Aktuellt

Projektet SKAPA/Ordkonst vid Åbo Akademi– ett kompetenslyft för ordkonstlärare i Svenskfinland

Ordkonsten är en av de nio konstarterna inom den grundläggande konstundervisningen och den form som fortfarande är både osynlig och okänd på många håll i Svenskfinland. Den behöver göras mera tillgänglig, få högre status och utbildningen av ordkonstlärare behöver specificeras. Vem ska ta det ansvaret? Det frågar sig akademiker och yrkesverksamma inom fältet efter ett tre år långt projektarbete vid Åbo Akademi.

Under tre år har projektet SKAPA/Ordkonst som är en del av Svenska kulturfondens stora SKAPA-satsning arbetat för att öka tillgången till ordkonstverksamhet för barn och unga i Svenskfinland och se till att den vilar på vetenskaplig grund. Det här har man gjort genom att stödja nya aktörer och genom att arrangera kurser och fortbildningar inom litterärt skapande och ordkonst vid Åbo Akademi.

Då projektet avslutades i december 2025 kunde man se resultatet på universitetsnivå, inom fortbildning av lärare och inom alla utbildningsstadier: från småbarnspedagogik upp till gymnasiet.

– Det har redan under en längre tid funnits en efterfrågan på olika former av ordkonst inom utbildningen på alla utbildningsstadier, samtidigt som flera utredningar har visat att det behövs en kvalitetshöjning vad gäller fortbildning för lärare inom ordkonst. Genom det här projektet har Åbo Akademi bidragit med att höja kvaliteten genom att göra dem akademiska, säger professor Ria Heilä-Ylikallio som fungerat som vetenskaplig ledare för projektet.

Under en rundabordet-diskussion i december 2025 där nyckelpersoner inom satsningen granskade projektets slutrapport konstaterades att ordkonstens status är en politisk fråga lika mycket som det är en fråga om elevens rätt att på olika sätt få uttrycka sig genom ord.

Två områden kräver åtgärder

Heilä-Ylikallio konstaterar att projektet genom sitt gräsrotsarbete ser två huvudsakliga områden att ta tag i: dels vem som är lärare i ordkonst, dels specificeringen av ordkonstlärarens arbetsbild.

– Det vi ser är en tydlig skillnad i utbildning av konstlärare av olika slag då konstuniversitet som bedriver konstnärlig forskning inom sina områden utexaminerar både musik- och bildkonstlärare, men ingen utbildar ordkonstlärare. Vem ska ta det här ansvaret, frågar hon.

Ordkonst finns i dag inte som etablerat begrepp inom vetenskapsområdet eller som ett fullskaligt vetenskapsämne, varken vid vetenskapsuniversitet eller vid konstuniversitet i Finland.

– Åbo Akademi är inget konstuniversitet, och därför är det här en utbildningspolitisk fråga: ska vi blunda för kvaliteten? Vem ska ställa de viktiga frågorna som berör ordkonsten som konstform? Den här diskussionen behöver fortsätta ifall samhällets strävan är att ordkonst ska ha samma status som andra konstformer.

Heilä-Ylikallio konstaterar samstämmigt med Peter Nynäs, tidigare dekan vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi och drivande i stärkandet av litterärt skapande vid Åbo Akademi, att det också krävs en teoretisk beskrivning av ordkonstlärarens arbetsbild.

– Vad kommer att hända framöver? Det är väsentligt att en arbetsbild beskrivs av oss som känner till både vetenskapsområdet, konstområdet och praxis. Annars faller det ansvaret på någon annan. Därför hade det varit positivt om man inom projekttiden hunnit utveckla en arbetsbeskrivning. Detta är i högsta grad en angelägen utbildningsfråga som ansluter sig till såväl kollektivavtal som behörighetskrav för lärare inom grundläggande kostundervisning, säger han.

Fokus på forskning och praxis

Under de tre år projektet pågått har det hänt mycket på ordkonstfronten. SKAPA/ Ordkonst har stått på två huvudsakliga ben: ett med fokus på forskning och ett på praxis. Inom lärarfortbildningen har man utvecklat forskningsbaserade kurser enligt det nya nationella systemet för kontinuerligt lärande.

Inom projektets andra del, praxisdimensionen, har man balanserat forskningsarbetet genom samarbetet med Sydkustens ordkonstskola. Projektet har också hållit ett stadigt fokus på vetenskapssamfundet utanför Svenskfinland.

– Under projekttiden har lärarfortbildningen erbjudit möjligheten att delta kostnadsfritt i de akademiska kurserna, och de studerande har hittat sin egen väg genom den här stigen av akademiska kurser, säger Camilla Forsberg, projektets administrativa ledare.

En antologi och ett biämne

Parallellt med SKAPA/Ordkonst-projektet har en forskargrupp vid Åbo Akademi bestående av Sofia Jusslin, Mia Österlund, Heidi Höglund, Viveka Lyberg-Åhlander och Ria Heilä-Ylikallio redigerat en vetenskaplig antologi om litterärt skapande och ordkonst som konstform och pedagogik där nordiska forskare medverkar.

Under projekttiden har Åbo Akademi också etablerat biämnet Litterärt skapande (60 sp) under professor Mia Österlunds ledning. Biämnet är öppet för alla vid Åbo Akademi- både studerande och personal vid alla ämnen och som fortbildningsstudier. Inom biämneshelheten anställde man författaren Mia Franck som arbetslivsprofessor, vilket gav utvecklings- och forskningsarbetet en nödvändig konstnärlig dimension.

– Till skillnad från renodlad litteraturvetenskap vilar tyngdpunkten inom biämnet på den skapande processen, att faktiskt skriva själv. För att bredda tillgången till fortbildningen har vi sänkt ingångskraven så att flera kunnat delta i kurserna, men utgångsnivån är den samma som tidigare. Kurserna har varit populära och behovet av uppdaterat vetenskapligt kunnande är påtagligt. Bland annat har vi satsat på bilderbokens estetik och barn- och ungdomslitteratur som är relevanta för målgruppen, säger Österlund.

Ordkonstprojektet vid Åbo Akademi inleddes 2023 och pågick i två faser fram till slutet av 2025. Sammanlagt fick de två faserna drygt 340 000 euro i finansiering från Svenska kulturfonden. Åbo Akademi fungerade som ägare för ordkonstprojektet och samarbetade med Sydkustens ordkonstskola.

Professor i litteratur, Anna Nordenstam vid Göteborgs universitet, har fungerat som extern utvärderare. I sin bedömning har hon framfört att SKAPA/Ordkonst drivits mycket väl och uppnått sina mål på ett föredömligt vis.

Läs projektets slutrapport här.

Ytterligare information ger:
Ria Heilä-Ylikallio, professor i svenska och litteratur med didaktisk inriktning
Telefon: 040 550 2852
E-post: ria.heila-ylikallio@abo.fi

Camilla Forsberg, chef för kontinuerligt lärande
Telefon: 050 4115 745
E-post: camilla.forsberg@abo.fi

Mia Österlund, professor i litteraturvetenskap
Telefon: 046 9216 746
E-post: mia.osterlund@abo.fi