Kvarken – Be my Guest! satte lokalbefolkningens röst i centrum
Hur kan turismen utvecklas på ett hållbart sätt i ett världsarvsområde? Projektet Kvarken – Be my Guest! visar att svaret inte bara finns hos myndigheter, forskare eller turistföretag – utan också hos dem som lever och verkar i området varje dag.
Kvarkens skärgård är Finlands enda naturvärldsarv på UNESCO:s världsarvslista. Det unika landskapet lockar besökare från när och fjärran, samtidigt som området är hem för tusentals människor som bor, arbetar och bedriver verksamhet där året runt. Att förena turismutveckling med lokal livskraft och naturvärden är därför en viktig framtidsfråga.
Det var utgångspunkten för projektet Kvarken – Be my Guest, som genomfördes av Hanken och Åbo Akademi med finansiering från EU:s landsbygdsfinansiering från Livskraftscentralen.
Projektchef Annika Pollari framhåller att Kvarkens ställning som världsarv är en betydande resurs för hela regionen.
Här på Österbottens kust kan vi verkligen känna oss lyckligt lottade – just här finns Kvarkens skärgårds världsarvsområde, som ger regionen en enorm turismpotential. Finland har förbundit sig till att skydda, bevara och synliggöra dessa natur- och kulturarv som är viktiga för hela mänskligheten. Ett världsarv ska alltså både värnas och lyftas fram. I det här projektet fokuserade vi på hur lokalsamhällen kan involveras i utvecklingen av turismen, och vi ser att Kvarken ligger i framkant nationellt när det gäller att arbeta systematiskt med lokal delaktighet – särskilt nu när mycket tyder på att besöksantalet kommer att öka under de kommande åren.
Lokalbefolkningen som kunskapskälla
Turismutveckling diskuteras ofta ur besökarnas eller företagens perspektiv. I projektet valde man i stället att utgå från dem som känner området bäst – lokalbefolkningen och fritidsboende. Genom enkäter, workshopar, diskussionstillfällen och intervjuer samlades erfarenheter och synpunkter in från människor med olika relationer till världsarvsområdet. Målet var inte bara att kartlägga åsikter utan också att skapa dialog kring hur området kan utvecklas på ett hållbart sätt.
I projektet användes dialogbaserade workshopar och framtidsinriktade metoder för att skapa möten mellan olika aktörer och perspektiv. Målet var inte enbart att samla in synpunkter, utan också att främja gemensamt lärande och nya insikter kring hur turismen i Kvarkens världsarvsområde kan utvecklas på ett hållbart sätt. Åbo Akademis arbete inom projektet utgick ifrån metoden transformativt lärande. Metoden bygger på att människor genom reflektion och dialog kan utmana invanda perspektiv och utveckla nya sätt att förstå sin omvärld och tillämpades i de dialogtillfällen och framtidsworkshopar som arrangerades inom projektet. Deltagarna utforskade framtida utvecklingsmöjligheter för världsarvsområdet och fokus låg på att skapa reflektion, lärande och förståelse mellan aktörer med olika erfarenheter och intressen.
Projektet visade att lokalbefolkningen inte bara vill bli informerad om utvecklingen, man vill också vara delaktig i den. Invånarna sitter på en stor mängd kunskap och idéer som kan bidra till en mer nyanserad och hållbar utveckling av världsarvsområdet. Det finns aspekter att utveckla kring hur lokala kunde involveras mera.
– Camilla Stenbäck, projektsakkunnig, Åbo Akademi
I Maxmo skärgård träffade projektteamet byaktiva i Särkimos skola. I diskussionen betonades invånarnas starka koppling till havet och skärgården. När turismen utvecklas är det därför avgörande att naturen hålls ren, att slitage förebyggs och att avfallshanteringen fungerar på ett tillförlitligt sätt.
Foto: Camilla Stenbäck
Hållbar turism handlar om mer än besöksantal
Resultaten visar att många ser turismen som något positivt. Besöksnäringen bidrar till arbetsmöjligheter, stärker servicen och ökar kännedomen om Kvarkens skärgård. Samtidigt finns en tydlig vilja att säkerställa att utvecklingen sker kontrollerat och med hänsyn till både naturmiljön och lokalsamhället.
