Fråga forskaren

Hur lever vi längre?

Vad avgör egentligen hur länge vi lever? Är det miljö, gener eller vanor? Forskning i åldrande visar allt tydligare att livslängd inte bara handlar om att undvika sjukdomar, utan om samspelet mellan kropp, hjärna och livsvillkor över hela livet. Så hur lever vi längre? Vi frågade en forskare. 

– Alla önskar sig ett långt liv med god hälsa. På drygt hundra år har vi i Norden gått från en medellivslängd på runt 50 år till över 80 – en av världens största hälsorevolutioner. Men även om vi idag lever längre, präglas våra sista år ofta av ohälsa. Därför är ett centralt folkhälsomål i dag inte bara att förlänga livet, utan antalet år vi lever utan sjukdom, så kallade friska levnadsår, säger Fredrica Nyqvist, professor i gerontologisk vård vid Åbo Akademi. 

Hur får vi många friska år? 

– Det är inte helt enkelt att säga. Dels handlar det om våra gener, dels om hur vi lever våra liv och vilka resurser vi har tillgång till. Forskning om kognitiva sjukdomar visar att upp till 40 procent av risken att utveckla en minnessjukdom kan påverkas genom olika samhällsinsatser och individuella livsstilsval, vilket är ett mycket starkt argument för att främja hälsosamma vanor. 

– Samtidigt är det viktigt att inte lägga hela ansvaret på individen. Var vi bor och vilken tillgång vi har till hälso- och sjukvård spelar också stor roll. 

Hur viktig är social gemenskap? 

– Jätteviktig. Det finns starka belägg i forskningen för att ensamhet och social isolering är lika skadligt för hälsan som andra kända risker, som till exempel rökning. Att vara socialt isolerad har visat sig vara lika skadligt som att röka 15 cigaretter om dagen. Social gemenskap och delaktighet har enorm betydelse för livskvalitet och livslängd. 

Vilka livsval vi borde göra för att främja gott åldrande? 

– Här gäller de klassiska råden: rör på dig, ät hälsosamt, ha meningsfulla aktiviteter och vårda dina relationer. Det handlar om att bygga goda vanor tidigt i livet, vanor som kan ge effekt långt senare. 

Hur kan samhället stötta ett långt, gott liv? 

– I Finland har vi en lång tradition av en stark offentlig sektor med ambitionen att erbjuda jämlik service till alla. Senare år har nedskärningar, särskilt inom områden som berör utsatta grupper, lett till ökande ojämlikhet och försämrade möjligheter till ett långt och hälsosamt liv. 

– Jag tror själv på modeller där olika samhällssektorer samverkar – offentlig sektor, privata aktörer och civilsamhället – med ett gemensamt mål: att skapa goda livsvillkor genom hela livsloppet. 

– Samhället och politiken kan bidra genom att säkerställa tillgång till vård och sociala tjänster – även i glesbygden – satsa på förebyggande insatser som främjar hälsa tidigt i livet och skapa inkluderande miljöer där människor känner sig sedda, delaktiga och trygga. 

– Civilsamhället har en särskilt viktig roll. Organisationer i tredje sektorn når ofta grupper som den offentliga sektorn har svårt att nå, och är avgörande för att motverka ensamhet, stärka social gemenskap och erbjuda meningsfulla aktiviteter. Vi behöver värna om de här organisationerna och se dem som en självklar del av det långsiktiga hälsofrämjande arbetet. 

Om du fick införa en ny nationell vana för att vi alla skulle leva längre – vilken skulle det vara? 

– Att aldrig lämna någon utanför. Ensamhet är inte bara en social fråga, utan en hälsorisk. Ett samhälle där vi ser varandra och agerar när någon behöver hjälp kan göra stor skillnad för både livslängd och livskvalitet. 

Sammanställd av Fredrica Nyqvist och Pamela Friström