Aktuellt

TEXT: Catrin Sandvik

BILDER: Catrin Sandvik

I Vasa och Korsholm mår de flesta eleverna bra – men en negativ trend är oroande

Majoriteten av eleverna i årskurs 4 till 8 i de svenskspråkiga skolorna i Vasa och Korsholm mår bra. Psykiskt illamående och psykosociala problem förekommer, men enbart bland en mindre grupp elever. Däremot kan man ana en negativ trend i både det generella och det skolrelaterade välbefinnandet som verkar starta tidigt. Särskilt flickors negativa känslor och känslor av utmattning redan i årskurserna 5–6 behöver få varningsklockorna att ringa.   

Det här visar resultaten av den upprepade enkätundersökningen som utfördes inom projektet Samsyn under åren 2021–2025. Totalt 13 svenskspråkiga skolor i Vasa stad och Korsholms kommun har medverkat i projektet.

– Eftersom välbefinnandet börjar sjunka redan under årskurserna 4–6 för en del elever finns det behov för att utveckla arbetssätt och metoder för att systematiskt följa upp olika dimensioner av välmående, säger Anna Widlund, biträdande professor i specialpedagogik.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Inom undersökningen har forskare från flera olika områden vid Åbo Akademi kartlagt skolrelaterat välbefinnande bland elever i åk 4–8 genom att ta fasta på faktorer som skolengagemang, skolrelaterad utbrändhet, utvecklingen av skolengagemang och skolrelaterad utbrändhet över tid. Man har också tittat på hur sambandet mellan välbefinnande och skolprestationer ser ut.

– Generellt kan vi se en nedåtgående trend i skolengagemang för både flickor och pojkar över tid. Flickor har genomgående ett något högre engagemang än pojkar i årskurs 4–6, därefter planar kurvorna ut och skolengagemanget minskar över tid för båda grupperna.

Också elevernas utmattning ökar successivt under de sista åren i lågstadiet och i högstadiet. Från årskurs 5 och uppåt syns en könsskillnad där flickor rapporterar högre nivåer av utmattning än pojkar.

Skolrelaterad utbrändhet i form av cynism ökar successivt under tidsperioden mellan årskurs 4 och 8. Pojkar rapporterar högre nivåer av cynism i årskurs 4–7, men flickor går om pojkarna och rapporterar högre nivåer av cynism under högstadietiden. Resultaten visar också att välbefinnandefaktorerna har ett samband med skolprestationerna i särskilt matematik.

– Vi kan se att skolprestationerna och välbefinnandet har ett samband både mellan och inom årskurs 4 och årskurs 6. Högre skolprestationer har ett samband med ett bättre välbefinnande. Därför vore det viktigt att ytterligare satsa på tidiga insatser där man fångar upp eventuella problem och illamående i ett tidigt skede. Eftersom problem med välbefinnande kan se ut på olika sätt för olika elever är det viktigt med individuella stödinsatser.

Det skolrelaterade välbefinnandet är nära kopplat till både motivation och lärande.

Rapporten visar att det vore viktigt att satsa på generella koordinerade arbetssätt för alla elever med syfte att stödja och främja välbefinnande och relaterade faktorer.

– Det skolrelaterade välbefinnandet är nära kopplat till både motivation och lärande.

Hälsofrämjande arbete bygger också på samarbete mellan olika yrkesgrupper. Resultaten visar att lärmiljöerna behöver ännu bättre och mer strukturerade samarbeten, till exempel mellan pedagoger och elevvårdspersonal.

Också hemmet påverkar barns välmående

Det är inte bara skolarbetet i sig som påverkar elevernas välbefinnande och skolprestationer. Undersökningen visar att sambanden mellan barns och föräldrars generella välbefinnande, såsom deras känslomässiga tillstånd, psykiska välbefinnande, tillfredsställelse med familjen och upplevelsen av föräldra-barnrelationen, är tydliga.

– Hur nöjda barn är med sin familj har stor betydelse för deras känslomässiga välbefinnande. Den här upplevelsen påverkas av både föräldrarnas känslor och relationen till barnet: negativa känslor hos föräldrar visar negativa samband med barns livstillfredsställelse, säger Sanna Tuomela, doktorand i hälsovetenskaper och projektkoordinator.

Föräldrars psykiska välbefinnande hänger alltså samman med deras egna känslor, upplevelsen av relationen till barnet, barnets generella välbefinnande och barnets familjetillfredsställelse. Barns välbefinnande är framför allt starkt knutet till deras egna känslomässiga tillstånd och hur de upplever sin familj.

– Negativa känslor, både hos barn och föräldrar, är konsekvent kopplade till lägre nivåer av generellt välmående och tillfredsställelse med relationerna inom familjen.

Läraren och klassens välbefinnande hänger ihop

Ett av undersökningens delområden har berört sambandet mellan elevers och lärares välbefinnande och effekten av mångprofessionell samverkan i lärmiljöerna. Forskarna har också tittat på det generella och arbetsrelaterade välbefinnandet bland lärare och skolpersonal.

Projektet SAMSYN

Projektet SAMSYN: Tidiga mångprofessionella insatser för att systematiskt stödja barns och ungas välbefinnande i skolkontexten: Från forskningsdata till evidensbaserad samverkan (2021–2025) har i huvudsak finansierats av Vasa stad, med delfinansiering även från Högskolestiftelsen i Österbotten, Svenska Kulturfonden och Svensk-Österbottniska Samfundet.

Under undersökningen har totalt tre kohorter av elever följts upp vid sex olika datainsamlingstillfällen som ordnats med jämna intervaller en gång per höst- och vårtermin.

Sammanlagt deltog 866 elever, 362 föräldrar och 53 lärare. Det första läsåret gick eleverna i åk 4–6, det andra året i åk 5–7 och det tredje året i åk 6–8.

Fokuset har legat i främjandet av elevernas psykosociala hälsa och välbefinnande i lärmiljöerna.

Resultaten visar att det finns ett samband mellan både klassens och lärarens, och den enskilda elevens välbefinnande. Därför är det av hög relevans att främja välbefinnande bland skolans alla vuxna som arbetar med eleverna.

– Till exempel det ökande antalet externa aktiviteter som riktar sig till skolor medför en belastning på skolpersonalen som redan upplever en pressad arbetsvardag. För att projektverksamhet ska bli meningsfullt och hållbart i skolmiljön krävs en ökad medvetenhet kring skolornas faktiska förutsättningar, säger Tuomela.

För att främja både lärande och välbefinnande behövs insatser som stärker lärarnas arbetsrelaterade välbefinnande parallellt med åtgärder som stödjer elevernas engagemang och motståndskraft mot stress. Genom att skapa stödjande arbetsmiljöer och främja arbetsglädje kan skolor skapa förutsättningar för att både lärare och elever ska trivas och må bra på lång sikt.