Aktuellt
När religionen används som maktmedel – Maria forskar om andligt våld
Andligt våld kan se ut på flera sätt och det kan förekomma inom vilket religiöst samfund som helst. Maktutövningen kan ta sig uttryck genom skrämsel, skuldbeläggning och kontroll, där auktoriteten förstärks genom hänvisningar till Guds vilja eller en högre makt. Det här vet Maria Björkmark som forskar i andligt våld.
Det andliga våldet kan komma från många olika håll. Det kan vara en präst eller en pastor som utövar våldet inom ett samfund, men lika gärna kan det vara en familjemedlem eller en partner som har strikta krav och regler för att på systematiskt sätt utöva kontroll.
Andligt våld handlar, som annat våld, om missbruk av makt. Det kan förekomma inom alla religiösa samfund, inte enbart inom mindre sammanslutningar, även fast det är vanligare inom mer slutna församlingar, som kräver mycket av sina medlemmar.
Sedan hon disputerade på att lämna ett religiöst samfund 2023, har Maria Björkmark, universitetslektor i vårdvetenskap, forskat vidare. I sitt arbete har hon mött många informanter som vittnat om fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som legitimeras genom Gud, religiös lära eller en annan högre makt. Det är denna extra dimension av auktoritet som särskiljer andligt våld från andra typer av våld, och som gör att våldet kan vara svårt att identifiera och komma åt.
Foto: Catrin Sandvik
Den som utsatts för andligt våld måste inte bara förhålla sig till förövaren, utan också till Gud eller en annan högre makt, till sin egen tro och till gemenskapen. När övergrepp begås i ”Guds namn” eller enligt ”Guds vilja” är det extremt svårt att ifrågasätta eller trotsa denna auktoritet.
– Man kan fråga sig själv eller andra ”upplever du att din tro eller religion är en resurs eller en börda?” Ofta kan de faktiskt vara båda. I religionen finns gemenskapen, familjen och det mesta som känns bekant. Men i det religiösa kan också våldet finnas. Det är här det blir knepigt. Att ta sig ur sammanhanget kan innebära att man förlorar allt, säger Björkmark.
Våldet kan se ut på många sätt
Skrämsel och anklagelser om synd används ofta som maktmedel, och hotet om att bli utstött är ett kraftfullt verktyg. Inom andligt våld handlar rädslan dessutom om ett evighetsperspektiv: om du inte gör rätt enligt reglerna kan du bli förtappad för all framtid, vilket leder till starka känslor av rädsla. Tystnadskultur är också en form av våld. Att tiga ihjäl det som händer eller att tvinga offret att förlåta och därigenom låta våldet fortsätta är andra exempel på missbruk av makt.
– Utsagor som ”Gud vill att det blir så” eller ”om du inte gör så här så syndar du” är rätt typiska inom andligt våld. Det här får till exempel sexuella minoriteter känna på, men vem som helst kan hotas med till exempel utstötning för att man ”är fel”. Det är lätt att inbilla sig att sådant här inte sker i Finland i vår tid, men det gör det. Det kan finnas inom alla olika samfund, speciellt inom slutna sådana.
Det finns hjälp att få
Att hjälpa någon som utsatts eller utsätts för andligt våld handlar ofta om att lyssna, stöda och bekräfta den andras upplevelser. Och det finns hjälp att få. Kamratstöd är en av de mest värdefulla formerna av stöd. Även om personerna inom en stödgrupp kanske kommer från olika bakgrund och talar om saker i olika termer är upplevelserna och känslorna de samma.
– Ämnet diskuteras mera öppet i dag än för några år sedan och medvetenheten blir större, men våldet har inte försvunnit. Det är positivt att många församlingar tar tag i problemet och lyfter upp det, för det är inom samfunden som det förebyggande arbetet måste göras.