En återkommande insikt under projektets gång var att hållbar turism inte enbart handlar om att locka fler besökare. I diskussionerna lyftes frågor om infrastruktur, tillgänglighet, avfallshantering, kollektivtrafik och säkerhet. Många deltagare betonade att en växande turism också ställer krav på fungerande samhällsservice och långsiktig planering. Samtidigt framkom att olika grupper ibland har olika perspektiv på utvecklingen. Fast bosatta invånare såg ofta möjligheter till ökad livskraft och bättre service, medan fritidsboende i högre grad betonade vikten av att bevara lugnet och områdets karaktär.
– Jag blev positivt överraskad över hur väl projektet togs emot i Kvarkens skärgård. Nästan 500 personer deltog, antingen via enkäten eller våra diskussionstillfällen från alla fem världsarvsbyar, vilket visar att lokalbefolkningen verkligen vill vara med och påverka hur turismen utvecklas.
Invånarna önskade bland annat fler båtturer i området samt att lokala hantverk och matprodukter skulle lyftas fram tydligare inom turismen. I kartläggningarna framkom också idéer om vad som behöver utvecklas i till exempel infrastrukturen och vad som bör beaktas i marknadsföringen i takt med att besöksantalet ökar.
De som bor och verkar här – och deras små företag – utgör den unika skärgårdskultur som besökarna kommer för att uppleva. Därför är en kontinuerlig dialog med lokalbefolkningen avgörande för turismutvecklingen, säger projektledare Annika Pollari.
I arbetsgruppen ingick (övre raden): Peter Björk/Hanken, Kenth Nedergård/Världsarvet i Kvarken rf, Peter Källberg/Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Johanna Långskog/Korsholms kommun och invånarföreträdare Annica Reini från Replot. Längst fram: Camilla Stenbäck/ÅA och Annika Pollari/Hanken.
Foto: Ernst Salonger
Erfarenheter från andra världsarvsområden
Som en del av projektet genomfördes även erfarenhetsutbyte med andra nordiska världsarvsområden. Bland annat ett studiebesök till Södra Ölands odlingslandskap möjliggjordes tack vare extern finansiering. Trots stora geografiska skillnader visade samtalen att många områden brottas med liknande frågor: Hur kan turismen utvecklas utan att förlora det som gör platsen unik? Hur skapar man lokal förankring? Och hur säkerställer man att invånarna upplever att världsarvsstatusen skapar nytta för området? En tydlig lärdom var att lokal delaktighet är avgörande för en långsiktigt hållbar utveckling. Där invånare känner sig hörda och inkluderade är också förutsättningarna bättre för att utveckla turismen på ett sätt som accepteras och stöds av lokalsamhället.
I jämförelse med andra världsarvsområden i Norden, har lokalbefolkningen i Kvarkens skärgård samma passion att bidra till både samhälls- som turismutveckling. En central utmaning i detta arbete är att finna den eller de som är villiga att ta ett lite större ansvar och aktivt driva utvecklingen framåt.
-Peter Björk, professor i marknadsföring, Svenska Handelshögskolan i Vasa
En grund för framtida samarbete
Projektet har visat att det finns ett stort engagemang för Kvarkens framtid. Samtidigt har det tydliggjort att hållbar turism inte kan skapas av en enskild organisation eller sektor. Den utvecklas genom samarbete, dialog och en gemensam vilja att ta tillvara både naturvärden och människors erfarenheter. En av de viktigaste slutsatserna är behovet av fortsatta forum där lokalbefolkning, företag, myndigheter och andra aktörer kan mötas och diskutera områdets utveckling.
En utvecklingsrapport med projektets resultat och rekommendationer finns tillgänglig på Hankens webbplats. Där finns fördjupade beskrivningar av de metoder och processer som använts under projektets gång. Rapporten kan fungera som ett kunskapsunderlag för framtida utvecklingsarbete inom världsarvsområdet.
