Aktuellt
Hur utbildar man redbara ekonomer?
Frågan diskuterades under första Ferdinand Jacobsson-evenemanget vid HHÅA.
Den 9 februari 1882 var kommerserådet Ferdinand Jacobssons födelsedag. Den 9 februari 2026 hölls vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi (HHÅA) det första Ferdinand Jacobsson-evenemanget någonsin. HHÅA fick år 1953 en ansenlig summa i donation ur Ferdinand Jacobssons kvarlåtenskap och vill med evenemanget hedra sin donator.
Under Ferdinand Jacobsson-evenemanget hölls en paneldiskussion med rubriken Hur utbildar man redbara ekonomer? I panelen deltog ekonomistuderande Axel Bondestam, universitetslektor i nationalekonomi Sonja Grönblom och professor i redovisning Matti Skoog. Panelen modererades av professor i företagsekonomi, ansvarig för HHÅA Wilhelm Barner-Rasmussen.
Rubrikens ”redbar” – som kan förstås både som professionell kompetens (en som reder sig) och moralisk integritet (en rättskaffens person) – stod i centrum för diskussionen. Vad innebär det att vara en redbar ekonom? Finns det efterfrågan på redbara ekonomer i framtiden? Lyckas HHÅA utbilda redbara ekonomer?
Axel Bondestam hoppas på att efterfrågan på redbara ekonomer finns och stiger. ”Alltid kanske en chef inte vill att man är redbar, snarare ekonomiskt lönsam, men jag vill tro att redbarheten kommer att ha efterfrågan också framöver; att man håller sitt ord, man kommer i tid, gör dina uppgifter bra och inte släpper ifrån något man gjort slarvigt.”
Enligt Sonja Grönblom är detta responsen man ofta får när HHÅA-studerande är ute på praktik. ”Precis det som Axel säger, det är just detta de lär sig, att få saker gjorda på ett effektivt sätt.”
Matti Skoog konstaterade att redbarhet också inbegriper ett visst mått effektivitet. ”Vi behöver lära oss hur man hushållar med begränsade resurser. Hushålla innebär inte att minimera, utan att få resurserna att räcka till genom alternativtänkande och på detta vis ändå få något gjort på ett relevant och professionellt sätt. Klarar man det är man nog en någorlunda redbar ekonom.”
Bondestam värdesätter, utöver själva utbildningen, den erfarenhet han får via studentförenings- och utskottsverksamhet. ”Där gör man större projekt, tar till exempel ansvar för en relativt stor fest. Om det misslyckas är det förstås inte bra men man märker att världen inte går under. Det är en bra lärdom. Och samtidigt lär man sig också att om man inte sköter det ansvar man har, då blir resultatet inte bra.
Skoog påminde om den undervisande personalens roll att inte enbart förmedla kunskap utan utmana de studerande med olika typer av kunskap och synsätt.
”Det ger också massor att man vid HHÅA kan läsa ekonomi men också till exempel psykologi. Man får en bredare utbildning och får förståelse för olika synsätt.”, menade Bondestam.
Skoog kompade: ”Ekonomi handlar också mycket om människor. Om man som företag inte tar hand om folk, blir det ingen långsiktig ekonomisk framgång. Vi behöver välmående människor för att skapa en god ekonomi.”
”Det är intressant att fundera på hur ekonomiska beslut påverkar människor, naturen, osv. Oftast kommer den breda diskussionen in också i utbildningen. Ekonomi handlar inte enbart om nyttomaximering, vi behöver ta reda på hur det kan göras på ett bra sätt för både företaget och samhället.”, sade Bondestam.
Hur kan en handelshögskola skapa redbara ekonomer?
”Det är viktigt att lära sig att hålla deadlines också under press, och så vidare, alltså det där praktiska. Men inom utbildningen gäller det också att visa att det vi säger om till exempel värderingar inte alltid är rätt. Man måste få studerande att själv tänka på vilka värderingar de står för. Till exempel AI, använd din egen moralkompass när du lämnar in en uppgift, vill du verkligen lämna in något du producerat med AI utan att lära dig själv någonting? Sådant behöver vi lära oss att tänka.”, sade Bondestam.
Matti Skoog talade för bildning. ”Vi tjatar lite om bildning, men vi behöver bildade ekonomer, inte bara sådana som kan en viss grej som i ett stuprör. Ibland tänker jag att vi borde återinföra ett par obligatoriska kurser i ekonomisk historia. Det vore bra att få perspektiv, och förstå varför det funkar som det gör idag.
Sonja Grönblom påminde också om det kritiska tänkandet. ”Allting kan krascha, AI kan stängas av, då kan det vara bra att kunna saker utantill. Men kanske det viktigaste är att få studerande att ifrågasätta. Det bästa är när en studerande kommer med en lång lista med svåra frågor, kanske om ekonomiska modeller, värderingar, vad som helst som gör att man märker att de tänkt till och vill diskutera.”
Det första Ferdinand Jacobsson-evenemanget riktade sig till personal och studerande vid HHÅA. Evenemanget kommer att få en fortsättning. År 2027 när HHÅA fyller 100 år planerar man att ordna ett dylikt publikt evenemang, förstås den 9 februari.
Fakta: Ferdinand Jacobsson
Ferdinand Jacobsson (1882–1950) var en framgångsrik Åbobaserad affärsman, som inledde sin karriär med endast folkskola som grund. Han började jobba som 13-åring som springpojke åt ingenjör A. M. Cronwall.
Ferdinand Jacobsson grundade företaget Machinery Oy 1911 och var länge dess huvudägare och ledare.
Jacobsson gjorde inget större väsen av sina framgångar i affärslivet utan gjorde i all tysthet märkbara donationer till allmännyttiga ändamål, och han stödde också begåvade mindre bemedlade studerande.
Ferdinand Jacobsson gifte sig 1908 med Dagmar Helin. Några år efter Ferdinands död gjorde Dagmar en märkbar donation till HHÅA för att hedra minnet av sin man.
Årligen utdelas stipendier till studerande och forskare vid ekonomutbildningen vid Åbo Akademi ur Dagmar och Ferdinand Jacobssons fond.
