Aktuellt

TEXT: Pamela Friström

BILDER: Pamela Friström

Här utbildas nästa generations tvåspråkiga läkare

Bristen på tvåspråkiga läkare och tandläkare har länge varit en utmaning i Svenskfinland, särskilt i kustregionerna, i skärgården och på Åland. För att möta behovet startade Åbo universitet i nära samarbete med Åbo Akademi, en svenskspråkigt profilerad läkar- och tandläkarlinje.

När försöket drog i gång hösten 2023 var mycket oprövat, men tre år senare verkar satsningen ha etablerat sig som en fungerande modell.

– Vi var osäkra på hur det hela skulle tas emot. Men intresset har varit enormt. Första året sökte närmare 50 personer till de 20 platserna, och efter det har intresset bara ökat, berättar universitetslektor Malin Åkerfelt, som koordinerar projektet vid Åbo Akademi.

Det hela fungerar så att studerande som antagits till Åbo universitets finskspråkiga läkar- eller tandläkarutbildning och har goda kunskaper i svenska, kan söka till den svenskbetonade linjen. Det är alltså inte en separat svenskspråkig läkarutbildning, utan den svenskbetonade linjen följer det ordinarie läkarprogrammet vid Åbo universitet men bygger på med ett skräddarsytt paket svenskundervisning som löper parallellt genom hela utbildningen.

Linjen är också den enda i Finland som erbjuder någon form av svensk utbildning för blivande tandläkare.

– Redan i de första kurserna i cellbiologi och histologi ingår moment på svenska. När följande stora kurs tar vid håller vi också där extra föreläsningar på svenska. Steg för steg bygger de upp sitt ordförråd, säger Malin Åkerfelt.

I dag har den svenskbetonade linjen redan tre årskurser och växer med en ny årskull varje år.

”Det har gett mer än det tagit”

De tre nya läkarstudenterna Alberto Friman, Ilona Suominen och Ville Huhtala beskriver de första månaderna som intensiva men intressanta.

– Jag har alltid tyckt att det skulle vara fint att kunna jobba tvåspråkigt. Det kräver extra arbete, men jag känner redan att det är värt det. Gruppen är trevlig, och det känns inte tungt, berättar Ilona Salminen, som studerar till tandläkare.

– Det svåraste är kanske att bolla medicinska termer på fyra språk: svenska, finska, latin och engelska. Man måste helt enkelt plugga, säger Alberto Friman.

Ville Huhtala, som gått grundskolan på svenska, ser linjen som en chans att återfå sin tidigare språksäkerhet:

– Det har gett mer än det tagit. Det känns nyttigt inför framtiden – alla läkare i Finland möter svenskspråkiga patienter, men vi kommer att vara extra förberedda.

Det som överraskat gruppen mest är mängden språkträning genast från början.

– De första månaderna var väldigt intensiva. Men det gjorde mycket för gruppdynamiken, säger Ilona Suominen.

Målet: Våga börja prata

– Teoretiskt sett kan de redan mycket svenska. De har läst svenska i skolan, skrivit svenska i studentexamen och kan läsa och skriva hur bra som helst. Vår uppgift är att hjälpa dem börja tala, säger Janek Frantzén, biträdande professor i neurokirurgi och ansvarsperson för linjen vid Åbo universitet.

Han förklarar att arbetet i hög grad handlar om att skapa en trygg och inkluderande grupp där studerandena vågar prova, ta risker och börja använda språket.

– Jag tror att just det är nyckeln: de känner sig trygga i gruppen, och vågar slänga sig in i rollspel och övningar utan att vara rädda för att göra bort sig. Vi lär dem egentligen inte så mycket ny svenska, utan hjälper dem att utnyttja de färdigheter de redan har. De gör ofta mycket snabba framsteg.

En viktig del av satsningen är också de studentmentorer från Åbo Akademi, som fungerar som kursassistenter under föreläsningarna och ger språkstöd. Mentorerna studerar själva biologi, biokemi eller cell- och molekylärbiovetenskap vid Åbo Akademi – ämnen nära medicinen.

Mentorerna Linnea Forsberg, Emelie Rytkönen och Venla Sarvilinna beskriver sin roll som både pedagogisk och social.

