Aktuellt

TEXT: Pamela Friström

BILDER: Pamela Friström

Ny AI-professor vid Åbo Akademi: ”Vi måste förstå både möjligheter och risker”

Artificiell intelligens förändrar just nu både arbetsliv och vardag i en takt få kunnat förutse, och väcker entusiasm men också oro. Enligt Michael Cochez är det viktigt att ta riskerna på allvar, och samtidigt förstå vad tekniken kan göra för oss. ”Poängen är att bygga verktyg som förstärker mänsklig förmåga. Det är där jag ser de stora möjligheterna.”

Michael Cochez är nytillträdd professor och PS Fellow i maskininlärning och AI-teknik vid Åbo Akademi. Cochez är en av flera internationellt framstående AI-forskare som rekryterats till det nyetablerade ELLIS Institute Finland genom en global urvalsprocess hösten 2025.

ELLIS Institute Finland är ett nytt nationellt forskningscentrum med internationell räckvidd, inriktat på artificiell intelligens och maskininlärning. Det ingår i ett paneuropeiskt nätverk, som samlar ledande forskare och stärker samarbetet mellan akademi, industri och samhälle.

Ta vara på mänsklig förståelse

Cochez forskning rör bland annat maskininlärning och kunskapsrepresentation. Maskininlärning är kanske ett bekant begrepp för många, medan kunskapsrepresentation ofta upplevs som mer abstrakt.

För Cochez handlar det dock om något mycket konkret: att göra AI-system kapabla att arbeta med strukturerad information om världen.

I dag bygger många AI-system på att man matar dem med enorma mängder data och låter dem själva försöka hitta mönster. I sin forskning försöker Cochez i stället ge systemen strukturen.

En ensam forskare har för lite sammanhang. Det behövs ett nätverk, en miljö att arbeta i.

– Föreställ dig att du vill lära någon multiplikation. Det du kan göra är att visa dem tusentals och åter tusentals räkneexempel. Det är vad vi gör med många AI-system i dag. Det jag försöker göra är i stället att lära systemet hur multiplikation fungerar.

Genom att ge AI-system systematiska beskrivningar i stället för mängder av exempel kan de bli snabbare, effektivare och göra färre misstag.

Enligt Cochez handlar det om att ta vara på den mänskliga förståelsen av världen.

– Idén är att ge systemen mer av en beskrivning av hur saker ser ut enligt vår förståelse, i stället för att de ska behöva lära sig allt från ostrukturerad information.

Kunskapsrepresentation används redan brett i stora kunskapsbaser, från medicin och företagssystem till miljödata och naturvetenskaplig forskning.

Framtidens arbete kan se annorlunda ut

Cochez återkommer ofta till samma tanke: AI ska lyfta människan, inte konkurrera med henne. Han menar att utvecklingen ibland presenteras som en kapplöpning mellan människa och maskin, men att det är en missvisande bild.

– Vi vill ha system som är bättre än människor i sådant vi inte klarar av själva. Inte system som tar över det vi gör för nöjes skull, säger Cochez.

– Tänk på fotboll. Om robotar blev bättre på att spela fotboll än människor, vad skulle vi vinna på det? Poängen är inte att ersätta sporten. Forskningen handlar om robotar som klarar farliga miljöer, inte om att konkurrera med idrottare.

Vi vill ha system som är bättre än människor i sådant vi inte klarar av själva. Inte system som tar över det vi gör för nöjes skull.

Det är i de riskfyllda och komplexa uppgifterna som AI har potential. Det kan handla om att ta över farliga arbetsmoment, stödja avancerad medicinsk diagnostik eller hjälpa forskare att förstå enorma datamängder inom miljö‑ och klimatvetenskap. Tekniken blir då ett verktyg för att både frigöra mänsklig tid, öka säkerheten och bredda våra möjligheter.

– Poängen är att bygga verktyg som förstärker mänsklig förmåga.

Men även om han ser stor nytta i tekniken är Cochez tydlig med att förändringen inte är utan konsekvenser. AI kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden.

– Vi befarar att många av dagens jobb kommer att tas över av AI-system. Den rädslan är mycket realistisk. Jag vet inte om det kommer att finnas tillräckligt med arbete för alla på samma sätt som nu. Vi kanske måste bestämma oss som samhälle för att arbeta mindre.

Utvecklingen har dessutom gått snabbare än de flesta experter trodde.

– Om du hade frågat mig för fem-sex år sedan om vi skulle vara där vi är nu, hade jag sagt nej.

AI-kompetens som stärker Åbo Akademi

Att ha en AI-professor knuten till Åbo Akademi innebär att universitetet får tillgång till kompetens som annars ofta samlas vid större lärosäten.

– En ensam forskare har för lite sammanhang. Det behövs ett nätverk, en miljö att arbeta i, säger han.

ELLIS Institute ger Åbo Akademi tillgång till ett internationellt nätverk som samlar ledande AI-forskare i Europa. För studenter och forskare är det en dörr rakt in i en europeisk forskningsmiljö.

Vi befarar att många av dagens jobb kommer att tas över av AI-system. Den rädslan är mycket realistisk.

Cochez lyfter också fram forskningsmiljön i Åbo och det nära samarbetet med Åbo universitet. Han nämner bland annat samarbetet kring Turku Bioimaging, som drivs gemensamt av Åbo Akademi och Åbo universitet. Centret erbjuder avancerad forskningsinfrastruktur för biovisualisering och samlar stora mängder biologisk och biomedicinsk bilddata för forskningsbruk. Han nämner också TurkuNLP‑gruppen vid Åbo universitet, specialiserad på språkteknologi.

– När det finns både mycket data och mycket expertis finns det potential att göra väldigt intressanta saker tillsammans.

Finland i ett större AI‑landskap

Finland och Europa står i dag inför hård konkurrens. Den globala utvecklingen inom artificiell intelligens domineras av USA och Kina, där satsningarna och resurserna vida överstiger Europas.

– Vi är i en annan viktklass än USA och Kina. Resurserna är mycket mindre här, både när det gäller pengar och expertis som arbetar med de här frågorna, säger Cochez.

Skillnaderna gör det orimligt att försöka tävla direkt med de största aktörerna i det de är bra på.

– Det är ingen idé för oss att försöka bygga större språkmodeller än dem. Vi behöver välja våra nischer, där vi kan bidra med något eget.

Cochez framhåller att Europa ändå har styrkor att bygga på. Europa har en lång tradition av starka utbildningsmiljöer och lång erfarenhet av symbolisk AI. Det är en AI-inriktning där intelligens modelleras med logiska regler och symboler – ett område där europeiska forskare fortfarande har stor kompetens.

Det viktigaste enligt Cochez är att Europa fortsätter att investera.

– Utan satsningar riskerar forskningen söka sig till miljöer där resurserna finns. Då halkar vi efter ännu mer.

Vilka råd vill du ge en ung person som är intresserad av en karriär inom AI i framtiden?

– Det är svårt till och med för en AI-professor att sia hur AI-fältet ser ut om några år. Det viktigaste är kanske att träna sin problemlösningsförmåga: att kunna bryta ner ett större problem i mindre delar och ta sig an dem bit för bit.

– Lite matematisk intuition är också nyttigt, och lite programmering är fortfarande bra att kunna. Och man ska komma ihåg att AI nästan alltid används i ett sammanhang. Man jobbar sällan med enbart AI, utan kombinerar det med ett område man är intresserad av, som medicin eller miljö. Det är ofta där de riktigt spännande utmaningarna finns.