Aktuellt
Irén avslöjar en lucka inom äldreomsorgen – kliniska kompetensen lägre än antaget
Vårdpersonal inom äldreomsorgen bedömer ofta sin kompetens på ett icke-objektivt sätt och förlitar sig i stor utsträckning på erfarenhet och intuition. Patienternas trivsel har ett positivt samband med personalens kompetens i kliniskt beslutsfattande, och lite överraskande, finns ett signifikant samband mellan klinisk kompetens och användningen av svenska som arbetsspråk och modersmål. Det visar en doktorsavhandling vid Åbo Akademi.
Hur mår du, fru Olsson?
Den fiktiva 90-åriga patienten har feber, hon har ramlat eller något annat av de 19 olika symptom eller problem vårdpersonalen (sjukskötare och närvårdare) ska ta ställning till. Irén Vikström-Dahl har i sin avhandling inom vårdvetenskap testat vårdpersonalens kliniska kompetens inom äldreomsorgen med testet Fru Olsson.
– Resultaten var inte så goda som vi förväntade. Utfallet visade att endast en fjärdedel av sjukskötarna och en tredjedel av närvårdarna klarade det objektiva testet av klinisk kompetens, trots att självutvärderingarna visade höga nivåer av upplevd kompetens. Den dagliga användningen av evidensbaserad praxis var generellt låg. Det här betyder att resultaten understryker vikten av att stärka både klinisk kompetens och beslutsfattande och att vi behöver sätta fokus på evidensbaserad praxis.
Vårdpersonalen förväntas i sina arbeten fatta beslut både tillsammans med, och för patienterna som i sin tur förlitar sig på och har tillit till personalens professionella kompetens. Klinisk kompetens och kompetens i kliniskt beslutsfattande är därför avgörande för att tillgodose behoven hos äldre personer vid serviceboenden.
Trivsel hänger ihop med kompetens
I sin avhandling har Vikström-Dahl även undersökt om vårdpersonalens kliniska kompetens och kliniskt beslutsfattande påverkar patienternas trivsel.
– Patienternas upplevelse av trivsel påverkas i hög grad av hur de ser på vårdpersonalen, särskilt om vårdpersonalen upplevs som vänlig och agerar för deras bästa. På det sättet kan vi se att patienternas trivsel är nära kopplat till vårdpersonalens kompetens.
Trots den centrala betydelsen av klinisk kompetens sker bedömningen i dag ofta enbart genom självskattning efter examen. Objektiva bedömningar under den yrkesverksamma karriären är sällsynta eller helt frånvarande, visar avhandlingens resultat.
Överraskande språkresultat
Vikström-Dahl kunde även identifiera ett signifikant samband mellan klinisk kompetens och användningen av svenska som arbetsspråk och modersmål.
– Det var oväntat att resultaten skulle visa en skillnad mellan språk och kompetens, men utfallet visar tydligt att användning av svenska som arbetsspråk korrelerade positivt med patienternas trivsel och vårdarnas kompetens i kliniskt beslutsfattande.
En hjälpande faktor kan finnas i fortbildning
Vikström-Dahl menar att man genom objektiv bedömning av vårdpersonalens kliniska kompetens kan göra det möjligt att identifiera specifika utvecklingsområden för riktad fortbildning. Det här kan i förlängningen bidra till inte bara förbättrad vårdkvalitet, utan även kostnadseffektivitet samt främja patienternas hälsa, välbefinnande och trivsel för klienterna inom äldrevården.
Vi står nu inför en verklighet där den äldre befolkningen ökar.
– Vi står nu inför en verklighet där den äldre befolkningen ökar. Den här demografiska förändringen, i kombination med begränsade nationella ekonomiska resurser och omorganiseringar inom välfärdsområden, ställer allt högre krav på äldreomsorgen. För att säkerställa att vården är av hög kvalitet och med en god etik krävs hög klinisk kompetens och färdigheter i kliniskt beslutsfattande hos vårdpersonalen, samt att vårdpersonalen förankrar sitt kliniska beslutsfattande i nationella riktlinjer och inte baserat på tidigare rutiner och erfarenheter.
Datainsamlingen bestod av tre delstudier mellan december 2020 och januari 2021. I delstudie 1 och 2 deltog 337 vårdare från 50 äldreboenden. I delstudie 3 deltog 136 patienter och 131 vårdare från 13 äldreboenden.
Kontaktuppgifter:
Irén Vikström-Dahl
Telefon: +358 44 780 5379
E-post: iren.vikstrom-dahl@abo.fi