– Jag har själv finska som modersmål men gick i svenskt lågstadium och studerar nu på svenska vid Åbo Akademi. Jag känner igen mycket av det de här studenterna upplever – steget från skolsvenska till att aktivt använda språket i studierna. Det känns fint att kunna stöda andra som gör samma resa, berättar Venla Sarvilinna.

– Jag tänker likadant. Jag har också finsk bakgrund, men gick grundskolan på svenska, så jag kan verkligen känna igen mig i deras perspektiv. Dessutom är det väldigt roligt att träffa nya människor på det här sättet, säger Linnea Forsberg.

– Jag tycker också att det har varit jätteroligt att lära känna nya människor, den här gruppen är jättehärlig. Jag tänkte kanske att det skulle vara lite svårare att hålla i gång diskussionerna på svenska, men det känns helt naturligt. Gruppen är duktig, och man glömmer snabbt att svenska inte alls är deras modersmål, säger Emelie Rytkönen.

– Våra mentorer har varit fenomenala. De har en jätteviktig roll i det här, säger Malin Åkerfelt.

Mentorerna fixar också sociala aktiviteter som spelkvällar, gemensamma luncher och kaffestunder. I vår planeras en gemensam sits med ämnesföreningar från båda universiteten.

Ut i verkligheten

En fungerande vardagssvenska är minst lika viktig som den medicinska terminologin.

– Patientkommunikation handlar om mycket mer än läkarsnack. Det handlar om att bygga en fungerande dialog och skapa förtroende hos patienten. Det kräver mer än anatomiska begrepp, säger Janek Frantzén.

– Det är också viktigt att kunna möta kollegor ute på vårdcentraler och sjukhus, och våga gå in i kafferummet och prata svenska, säger Malin Åkerfelt.

De praktiska momenten är en central del av programmet. Under det första studieåret gör gruppen en studieresa till Ålands sjukhus där de under två dagar följer med läkare i arbetet och hör svenska i en autentisk vårdmiljö.

– Efter det första Ålandsbesöket känns det ofta som om svenskan lossnar lite, de börjar se sin potential. Studenterna får göra en självbedömning av sina kunskaper i svenska före och efter resan, och många ger sig själva betydligt bättre betyg efteråt, säger Janek Frantzén.

Utbildningen samarbetar också med Pargas pensionärsförening, där studenterna träffar och intervjuar föreningens medlemmar. De hälsar också på i svenskspråkiga skolor och daghem, och tränar dessutom patientbemötande med svenskspråkiga skådespelare, särskilt skolade för att agera patienter.

På vårterminen under tredje studieåret gör studenterna sin första kliniska praktikperiod i inremedicin, tre veckor i en svenskspråkig miljö, antingen på Åland eller i Vasa.

– Baserat på hur våra studerande utvecklats de här två och ett halvt åren kan jag redan nu säga att våra studenter kommer klara svenskan utmärkt i yrkeslivet. Nyutexaminerade läkare möter höga krav när de beger sig ut i arbetslivet, men det här är åtminstone en sak de kan känna sig helt trygga i. Det är tydligt redan nu, säger Janek Frantzén.

En satsning här för att stanna

Satsningen finansieras av Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet. Det inleddes som ett försök 2023, men har redan integrerats som en permanent del av undervisningen vid Åbo Akademi och Åbo universitet – innan de första studenterna ens hunnit utexamineras.

– Vi har byggt upp något som fungerar, lockar studerande och uppskattas ute på fältet. Det fyller ett reellt behov i vår region, säger Malin Åkerfelt.

– Åbo Akademi har ingen egen medicinsk utbildning, men vi ser det som väldigt betydelsefullt att vi kan vara med och utbilda tvåspråkiga läkare. Vi bidrar konkret till en samhällsutmaning som i hög grad berör den finlandssvenska befolkningen, säger hon.

– Samarbetet med Åbo Akademi är helt avgörande. ÅA bidrar dels med undervisning, dels med det värdefulla stöd som studentmentorerna ger. Utan ÅA:s medverkan skulle vi inte få helheten att gå ihop, framhåller Janek Frantzén.