Aktuellt

TEXT: Pamela Friström

BILDER: Pamela Friström

Globalt samarbete för hållbara hav

”Även om du bor tusentals kilometer från kusten påverkas du av havets tillstånd – genom väder, livsmedelsförsörjning och ekosystemtjänster. Ett friskt hav bidrar till stabilare klimat och bättre livsvillkor,” säger Leonardo Valenzuela Pérez.

Centret för hållbar havsforskning (SOS) höll sitt årsmöte i Kasnäs i september 2025, där forskare och samarbetspartners samlades för att diskutera framtidens havs- och klimatinsatser.

SOS är en spetsforskningsenhet vid Åbo Akademi som bedriver tvärvetenskaplig forskning om hur mänskliga aktiviteter påverkar våra hav. Genom att förena expertis från bland annat biologi, kemi, juridik och statsvetenskap undersöker SOS miljöförändringar i våra hav. Särskilt fokus ligger på Skärgårdshavet och Åland, där forskarna studerar hur mänskliga aktiviteter påverkar den biologiska mångfalden, och hur de här förändringarna i sin tur påverkar samhällets omställning mot hållbarhet.

Centret finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi.

SOS är nu inne på sitt andra verksamhetsår. Anna Törnroos-Remes, som leder arbetet, säger att centret har utvecklats starkt sedan starten 2024.

– Det var särskilt glädjande att se att nästan hälften av deltagarna i Kasnäs kom från samhället utanför akademin. Det visar att det finns ett stort intresse och stor relevans för de frågor vi arbetar med, säger Anna Törnroos.

En av huvudtalarna under årsmötet var Leonardo Valenzuela Pérez, Director of International Partnerships vid Ocean Visions i USA.

Ocean Visions är en ideell organisation som arbetar för att utveckla lösningar på de sammanlänkade klimat- och havskriserna. Organisationen erbjuder en plattform för samverkan mellan forskning, politik och praktik, och samlar aktörer från olika sektorer för att ta fram hållbara metoder som kan användas globalt.

I sitt arbete leder Leonardo Valenzuela Pérez initiativet Global Ecosystem for Ocean Solutions (GEOS), ett program inom FN:s havsårtionde. GEOS främjar samarbete mellan forskare, samhällsaktörer och beslutsfattare för att utveckla vetenskapsbaserade lösningar på klimatutmaningar kopplade till havet.

SOS vid Åbo Akademi blev tidigare i år officiellt erkänt som ett så kallat UN Ocean Decade Action. Genom samarbetet med GEOS bidrar SOS globalt till att utveckla lösningar för ett hållbart och motståndskraftigt hav, i linje med FN:s mål.

– Vi är mycket stolta över att vara en del av FN:s havsårtionde. Det ger vårt arbete större synlighet och möjligheter att bidra till bredare satsningar, och är ett viktigt sätt att nå ut internationellt och bygga samarbeten, säger Anna Törnroos.

Havet och klimatet hör ihop

– Havsårtiondet skapades för att accelerera åtgärder kopplade till havet. Man har formulerat ett antal utmaningar där havet spelar en avgörande roll – många av dem liknar FN:s globala hållbarhetsmål. Inom Ocean Visions fokuserar vi särskilt på klimatfrågan, som är utmaning nummer fem, och handlar om att förstå sambandet mellan havet och klimatet. Men vi bidrar även till andra områden, eftersom vi ser att för att möta klimatutmaningen behövs mer vetenskap, en utvecklad blå ekonomi och öppen tillgång till kunskap, säger Leonardo Valenzuela Pérez.

– En viktig del är att öka förståelsen, ocean literacy, så att fler ser varför havet är centralt i klimatfrågan. Vi behöver fler forskare, ingenjörer och beslutsfattare som engagerar sig. Det handlar om att göra kunskapen tillgänglig och bygga en bredare gemenskap kring hav och klimat.

Enligt Leonardo Valenzuela Pérez har en stor utmaning varit att klimat- och havsaktörer länge varit åtskilda, ofta med lite olika fokus.

– Tack vare havsårtiondet har en ny gemenskap vuxit fram. Allt fler forskare identifierar sig själva som havsklimatforskare – en verkligt superkraftfull gemenskap av människor, skickliga oceanografer, kemiska havsforskare, marinbiologer och klimatstrateger som nu samarbetar och tillsammans håller på att forma ett nytt forskningsfält – där hav och klimat ses som en gemensam utmaning, säger Leonardo Valenzuela Pérez.

Hur kan lokalsamhällen och urfolk integreras meningsfullt i ett globalt initiativ som detta?

– I många fall är lokalsamhällen och urfolksgrupper redan engagerade, eftersom deras ekonomiska intressen påverkas direkt av klimatförändringarna. I delstaten Washington samarbetar urfolk med forskare och teknikföretag för att motverka havsförsurning som hotar musselodlingar. I Finland är Sametinget aktivt i klimatfrågor. Även fiskare är en viktig grupp, de ser effekterna direkt i sina fångster. I många fall finns redan ett lokalt ledarskap, innovatörer och förespråkare, och havsårtiondet har skapat mötesplatser där dessa grupper kommer samman.

– Det som sker nu liknar ett experiment i realtid. Tiden är knapp, och nya tekniska lösningar måste testas direkt – ute i verkligheten. När tekniken tas i bruk finns lokalsamhällen, urfolksgrupper och andra berörda redan på plats. De står i frontlinjen och ser problemen på nära håll. Jag trodde att det skulle vara svårare, men det finns ofta en stark förståelse för behovet av åtgärder på lokal nivå, säger Leonardo Valenzuela Pérez.

Men ansvaret kan inte ligga enbart på kustsamhällena. Havet reglerar klimatet på hela vår planet och stöder ekosystem som är viktiga för hela livsmedelskedjan, påminner Leonardo Valenzuela Pérez.

– Även om du bor tusentals kilometer från kusten påverkas du av havets tillstånd – genom väder, livsmedelsförsörjning och ekosystemtjänster. Ett friskt hav bidrar till stabilare klimat och bättre livsvillkor. Effekterna är globala.

Läs mera om SOS, Centret för hållbar havsforskning vid Åbo Akademi.