Pressmeddelande
Sexuella minoriteter uppvisar fortfarande mera psykisk ohälsa och ångest än heterosexuella
Personer som tillhör en sexuell minoritet rapporterar fortfarande mer symtom på psykisk ohälsa och använder mera alkohol än resten av befolkningen. Det visar en ny studie vid Åbo Akademi som sträcker sig över två decennier.
Forskning har upprepade gånger visat att personer som tillhör en sexuell minoritet upplever mer symtom på psykisk ohälsa än heterosexuella personer. Skillnaderna syns bland annat som symtom på depression och ångest, konsumtion av större mängder alkohol och mer upplevelser av negativa känslor så som stress och oro kring den egna sexualiteten eller den sexuella funktionsförmågan. Den aktuella studien använde data som samlats in bland den vuxna finska befolkningen under åren 2006, 2012, 2019 och 2022 för att se vilka förändringar som skett under perioden.
Inga enkla förklaringar
Det finns inget entydigt svar på varför sexuella minoriteter upplever mer psykisk ohälsa än heterosexuella. En av de ledande teorierna, minoritetsstressteorin, visar på att det åtminstone delvis beror på att sexuella minoriteter upplever unik stress i vardagen som beror på deras sexuella läggning.
– Den här stressen inkluderar bland annat upplevelser av diskriminering, negativa attityder och oro för att bli bemött negativt på grund av sin sexuella läggning. Utöver det verkar det som att både gener och upplevelser i den tidiga barndomen kan bidra till att psykisk ohälsa är mer vanligt hos personer som tillhör en sexuell minoritet, säger Marianne Källström, doktorand och universitetslärare i psykologi vid Åbo Akademi, som lett studien.
Studien visade att symtom på depression och ångest ökade hos både sexuella minoriteter och heterosexuella personer under perioden 2006–2022.
– Det är anmärkningsvärt att klyftan i psykiskt välmående mellan sexuella minoriteter och heterosexuella inte har minskat. Personer som tillhör en sexuell minoritet upplever fortfarande mer ångest- och depressionssymtom än heterosexuella, trots att samhälleliga förändringar, till exempel lagstiftning som stärkt sexuella minoriteters sociojuridiska ställning, har trätt i kraft under uppföljningstiden, säger Ida Pedersen, som skrivit sin pro gradu-avhandling i psykologi vid Åbo Akademi inom projektet.
Minskat alkoholbruk men lika mycket negativa känslor
Studien visade att alkoholbruket minskade under studiens gång men att sexuella minoriteter konsumerade mer alkohol än heterosexuella vid alla mätningstillfällen.
– Alkoholbruk kan hänga ihop med psykisk ohälsa, så i folkhälsoavseende är det bra att alkoholkonsumtionen minskat trots att ångest- och depressionssymtom blivit mer vanliga.
Negativa känslor kring den egna sexualiteten eller sexuella funktionsförmågan var vanligare hos sexuella minoriteter än hos heterosexuella vid alla mätningstillfällen, men dessa har varken ökat eller minskat över tid hos någondera gruppen. Sammantaget tyder studien på att personer som tillhör en sexuell minoritet alltså fortfarande befinner sig i mer sårbar position än heterosexuella då det gäller psykisk ohälsa.
Studiens resultat visade att det fortfarande är viktigt att arbeta för jämställdhet och sexuella minoriteters välmående. Därtill är det viktigt att man fortsätter forska i orsakerna bakom psykisk ohälsa hos sexuella minoriteter och att man hittar sätt att främja välmående hos denna grupp.
– Trots att samhället tagit flera steg framåt i minoritetsfrågor sedan 2000-talets början har skillnaderna i symtom av psykisk ohälsa inte minskat. Detta kan åtminstone delvis tänkas bero på att sexuella minoriteter fortfarande upplever negativa attityder och ojämlikt bemötande som ökar sårbarheten hos denna grupp, säger Källström.
Artikeln om utvecklingen av sexuella minoriteters psykiska hälsa 2006–2022 är publicerad i tidskriften Psychological Medicine och finns att läsa här.
Mera information:
Marianne Källström, universitetslärare och doktorand i psykologi
E-post: marianne.kallstrom@abo.fi
Telefon: +358 46 9217 716
Ida Pedersen, doktorand i psykologi
e-post: ida.pedersen@abo.fi
