Aktuellt
Teknik möter hållbarhet– Cataldos forskning söker det optimala för varje process
Hur kan man täcka dagens energibehov, men med hållbara alternativ, och hur gör man det på mest effektiva sätt? Det här är frågor som Cataldo De Blasio vikt sin forskarkarriär åt att ta reda på. Just nu ligger fokus på att utforska hur man kan använda biomassa och ammoniak som energikälla och inom olika energikonverteringstekniker. I oktober installeras han som professor i energiteknik vid Åbo Akademi.
– Det finns en sak jag alltid lyfter fram, och det är samarbetet med de lokala företagen och industrierna, säger Cataldo De Blasio direkt när vårt samtal börjar.
Han tar tag i sin röda bok, ett heltäckande verk på omkring 400 sidor om biomassa, och pekar på exempelskisser och flödesscheman som visar hur man kan arbeta med effektiva energilösningar i Österbotten och Vasa där han verkar som professor.
I boken förklarar han allt man kan vilja veta om metoder som används för kvalitetsbedömning av biomassa, sammanfattar de viktigaste processerna för framställning av biobränslen och ger läsaren den kunskap som behövs för att söka, utvärdera och välja data för mass- och energibalansberäkningar. Näst i tur är en motsvarande bok om gasteknologi som är under arbete.
– Forskningsuppdraget i min grupp är att ta fram optimala lösningar för att minska belastningen på miljön. Hur kan vi till exempel ta vara på energi och massaströmmar från industrier och göra det till något nyttigt i stället för att det spolas bort? Hur kan vi använda exempelvis den gas som uppstår av bioavfall för att dra nytta av den? Svaret finns i hur man designar processen.
Sedan hösten 2025 är de Blasio även chef för laboratoriet för energiteknik. Det innebär att han ansvarar för testlaboratoriet i Aurum i Åbo där en stor del av provkörningarna äger rum.
– Processer, design av reaktorer, kemiska reaktioner och teknik: det är grundpelarna i vårt arbete. Vill man dra ner på utsläppen är svaret att spara energi. Hur man gör det här på mest optimala sätt är målsättningen med det vi arbetar med, ofta tillsammans med lokala aktörer inom våra projekt. Förhoppningen är att effekterna och resultaten ska kunna spridas till alla regioner och globalt.
Ammoniak och biomassa som bränsle
De Blasio öppnar en presentation på sin dator och visar ett exempel på hur ett flödeschema kan se ut. Det är det här han ägnat stora delar av sin karriär åt: från en doktorsexamen 2010 vid Åbo Akademi, via Aaltouniversitetet och tillbaka till akademin och energitekniken i Vasa 2018. I dag utgörs arbetsbilden av hållbar energiteknik i olika former. Han är projektledare för flera stora nationella och internationella forskningsprojekt och handleder på sidan av det studerande och doktorander.
Grafik: Privat
– Till exempel studerar vi användningen av ammoniak i energitillämpningar och tittar även på det samhälleliga acceptansperspektivet. En stor utmaning är nämligen de fördomar som är förknippade med användningen av ammoniak som energibärare, till exempel att ämnet är farligt, giftigt, explosivt och orsakar utsläpp som är skaldliga för miljön. Vi analyserar hur man bäst framställer och utnyttjar ämnet för specifika applikationer.
Ammoniak är en molekyl som kan användas för att lagra grönt väte i flytande form. Ämnet kan användas i exempelvis motorer, brännare och bränsleceller, och användningen förutspås öka inom en nära framtid eftersom många länder strävar till att uppnå FN:s mål om koldioxidneutralitet.
– Alla de här teknologierna kräver att antingen en del eller nästan hela mängden av ammoniaken omvandlas tillbaka till vätgas. Vi behöver därför så kallade krackningsteknologier för ammoniak, alltså processer som klyver de kemiska molekylerna till enklare beståndsdelar. Samtidigt behöver vi kunna göra de här processerna energieffektiva.
Ett annat projekt som de Blasio leder arbetar forskarna på att utveckla en process för hur man lokalt kan hantera rester från skogen för att producera en hållbar komponent för bränsleblandningar.
– Företag och industrier är beroende av skogar. Skogsrester som bark och sågspån från sågverk, bränns ofta upp. Om vi lyckas förädla de här resterna till bränsle för maskiner kan det bidra till att uppfylla EU:s förnybara energidirektiv krav på 5,5 procent för avancerade biobränslen. Allt hänger ihop: minska belastningen på miljön genom smarta lösningar för att spara pengar. Det är det som energitekniken handlar om.
