
Pressmeddelande
Ny upptäckt: Så styr blodflödet kärlens hälsa
Hur förblir våra blodkärl starka, flexibla och känsliga för kroppens varierande behov av syre och näringsämnen? Svaret ligger inte bara i biologin – utan också i fysiken. Forskare vid Åbo Akademi och flaggskeppet InFLAMES har upptäckt nya molekylära vägar som gör det möjligt för blodkärlsceller att känna av och reagera på de mekaniska krafter som genereras av blodflödet.
Upptäckten öppnar nya möjligheter att förstå – och potentiellt påverka – kärlhälsan inom hjärt-kärlsjukdomar, regenerativ medicin och cancerbehandling.
– Ett friskt kärlsystem är livsviktigt då hjärt-kärlsjukdomar fortfarande är den vanligaste dödsorsaken i världen. Blodkärlen är centrala för vävnadsfunktion, regenerering och tumörtillväxt. Att rikta in sig på blodkärl som förser tumörer med näringsämnen är en effektiv strategi vid cancerbehandling, och att förstå hur blodkärl växer, anpassar sig och bibehåller stabilitet är därför en viktig vetenskaplig och klinisk prioritering, säger professor Cecilia Sahlgren, ledare för laboratoriet Cell Fate Lab och forskningsledare inom flagskeppet InFLAMES.
Våra blodkärl består av endotelceller som täcker kärlets insida och kommer i direkt kontakt med blodflödet, och kontraktila muralceller som omger och stöder kärlväggen. Tillsammans koordinerar cellerna hur blodkärlens styrka och tillväxt svarar på mekaniska krafter – såsom skjuvspänning från blodflödet – och signaler från omgivande vävnader.
I laboratoriet undersöker forskare hur mekaniska krafter integreras med biologiska signalvägar för att reglera hälsa och sjukdomar i hjärt- och kärlvävnader. Laboratoriets tidigare arbete har visat att signalvägen Jagged1–Notch, som är viktig för hjärt- och kärlvävnader, spelar en avgörande roll för att styra kärlens tillväxt och stabilitet.
– Signalvägen gör det möjligt för närliggande celler att kommunicera som svar på mekaniska signaler. I två nya studier har teamet nu avslöjat hur dessa fysiska krafter översätts till molekylära förändringar inuti endotelceller.
Rätt signal vid rätt plats och tidpunkt
Forskarna upptäckte att det molekylära motorproteinet Myo1c är känsligt för skjuvspänning från blodflödet. När endotelceller utsätts för flöde frigör Myo1c sitt lastprotein, Jagged1, och kontrollerar därmed exakt var och när signaleringen sker i cellen.
– Detta precisa leveranssystem liknar en finjusterad molekylär koreografi: det säkerställer att rätt signaler når rätt plats vid rätt tidpunkt. Att vi lyckats identifiera Myo1c som ett flödeskänsligt motorprotein som reglerar Jagged1:s positionering ger viktig insikt i hur vaskulära celler styr cellsignalering under mekanisk stress.
Forskarna upptäckte också en helt ny funktion hos Jagged1. Utöver sin välkända roll i aktiveringen av Notch-receptorn kan Jagged1 direkt utlösa kraftkännande (mekanotransduktions-) signalvägar inom endotelceller.
– Även om Jagged1 länge har varit känt som ett viktigt protein i vaskulär fysiologi på grund av sin roll i aktiveringen av Notch-receptorn, visar våra fynd att dess inblandning i vaskulär funktion sträcker sig bortom denna klassiska funktion. Detta öppnar nya forskningsvägar och potentiella terapeutiska strategier, sägerFreddy Suarez Rodriguez som tillsammans med sina kollegor Noora Virtanen, Kai-Lan Lin, Elmeri Kiviluoto och Oscar Stassen, under ledning av professor Sahlgren, gjorde upptäckterna.
Tillsammans fördjupar dessa upptäckter vår förståelse för hur blodflödet formar vaskulärbiologin på molekylär nivå. De banar väg för innovativa metoder för behandling av hjärt-kärlsjukdomar, förbättrade regenerativa terapier och riktade behandlingar av tumörers blodförsörjning.
Resultaten publicerades i iScience i december 2025 och i The FEBS Journal i februari 2026 och via de här länkarna: iScience, The FEBS Journal.
Ytterligare information ger:
Cecilia Sahlgren, PhD
cecilia.sahlgren@abo.fi
+358 503009680
Forskningen finansierades av Europeiska forskningsrådet, Finlands akademi, InFLAMES forskningsflggskepp, Stiftelsen för Åbo Akademi, Horisont 2020, Svenska kulturfonden, Instrumentarium Science Foundation och Magnus Ehrnrooths stiftelse.
InFLAMES är Åbo universitets och Åbo Akademis gemensamma flaggskeppsinitiativ. Målet är att integrera immunologiska och immunologirelaterade forskningsaktiviteter för att utveckla och utnyttja nya diagnostiska och terapeutiska verktyg för precisionsmedicin. InFLAMES är en del av Finlands Akademis flaggskeppsprogram.

