27.2.2025

I Finland har man på många olika nivåer åtagit sig att arbeta för klimatneutrala energilösningar och gradvis minska mängden koldioxidutsläpp. Målet är att landet ska vara koldioxidneutralt redan år 2035. Målen som eftersträvas i Österbottens landskapsstrategi är att Österbotten ska vara ett koldioxidnegativt samhälle 2050. Den idag traditionella värme- och elförsörjningen kommer i framtiden att behöva ersättas med nya kolneutrala energikällor och energiproduktionsmetoder. Samtidigt måste långtidsupplagring av bränslen utvecklas. Det är här Secure Bio Supply projektet kommer in. Projektet har som mål att analysera vilka utmaningar och möjligheter förändringen av långtidslagring av bränslen kan skapa i Österbotten. 

I mars 2024 inleddes projektet och genomförs i samarbete mellan Åbo Akademi i Vasa (Energitekniken och Centret för livslångt lärande), Yrkeshögskolan Novia och Finlands Skogscentral. Projektet identifierar utmaningar och ger förslag till nya utvecklingsåtgärder och skapar ett nätverk av aktörer som möjliggör utveckling av nya systemlösningar och lagringsteknologier.

– Vi önskar genom det här projektet uppmärksamma energilagringen som en av utmaningarna vid övergången till mer hållbara energisystemlösningar. Då lättlagrade, fasta bränslen som kol och torv nu håller på att fasas ut måste vi hitta andra sätt att långtidslagra energi på ett hållbart sätt, säger projektledare Margareta Björklund-Sänkiaho, professor i energiteknik vid Åbo Akademi.

Projektet riktar sig till alla i Österbotten som vill minska eller överge användningen av fossila bränslen och torv. Det omfattar exempelvis kraftverk, värmeverk, transport- och logistikföretag, skogsägare, entreprenörer. Den indirekta målgrupper är aktörer som är måna om att aktivt arbeta för att uppnå klimatneutralitet, vill skapa fler lokala jobb och säkra framtidens energiförsörjning på hemmaplan. 

De olika organisationerna i projektet kompletterar varandra genom att samarbeta i olika arbetspaket. Energitekniken vid Åbo Akademi ansvarar för att utveckla en beräkningsmodell som visar kostnaderna för lagring av olika bränslen för olika lagringstider, där parametrar såsom materialsvinn, lagringsplats och mellanlagring vid terminal tas i beaktande. Jessica Tuuf, projektforskare vid Energitekniken i Vasa, kommenterar att de även har ett arbetspaket där de funderar på hur man ska hantera de risker som uppkommer vid torvens (och kolets) utfasning. 

Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi (CLL) har i ett flertal FoU-projekt samarbetat med Energitekniken. I det här projektet har CLL tillsammans med Novia, ett ansvar för projektkoordinering, samverkan med projektets intressenter och för kommunikation och spridning av projektets resultat. Satu Laitila, som jobbar som projektchef vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, ser möjligheter att i det här men också i andra FoUI-projekt, ta till vara erfarenheterna och resultaten för att utveckla möjligheterna för kontinuerligt lärande. 

– I projektet vill vi jobba för att koppla lärandet närmare FoUI–verksamheten, genom tex. möjligheten att via mikromeriter ta tillvara ny kunskap som en potential för förnyelse av arbetslivet, säger Laitila. 

Från Yrkeshögskolan Novia medverkar Katrin Asplund, projektledare för projektet från Novias sida, och Nina Åkerback, projektforskare, i projektgruppen. Deras fokus ligger på utsläpp, miljöpåverkan och livscykelanalys som hjälpmedel och vilka effekter långtidslagringen av fasta bränslen har på klimat och miljö.  

– Genom en livscykelanalys går det att identifiera var de största utsläppen och miljöeffekterna uppstår för en produkt eller ett system under dess livstid. Inom projektet ligger intresset på att studera skillnaderna mellan olika typer av fasta bränslen, samt att se hur lagringssätt och lagringstid spelar in, säger Asplund.

Juha Niskanen, projektledare vid Finlands skogscentral, beskriver sitt uppdrag som en kartläggning av nuläget gällande den totala energianvändningen samt lagring och logistik av biobränslen både nationellt och inom projektets verksamhetsområde i Österbotten. Han beskriver vidare i projektets blogg: Ett lämpligt avgränsat regionalt projekt som detta, möjliggör också flexibel testning av nya arbetsmodeller och tekniker. Precis som Niskanen nämner, finns det möjlighet i projektet att testa nya arbetsmodeller och tekniker på ett flexibelt sätt. För att inspireras kring detta och få en ökad förståelse till olika verksamheter vid olika terminaler och värmeverk i regionen, har flera besök redan ordnats inom projektets ramar. Projektgruppen har upplevt besöken ute på fälten som mycket lärorika och nödvändiga för projektets utveckling, tillägger Tuuf. 

Genom samarbetet både inom projektet men även med lokala aktörer, önskar man skapa innovativa lösningar och minska beroendet av fossila bränslen, som är ett viktigt steg mot en mer hållbar framtid i Finland.  

– Jag upplever vårt projekt som en spännande utmaning i den energiomställning som nu pågår, avslutar Björklund-Sänkiaho.