Sökmaskinen är ÅA-webbens hjärta. Allt vårt innehåll ligger på endast några tangenttryckningars avstånd. Då du skrivit de första bokstäverna av ditt sökord börjar sökmotorn presentera förslag, som dessutom indelas i olika kategorier. Ju mer du skriver, desto noggrannare blir sökträffarna.

Genvägar

Aktuellt

Individualisering, prestation och jämförande kan bidra till ensamhet bland unga

Det är inget att leka med utan kan ha allvarliga konsekvenser. Ofrivillig ensamhet är ett eskalerande socialt problem världen över, Finland är inget undantag. Hur kan vi fördjupa förståelsen för unga och unga vuxnas ofrivilliga ensamhet, och hur man kan lindra den? Det har Yulia Korzhina granskat ut i sin doktorsavhandling som gjorts inom ramen för projektet Ensamhet bland unga i Svenskfinland, lett av docent Jessica Hemberg.

Är det de sociala mediernas fel? Svaret är både ja och nej.
En hög grad av individualisering i det moderna samhället, höga prestationsstandarder och användning av sociala medier associeras de facto också med ofrivillig ensamhet. Däremot anser Korzhina inte att de ensamma bär ansvaret eller att man för den delen bör förbjuda sociala medier för unga.

Det behövs mer forskning för att möta de utmaningar som är förknippade med ungas ofrivilliga ensamhet. Genom vårdvetenskapen, och särskilt utifrån Katie Erikssons teori om det caritativa vårdandet, har Yulia Korzhina i sin doktorsavhandling kunnat identifiera och fördjupa förståelsen av lidande, hälsa och vårdande hos ungdomar och unga vuxna som upplever ensamhet.

– Att samhället är väldigt individcentrerat vilket kan betyda att många unga i sin tur blir ensamma, och det finns de facto också unga som tillbringar största delen av sin tid online. Däremot kan en del hitta sina sammanhang i just sociala medier, därför är det inte ändamålsenligt att gå in för ett totalförbud. Det jag gärna understryker är vikten av att upprätthålla och träna de sociala egenskaperna.

I december disputerar hon med sin avhandling i vårdvetenskap där hon visar att ensamhet är mycket mer än bara frånvaron av meningsfulla relationer. Ofrivillig ensamhet kan till och med vara en existentiell upplevelse och upplevelse av meningslöshet.

Flera orsaker och perspektiv bakom ofrivillig ensamhet

Att lida av ensamhet kan ta sig flera former som till exempel sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Men ensamhet kan också innebära en upplevelse av att inte bli accepterad som den unika människa man är. Då en ung människa upplever ofrivillig ensamhet kan det ofta finnas faktorer som depression och ångest med i ekvationen.

Vad är hönan och vad är ägget: blir vi ensamma för att vi är deprimerade, eller blir vi deprimerade för att vi är ensamma?

– Det är en helhet som hänger ihop och behöver behandlas därefter. Ofrivillig ensamhet bland unga är ett allvarligt problem som kan orsaka stort lidande och vara djupt destruktiv för en ung människa. Vi behöver lära oss mer om ensamhet bland unga och unga vuxna, om de faktorer som kan orsaka den och om strategier som kan lindra eller minska upplevelser av ensamhet.

Vuxna och skolan bär en stor roll

Korzhina har pratat med professionella som jobbar med unga människor för at få deras syn på ofrivillig ensamhet och hur den kan lindras bland unga och unga vuxna. Hon har också intervjuat unga som upplever ofrivillig ensamhet och föräldrar till unga ofrivilligt ensamma. På det här sättet har hon fått en nyanserad förståelse för vad som kan orsaka och vad som kan bidra till att lindra upplevelsen av ofrivillig ensamhet. Avhandlingen fyller därmed en kunskapslucka då ämnet inte tidigare har studerats ur ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Yulia Korzhina spikar sin avhandling i Academill. I bakgrunden professor Lisbeth Fagerström.

Korzhina understryker de vuxnas roll, särskilt föräldrars. Känslan av att bli sedd och hörd behöver vara närvarande under hela uppväxten.

– Det jag kan konstatera är att det är otroligt viktigt att barnet eller den unga känner sig sedd i familjen. Vuxna är ofta upptagna och barn känner att det inte finns tid för dem. Men ansvaret sträcker sig också till skolan och att verkligen ta det på allvar om någon är ensam. Till exempel temadagar där alla är med är inte lösningen, sådana här metoder gagnar inte den som känner sig ensam i längden.

Hur kan man hjälpa någon som är ofrivilligt ensam?

– Det är ett arbete som faller på både hem, vänner och skola. Hur arbetar vi med antimobbning? Hur inkluderar vi? För en ung människa som upplever ofrivillig ensamhet är det en process som förutsätter både styrka, vila och kärlek att ta sig ur den. Att hitta en gemenskap och tillhörighet kan i sig ofta förknippas med känslan av ensamhet. Förutom en stödjande familj och några äkta vänner behövs ibland även professionell vård för att hitta styrkan att gå vidare.

Kontakt:
Yulia Korzhina, doktorand
E-post: Yulia.Korzhina@abo.fi

Disputation i vårdvetenskap