Aktuellt

Unesco ger gott betyg åt Skärgårdshavets biosfärområde

Skärgårdshavets biosfärområde får höga poäng av Unesco för sitt långsiktiga arbete för lokal delaktighet och för den pedagogiska verksamheten. Åbo Akademi är en av huvudparterna och ingår i styrgruppen.

Unesco har gjort en omfattande granskning av Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet under det senaste decenniet. Granskningen utgår från biosfärområdets tioårsrapport 2014–2024. Skärgårdshavets biosfärområde grundades 1994. Vart tionde år redovisar biosfärområdena för sin verksamhet till sekretariatet för Unescos program för biosfärområden (MAB).

Unescos positiva bedömning är ett erkännande av ett arbete som görs av många människor och organisationer. Samarbete sker på alla nivåer: Biosfärkontoret, som koordinerar verksamheten, förvaltas lokalt av Pargas stad i samarbete med Kimitoöns kommun och Sydvästra Finlands Livskraftcentral, som står för grundfinansieringen. I styrgruppen deltar flera centrala aktörer som tillsammans fastställer strategin och planerar verksamheten.

En viktig del av biosfärområdet är också den växande skaran biosfärpartners. Bland dem finns allt från lokala företag och föreningar till större organisationer och universitet. Åbo Akademi har ett gott samarbete som huvudpart i Skärgårdshavets biosfärområde ända sedan det inrättades 1994. Det senaste partneravtalet gäller för tiden 1.1.2023–31.12.2027. Christoffer Boström, biträdande professor i miljörelaterad Östersjöbiologi representerar Åbo Akademi i Biosfärområdets styrgrupp.

Partnerskapen kompletteras av en grupp engagerade biosfärambassadörer. Idag finns närmare 70 personer som har genomgått biosfärkontorets ambassadörsutbildning och som på olika sätt bidrar till biosfärområdets verksamhet. Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi deltar i utbildandet av biosfärambassadörerna och samarbetar också tätt med Biosfärområdet i arrangerandet av Forum för skärgårdsforskning.

Katja Bonnevier är koordinator för Skärgårdshavets biosfärområde.

– Jag ser det här erkännandet som ett bevis på att det lönar sig att arbeta långsiktigt och inkluderande. Biosfärområdet har aldrig varit en organisation som gör allt själv. Vår styrka är alla de människor, föreningar, företag, skolor och andra aktörer som vill vara med och bidra till en hållbar framtid i skärgården, säger Bonnevier.

10 år av förändring, utveckling och långsiktighet

Rapporten beskriver förändringar i Åbolands skärgård och särskilt inom Skärgårdshavets biosfärområde. Den beskriver också hur biosfärområdets verksamhet har svarat på förändringarna och bidragit till en utveckling som tar hänsyn till ekologisk, sociokulturell och lokalekonomisk hållbarhet.

Under det senaste decenniet har verksamheten i allt högre grad fokuserat på att bygga långsiktiga strukturer för delaktighet och pedagogik. Bland viktiga satsningar finns utbildning i mathantverk, biosfärpartner- och biosfärambassadörsprogrammen, arbetet med bobarhetsanalyser för ö-samhällen, Knattelabbet samt Biosfärakademins pedagogiska modeller. Skärgårdshavets biosfärområde har haft ett aktivt samarbete och gemensamma projekt med biosfärområden kring Östersjön och i Norden. Biosfärkontoret flyttade till Skärgårdscentrum Korpoström och har därmed också utvecklat mera utåtriktad verksamhet.

En modell för en livskraftig skärgård

Ett Unesco-biosfärområde har i uppdrag att förena bevarandet av natur- och kulturvärden med hållbar utveckling och människors välmående. I Skärgårdshavets biosfärområde handlar det bland annat om att utveckla en livskraftig skärgård med fokus på bobarhet och friska livsmiljöer både med tanke på de som bor och verkar här och naturen. Det är därför viktigt att biosfärområdet utvecklas gemensamt av människor och aktörer i området.