Sökmaskinen är ÅA-webbens hjärta. Allt vårt innehåll ligger på endast några tangenttryckningars avstånd. Då du skrivit de första bokstäverna av ditt sökord börjar sökmotorn presentera förslag, som dessutom indelas i olika kategorier. Ju mer du skriver, desto noggrannare blir sökträffarna.

Genvägar

Aktuellt

Övergång till nya studier kan vara tungt och ensamt för många unga

Stora händelser, som då man börjar ett nytt utbildningsstadium eller flyttar hemifrån för studier, kan vara omvälvande. Många finländska unga upplever ensamhet i de här skedena, trots att de är omgivna av andra människor.

Det här visar Amanda Sundqvists doktorsavhandling i vårdvetenskap vid Åbo Akademi. Sundqvist har undersökt ungdomars och unga vuxnas upplevelser av ensamhet i utbildningssammanhang på global nivå. Hon har också undersökt på vilket sätt ensamhet kan vara relaterad till, eller påverkas av, utbildningsövergångar och psykiska hälsoutfall i finländsk miljö.

Resultaten visar att ensamhet är sammanvävd med den psykiska hälsan och förekommer även trots man kan ha breda sociala nätverk eller grupper av vänner.

Ensamhet är ett komplext och mångfacetterat fenomen som är nära kopplat till psykisk hälsa och som speciellt ofta förekommer bland ungdomar och unga vuxna. Skeden då livet förändras kan föra med sig utmaningar med den psykiska hälsan eftersom sociala relationer, rutiner och beteenden kan rubbas. Övergångar inom utbildning är exempel på sådana livsskeden, säger Amanda Sundqvist som disputerar vid Åbo Akademi i april 2026. 
Foto: Catrin Sandvik

– Då en ung person ska ta nästa steg inom sin utbildning är det ofta kopplat till positiva associationer och nya möjligheter. Samtidigt kan övergången vara turbulent och svår att hantera för en del, speciellt då det är fråga om övergång till högre utbildning som ofta kan innebära att man flyttar hemifrån, säger Sundqvist.

Allt det nya, roliga kan bli en tung historia

Eftersom många flyttar till en annan stad för att studera behöver de i högre grad förlita sig på sina egna resurser. Den nya livssituationen betyder ofta mindre strukturerade stödsystem från befintliga nätverk som familj, vänner, institutioner och till och med hälso- och sjukvård, än tidigare.

I sin analys kunde Sundqvist se att studenter med behov av extra stöd, psykisk ohälsa eller tidigare negativa erfarenheter, ofta möter större svårigheter i att anpassa sig till utbildningsövergångar. Det här kan bli särskilt tydligt när det gäller att engagera sig och skapa nya sociala nätverk med jämnåriga.

Ofta lämnas sårbara studenter utan den hjälp de behöver.

– Att separeras från vänner och familj, och att dessutom behöva hitta nya sociala nätverk, kan upplevas som svårt och leda till känslomässig oro. De som lider av psykisk ohälsa eller som har begränsade stödnätverk eller bär på andra negativa erfarenheter som till exempel mobbning kan uppleva svårigheter i anpassningen. Ofta lämnas sårbara studenter utan den hjälp de behöver.

Hur då?
– Det kan handla om till exempel konfidentiella faktorer eller om att eleven tidigare haft ett fungerande stöd eller individuell plan i skolan som plötsligt försvinner. Sådana här saker faller nu helt på individen att ta tag i att berätta om för till exempel lärare. Utbildningsövergångar som bryter upp sociala nätverk kan vara särskilt krävande eftersom de ofta innebär ett ökat beroende av jämnåriga, behov av närhet och en större sårbarhet för social uteslutning.

Identitetssökande där sociala medier kan öka pressen

Sundqvists resultat visar också att pressen från det moderna samhället och kraven på att prestera inom flera områden bygger upp tidigt. Prov, betyg, samhälleliga förväntningar på framgång, till exempel i sociala medier, förstärker pressen.

Prov, betyg, samhälleliga förväntningar på framgång, till exempel i sociala medier, förstärker pressen, visar Sundqvists avhandling.

– Även om vi håller kontakt genom sociala medier uppger unga fortfarande att de allt oftare saknar en nära person. Plattformar som till exempel Instagram kan förstärka sociala jämförelser, och det i sin tur kan öka känslor av sårbarhet och ensamhet. Detta är särskilt oroande eftersom tonåren och den tidiga vuxenåldern är perioder då det sociala livet är starkt idealiserat och förväntningar på omfattande nätverk och relationer upplevs som eftersträvansvärt.

Sundqvist menar att den tidiga vuxenåldern är en avgörande fas i livet när det gäller att staka ut sin egen väg gällande sysselsättning, karriär och långsiktig ekonomisk trygghet. Att inte lyckas navigera denna period kan därför leda till en utvecklingsbana som påverkar vuxenlivet negativt.

– Grunden för den psykiska hälsan läggs tidigt i livet. Att stärka känslan av kompetens är gynnsamt för individen och därför borde man så tidigt som möjligt, redan i grundskolan, satsa på insatser som stärker individens självkänsla och känslan av att vara kompetent.

Amanda Sundqvist disputerar 24.4.2026 med avhandlingen ”Loneliness as experienced by adolescents and emerging adults: Connections to mental health during educational transitions.”

Ytterligare information:

Amanda Sundqvist
E-post: amanda.sundqvist@abo.fi