Aktuellt
Fråga forskaren: Kan Finland bli en diktatur?
Det låter osannolikt, men är det omöjligt? Enligt professor i statskunskap Kimmo Grönlund finns det även i Finland i teorin juridiska vägar att gå för att avskaffa demokratin. Samtidigt visar hans forskning att demokratins största hot sällan ligger i lagboken, utan i människors misstro, polarisering och rädsla.
Går det att tänka sig att Finland, med sina demokratiska traditioner och lagstiftning, skulle kunna bli en diktatur?
Kimmo Grönlund: I teorin, ja. Men i praktiken är vägen dit mycket lång. Vår grundlag slår fast att statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. För att ändra på de demokratiska principerna krävs en omfattande process: först en enkel majoritet i riksdagen, sedan ett nyval, och därefter en två tredjedelars majoritet i nästa riksdag. Det finns också ett snabbspår i brådskande fall, men då krävs fem sjättedelar av rösterna. Att någon enskild politisk rörelse skulle kunna samla ett sådant stöd är mycket osannolikt.
För tio år sedan hade jag nog varit mer optimistisk men i dag ser vi hur det även i etablerade demokratier finns de som försöker montera ner rättsstaten.
Finland har en inbyggd demokratisk motståndskraft. Professor Grönlund beskriver det proportionella valsystemet som en av de starkaste skyddsmekanismerna: det är svårt för ett parti att få egen majoritet. Det garanterar att olika åsikter hörs, till skillnad från majoritetsvalsystem som det i USA, där makten ofta koncentreras till en person eller parti.
Samtidigt påminner han om ingen går helt säker, även Weimarrepubliken hade ett proportionellt valsystem, och ändå lyckades Hitler ta makten.
– För tio år sedan hade jag nog varit mer optimistisk men i dag ser vi hur det även i etablerade demokratier finns de som försöker montera ner rättsstaten.
Demokratin står och faller med sina medborgare
Men visst går det att påverka väljare, inte bara lagar?
Grönlund: Absolut. Desinformation och manipulation är ett växande hot, men Finland har fördelen att vara ett litet land med starka institutioner. Dessutom är vi medlemmar i EU, vilket också fungerar som en demokratisk säkerhetslina.
Han berättar om de värderingsförändringar som pågår i västvärlden, särskilt bland unga. Fenomenet är internationellt, det går att se en växande polarisering mellan könen och generationerna.
– Vi ser en global klyfta mellan unga män och unga kvinnor. I riksdagsvalet 2023 var Sannfinländarna det största partiet för män i arbetsför ålder, medan unga kvinnor lutade mot Socialdemokraterna, De gröna eller Vänsterförbundet.
För tillfället leder professor Grönlund ett sexårigt konsortium inom forskningsprogrammet om demokratins framtid vid Strategiska forskningsrådet vid Finlands Akademi. Forskarna i STRONG-konsortiet är intresserade av demokratiska innovationer där medborgare görs delaktiga i demokratiska processer utöver röstning vid val. En del av arbetet handlar om så kallade medborgarpaneler där slumpmässigt utvalda personer får balanserad information och diskuterar politiska frågor i modererade smågrupper. Deltagarnas åsikter mäts innan och efter samtalen. Grönlunds team ordnade för två år sedan i samarbete med riksdagen och Sitra ett stort medborgarparlament, där 671 finländare diskuterade fyra medborgarinitiativ
– När människor möts och samtalar, får de ny kunskap och insikter och deras åsikter förändras, inte nödvändigtvis i sak, men förståelsen för varför andra tycker annorlunda ökar. Det är avgörande för demokratins överlevnad.
Men vad händer när nästa kris kommer, lägger man de demokratiska spelreglerna åt sidan då?
Under pandemin och i samband med Ukrainakriget visade sig demokratin från en annan sida. Då agerade regeringen snabbt, ibland på gränsen till vad grundlagen tillåter.
– Det var anmärkningsvärt hur lite diskussion det fanns när Finland stängde sina gränser, även mot andra EU-länder. Det var ett tecken på hur lätt även en demokratisk stat kan börja tumma på sina principer i rädsla.
Men han ser också något positivt i det: förståelsen för att rädsla kan vara en drivkraft, inte bara hat.
– När människor demonstrerade mot flyktingar 2015 tänkte många att de var hatiska. Men nu förstår jag att det också handlade om en genuin rädsla, precis som den rädsla som fick andra att acceptera hårda gränsstängningar under pandemin.
En demokrati måste underhållas
Grönlund menar att vi måste komma ihåg att demokratin inte är självklar.
– Endast omkring tolv procent av världens befolkning lever i en liberal demokrati idag. Tre fjärdedelar bor i auktoritära stater. Vi i Norden är bortskämda, vi bor i ett paradis.
Han påminner om att demokratin kräver ständig vård, debatt och förankring.
– Det handlar inte bara om att rösta vart fjärde år. Medborgarna måste vara delaktiga även mellan valen, i samtal, i diskussioner, i de små besluten. Ju mer människor förstår hur svårt det är att fatta beslut, desto större blir respekten för dem som gör det.
Och kanske är det just där demokratins styrka ligger: i långsamheten, i kompromisserna och i den ständiga förhandlingen mellan olika viljor.
– Det är trögt, men det är också därför det fungerar.
