Aktuellt
Vasa fick sin första medborgarpanel
I slutet av mars samlades tio smågrupper bestående av invånare i Vasa för att diskutera olika samhällsfrågor. Personerna hade valts ut slumpmässigt för att delta i stadens första medborgarpanel. Konceptet är en ny form av deltagande som utvecklar den finländska demokratin.
Tanken bakom medborgarpanelen i Vasa är att resultaten ska finnas med som bakgrundsinformation då staden utarbetar sin nya jämställdhets- och likabehandlingsplanen för åren 2026–2029.
– Målsättningen med medborgarpaneler är att forma genomtänkta åsikter som grundar sig på information och noggrant övervägande. Invånarna har enligt kommunallagen rätt att delta och påverka kommunens verksamhet, och vi ser att användningen av en medborgarpanel med slumpmässigt urval kan öka acceptansen för beslut, även bland dem som inte har deltagit i panelen, säger Marina Lindell, akademiforskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Tillsammans med sina forskarkollegor vid Åbo Akademi, Vasa universitet, Tammerfors universitet och samarbetsparter vid Vasa stad och är hon en av dem som genomfört och analyserat resultaten av medborgarpanelen. Just den här panelen genomfördes inom ramarna för forskningskonsortiet STRONG. Forskningsledare för medborgarpanelen är professor Kaisa Herne vid Tammerfors universitet.
Medborgarpanelen i Vasa
Konceptet med medborgarpaneler bygger på principerna för deliberativ demokrati där beslut ska baseras på en bred och mångsidig diskussion. Inbjudan att delta i medborgarpanelen i Vasa skickades till 20 000 slumpmässigt utvalda invånare. Av dem som svarade valdes 92 personer, också de slumpmässigt utvalda, att delta i smågruppsdiskussioner. 51% av deltagarna var män, 49% kvinnor. 51%av deltagarna hade finska som modersmål, 22% hade svenska och 23% ett annat språk än finska eller svenska. 51% av deltagarna hade högskoleexamen.
– Smågrupperna fick olika ämnen att diskutera på finska, svenska eller engelska. Deltagarna fyllde också i två frågeformulär: ett före smågruppsdiskussionerna och ett efteråt. Det är på basis av de här som vi kan se resultaten.
I formulären fick deltagarna svara på frågor gällande åsikter om problem som rör jämställdhet, likabehandling och om hurdana lösningar de upplevde att skulle vara vettiga och genomförbara. Deltagarna fick ytterligare frågor om bland annat politiska attityder, förtroende och uppfattningar om rättvisa.
Allt från simhall till tolkningshjälp för invandrare
Den första frågan paneldeltagarna fick ta ställning till handlade om tryggare utrymmen och om stadens verksamhetsställen borde införa principer som förebygger osakligt beteende och diskriminering. En annan diskussion handlade om gatutrygghet och en tredje om ifall staden borde avstå ifrån reservera simhallstider för vissa användargrupper, till exempel kvinnor.
Deltagarna diskuterade också tillgången till tolkningshjälp för invånare med invandrarbakgrund när de använder stadens tjänster, och om huruvida staden bör utbilda fler erfarenhetsexperter inom integration som hjälper invånare med invandrarbakgrund att bekanta sig med staden och dess tjänster.
Man diskuterade också om skolgångsstöd borde koncentreras till skolor med de svagaste inlärningsresultaten, och om staden borde ordna avgiftsfria måltider för barn och unga under sommaren då det inte erbjuds skolmåltider.
Förtroendet förbeslutsfattarna ökade
Under en tillställning i april (20.4.2026) presenterades de första resultaten. Deltagarna hade i sina smågrupper också formulerat frågor som de ställde stadsfullmäktiges ledamöter.
Resultaten visade att medborgarpanelens deltagare ansåg att de största jämlikhetsproblemen gällde behandlingen av invandrare, olika språkgrupper och personer med olika inkomster. Av åtgärderna ökade särskilt stödet för erfarenhetsexperter inom integration samt stöd för lärande och skolgång till skolor med de svagaste inlärningsresultaten.
I den här medborgarpanelen var ett viktigt resultat även att smågruppsdiskussionerna ökade deltagarnas förtroende för politiken i Vasa.
– En medborgarpanel får gärna ha ett så brett spektrum som möjligt av olika uppfattningar och människor, och i det här fallet tror vi att stadens beslutsfattare får en välgrundad uppfattning om invånarnas åsikter för sitt fortsatta arbete med de frågor vi behandlat. Samtidigt har invånarna fått en möjlighet att påverka också mellan de politiska valen.
Ytterligare information ger:
Marina Lindell, akademiforskare vid Institutet för samhällsforskning, Åbo Akademi
E-post:Marina.Lindell@abo.fi
