering av ekosystem, bevarande av biologisk mångfald, fiske, styrning och förvaltning, hållbart ledarskap samt innovativa former av samarbete mellan konst och vetenskap. Forskningspresentationerna visade hur tvärvetenskapliga angreppssätt kan bidra med nya insikter om framtiden för Östersjön och Skärgårdshavet.
Programmet uppmuntrade också till dialog mellan vetenskap och samhälle. I sitt keynoteanförande diskuterade Kirsi-Marja Lonkila från miljöministeriet vetenskapens och politikens samspel inom biodiversitetspolitiken, med utgångspunkt i erfarenheter från både nationellt beslutsfattande och internationella biodiversitetsprocesser. Lonkila efterlyste tätare kommunikation mellan forskare och tjänstemän:
— Tjänstemän är experter inom sina områden och vill att deras arbete ska bygga på den starkast möjliga kunskapsgrunden. Trots det blir de i allmänhet inte nedringda av forskarsamhället.
Lonkila betonade också att förlusten av biologisk mångfald drivs av underliggande systemiska orsaker. För att hitta långsiktiga lösningar måste man ta itu med rotorsaker som är inbäddade i ekonomiska, sociala, institutionella och kulturella system, snarare än att enbart behandla symptomen.
Ett annat centralt tema under evenemanget var behovet av handling och ledarskap i en tid av accelererande förlust av biologisk mångfald. I sitt keynoteanförande uppmanade Satu Teerikangas, professor i ledarskap och organisation vid Åbo universitet, deltagarna att fundera över hur både organisationer och individer kan bidra till omställande förändring för biologisk mångfald och hållbarhet.
Teerikangas menade att dagens civilisation är fångad i en ond cirkel av överkonsumtion, befolkningstillväxt, ojämlikhet och förlust av biologisk mångfald. Hon argumenterade för behovet av ett paradigmskifte där vi omprövar både vår självbild och vår syn på det ”goda livet”. Enligt Teerikangas behöver vi gå från den dominerande synen på människan som homo economicus – en egocentrisk och rationell aktör som ser naturen främst som en resurs – till homo sapiens, en helhetstänkande människa som värnar om gemensamma nyttor, tar ansvar för allt levande och agerar inom planetens gränser.
Bild: Malla Lehtonen
SOS vice direktör och professor i miljöpolitik och miljöstyrning Nina Tynkkynen lyfte i sina avslutande ord fram tre centrala mål som SOS strävar efter framöver:
— För det första måste vi bidra till en förflyttning från konflikt till balans mellan ekonomiska, samhälleliga och biodiversitetsrelaterade intressen, och hjälpa till att förändra tankesättet att den enes vinst alltid är den andres förlust. För det andra behöver vi gå från att enbart försöka förhindra förlust av biologisk mångfald till ett aktivt förvaltarskap för biologisk mångfald. För det tredje bör vi gå från fragmenterad kunskap till gemensam förståelse. För detta behöver vi inkludera alla former av kunskap.
När SOS nu går in i den andra halvan av sin verksamhetsperiod som spetsforskningsenhet stod ett budskap klart: att hantera förlusten av biologisk mångfald kräver gemensam förståelse, samarbete över sektorsgränser och en vilja att omsätta kunskap i handling. Årsmötet visade att detta arbete redan är i full gång.
