Aktuellt
Kartläggning visar brister i forskning om fysisk aktivitet vid vuxen-ADHD
Även om fysisk aktivitet har visat sig minska symtomen på ADHD hos barn och ungdomar är kunskapen om effekterna hos vuxna mindre omfattande. En kartläggning och sammanställning av resultaten av hittills publicerade, vetenskapliga studier på området visar att kvaliteten ofta brister– det behövs mera forskning.
En forskargrupp har genomfört en systematisk granskning och metaanalys av forskningsrapporter som mäter hur effektivt fysisk aktivitet kan minska på ADHD-symptom hos vuxna. I rapporterna mättes effekter av både tillfälliga sessioner på till exempel 20 minuter, och fortgående fysisk aktivitet upprepade gånger i veckan under flera veckors tid. Kartläggningen visar att antalet studier är begränsat och att många är av svag kvalitet.
– Resultaten av sammanställningen ger ändå preliminära insikter om potentialen hos fysiska aktivitetsinterventioner för vuxna med ADHD. Vi behöver dock omfattande fortsatt forskning av hög kvalitet för att stärka evidensbasen, säger Maria Dahlberg, universitetslärare och doktorand i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi.
I kartläggningen sammanställde forskarna resultat från självrapportering, neurokognitiva tester och motorisk aktivitet. Man tittade också på vilken typ av aktivitet som utförts, till exempel konditionsträning och mind-body-övningar som till exempel yoga.
Resultaten visade att mätningar före och efter korta, snabba insatser av konditionsträning, som till exempel 20 minuter cykling, kunde ge en liten men tydlig förbättring av ADHD-symtom. Långvarig, återkommande fysisk aktivitet kan i stället ge svar på långtidseffekter av ADHD-symtom.
– Antalet aktiva minuter per vecka inte hade någon signifikant inverkan på resultaten, men det totala antalet interventionsveckor hade. Mönstret tyder på att kontinuerlig fysisk aktivitet kan vara nödvändigt för att det ska uppstå mätbara fördelar hos vuxna.
Då man delade upp datat i mindre analysgrupper kunde forskarna konstatera en signifikant symtomminskning efter fysisk aktivitet då man bedömde hjärnans kognitiva förmågor som till exempel minne, uppmärksamhet, språk och problemlösningsförmåga. Testpersonernas självrapportering var däremot inte signifikant, vilket i praktiken betyder att objektiva test visade att ADHD symtomen faktiskt minskat, medan testpersonerna inte rapporterat någon minskning av sina ADHD-symtom.
De här resultaten tyder på att konditionsträning kan ge omedelbara fördelar för vuxna med ADHD och att kontinuerlig fysisk aktivitet är fördelaktigt.
Forskarna kunde också konstatera att symptomen minskade signifikant i synnerhet vid motorisk aktivitet och vid konditionsträning medan mind-body-träning inte nådde statistisk signifikans.
– Resultaten av självrapporteringen är ett intressant fynd. Man känner alltså inte nödvändigtvis att motionen har påverkat symtomen, men genom de objektiva mätningarna kan vi konstatera att den faktiskt har påverkat. De här resultaten tyder på att konditionsträning kan ge omedelbara fördelar för vuxna med ADHD och att kontinuerlig fysisk aktivitet är fördelaktigt. Vårt konstaterande att det finns en brist i tillgång på studier och det behövs mer forskning, som dessutom skulle vara av högre kvalitet.
Kartläggningen omfattade 13 referentgranskade studier publicerade 2015–2024, vilket gav 98 effektstorlekar från 312 deltagare i åldern 18–54 år. Den har publicerats i tidskriften Mental Health and Physical Activity och kan läsas i sin helhet här.
Mera information:
Maria Dahlberg, universitetslärare och doktorand i utvecklingspsykologi
