Pressmeddelande
Vi ogillar korruption men kan se mellan fingrarna när politikern tycker lika som oss
Medborgarna reagerar negativt när politikernas beteende går emot etablerade normer för korrekt beteende, samtidigt som många är beredda att acceptera korrupt beteende om man delar beslutsfattarnas politiska åsikter. Mönstret är snarlikt i alla 10 länder som undersöktes, inklusive Finland, oberoende av hur mycket korruption det finns i landet, visar en ny undersökning.
Resultaten visar att vi är mindre benägna att välja korrupta politiker och bedömer dem också som mindre representativa och omtyckbara. Resultaten visar vidare att deltagarna i undersökningen även straffar politiker som blir fast för att ljuga, även om straffet är mindre kraftigt jämfört med korrupt beteende. Både nepotism (favorisering av familjemedlem) och korruption i form av att ta emot mutor har tydliga negativa effekter på hur medborgare utvärderar politiska beslutsfattare, visar undersökningen.
– Detta visar att medborgarna generellt vill ha laglydiga politiker som beter sig enligt sociala normer. Det är anmärkningsvärt att samma mönster förekommer i alla länder eftersom det ofta antas att medborgare i länder med högre grad av korruption inte är lika benägna att straffa korrupta politiker, säger Henrik Serup Christensen, äldre universitetslektor i statskunskap vid Åbo Akademi.
Undersökningen innehåller också vissa varningar för demokratins tillstånd
Resultaten tyder på att många är mindre benägna att bestraffa korrupt beteende när politikern delar den egna ideologiska åsikten. Det verkar alltså som att medborgare prioriterar ideologisk likhet i stället för att bestraffa beslutsfattarna för normbrytande beteende.
– Detta innebär att medborgarna är beredda att förbise, eller även acceptera, korrupt beteende från de politiker som de också annars skulle vara benägna att rösta på. Det är ett potentiellt hot mot demokratins kvalitet när sådana ideologiska överväganden väger tyngre än grundläggande förväntningar på korrekt uppförande.
Resultaten är likartade i alla tio länder, även om det finns små skillnader i hur starkt deltagarna i undersökningen bestraffar korrupta politiker. Resultaten från Finland är i stort i linje med resultaten från de övriga länderna.
Forskningsresultaten baserar sig på en experimentell enkätundersökning som integrerades i en enkätundersökning som genomfördes i tio europeiska demokratier; Österrike, Tjeckien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Polen och Spanien; med 1300 respondenter i varje land. I experimentet utvärderade respondenterna hypotetiska politiker på bas av karaktärsdrag som kön, etnicitet, ideologisk position och politiska åsikter. Metoden gör det möjligt att utvärdera hur människor ser på till exempel korruption utan att direkt fråga dem om deras åsikter, och anses därför att ge resultat med en högre grad av validitet.
Undersökningen utfördes inom projektet ActEU – ’Activating European Citizens’ Trust in Times of Crises and Polarisation’, ett forskningsprojekt finansierat av Horizon Europe som 2023–2026 undersöker hur social polarisering utmanar politiskt tillit och legitimitet hos demokratiska politiska system. Forskningen genomfördes i samarbete med professor Laura Morales (CSIC).
Läs mera om forskningsresultaten här.
För mera information på svenska och finska:
Janette Huttunen
E-post: janette.huttunen@abo.fi
För mera information på svenska och engelska:
Henrik Serup Christensen, projektledare
E-post: henrik.christensen@abo.fi
