Aktuellt

Svensktalande Österbotten har potential att klassas som blå zon

Svenskspråkiga Österbotten kan vara en möjlig blå zon med faktorer som hög livslängd, god hälsa och livsstil som liknar kända blå zoner. Åland som däremot har högst livslängd och bäst hälsa uppfyller inte blå zon-livsstilsprinciperna – förutom när det gäller en trivsam miljö, visar en studie vid Åbo Akademi.

En blå zon är ett geografiskt område där en ovanligt stor andel människor lever betydligt längre än i andra delar av världen. Ursprungligen var blå zoner enbart ett demografiskt forskningsområde, men har sedermera börjat inkludera också studier av livsstil och hälsa. Gemensamma livsstilsfaktorer för blå zoner är till exempel att befolkningen äter hälsosam kost, sysselsätter sig med regelbunden men måttlig fysisk aktivitet, har starka sociala band och en känsla av syfte i livet. Kända blå zoner är till exempel Ogliastrai Italien, Ikaria i Grekland, Okinawa i Japan och Martinique.

Den här studien har genomförts i regioner med olika livslängd i västra Finland och undersöker skillnader i efterlevnaden av de omfattande, hälsofrämjande livsstilsprinciperna för blå zoner i tvåspråkiga Österbotten, svensktalande Åland och finsktalande Södra Österbotten. Undersökningen tar också fasta på regionala skillnader i hälsa.

Potentiell blå zon i Österbotten

Resultaten visar att den svensktalande delen av Österbotten uppvisar god hälsa, uppnår relativt höga poäng när det gäller hälsofrämjande livsstil och följer blå zon-livsstilen. De här delarna av landskapet kan betraktas som en potentiell blå zon för lång livslängd. Den finsktalande delen av Österbotten avvek mest från blå zon-livsstilen.

– Det potentiella sambandet mellan livslängd, hälsa och livsstil kan variera i olika kulturella, politiska, sociala och ekonomiska sammanhang mellan olika regioner. I det här fallet behöver vi ytterligare demografisk forskning för att bekräfta den exceptionella livslängden i Österbotten, och särskilt bland den svensktalande befolkningen, säger Sarah Åkerman, forskardoktor i socialpolitik och ansvarig forskare vid projektet Blå Zoner i Norden vid Åbo Akademi.

Invånarna i Södra Österbotten lever sunt men har sämst hälsa

Resultaten visar inga tydliga mönster när det gäller regionala skillnader i sambandet mellan livslängd, hälsofrämjande livsstil och hälsa. Åland hade den högsta livslängden och den bästa hälsan, men avvek från flera livsstilsprinciper som vanligtvis förknippas med långlivade populationer. Detta tyder på att livslängden och hälsan på Åland kan påverkas av andra faktorer.

Svensktalande Österbotten och Södra Österbotten uppvisade den högsta andelen hälsofrämjande livsstil, där svensktalande Österbotten som område uppvisar lägre livslängd än de andra regionerna som studerades. Södra Österbotten uppvisade sämst hälsa men följde blå zon-livsstilen i lika hög grad som den svensktalande delen av Österbotten.

– Långt liv ses i allmänhet som det ultimata resultatet av god hälsa, även om hög livslängd inte nödvändigtvis går hand i hand med god hälsa eller en hälsofrämjande livsstil. I dag betonar man på samhällsnivå alltmer en hälsosam livsstil, både på individ- och samhällsnivå, för att senarelägga behovet av social- och hälsovårdstjänster hos den åldrande befolkningen. Vår forskning visar dock att hälsa och livsstil inte nödvändigtvis hänger ihop på regional nivå, vilket tyder på behov av fortsatt forskning om hur vi genom livsstil kan främja ett gott åldrande.

Projektet Blå Zoner i Norden pågår fram till 30.06.2026 och finansieras av Svenska Kulturfonden och Svensk-Österbottniska samfundet. Undersökningen genomfördes med hjälp av nationell statistik samt data från enkätundersökningen Gerontologisk Regional Databas (GERDA)-projektet som i den senaste omgången (2021/2022) besvarades av drygt 12 000 personer födda 1930, 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Aging research och kan läsas i sin helhet här.

Medförfattare i studien var Fredrica Nyqvist (Åbo Akademi), Dorly Deeg (Amsterdams Universitet), Erika Boman (Högskolan på Åland/Umeå Universitet), Johan Niklasson (Umeå Universitet) samt Yngve Gustafson (Umeå Universitet).

Mera information ger:
Sarah Åkerman, forskardoktor i socialpolitik
Tel: +358 504771776
E-post: sarah.akerman@abo.fi