
Fråga forskaren: Varför fascineras vi av kungligheter?
Vasas gator fylldes av folk när det svenska kronprinsessparet besökte staden. Bilderna från Norges kung Haralds begravning räknas internationellt ha nått kring 130 miljoner tittare. Vad är det som fascinerar?
Vi frågade forskarna i sociologi vid Åbo Akademi, Andreas Häger och Dan Sundblom, som granskat legitimitetsstrategier i programmet ”Året med kungafamiljen”.

Häger och Sundblom utgår från frågeställningen varför världens modernaste land har världens ålderdomligaste statsskick? Och framför allt hur de svenska kungliga försöker hålla sig relevanta i dagens samhälle?
– Det är intressant hur svenskarna som annars är så i framkanten med det mesta, har ett statsskick från medeltiden. Den här extrema anakronismen är intressant, säger Häger.
– Programmet visar sådant som passar in i en teoretisk organisationssociologisk tradition om hur organisationer legitimerar sig. Det intressanta är hur man försöker hämta institutionen till samtiden. Vad de gör för att legitimera sig i dagens värld, säger Sundblom.
Det handlar i hög grad om att stärka sitt varumärke. Enligt forskarna behövs det nu.
– Det finns ett visst ifrågasättande. De kostar mycket pengar och systemet är odemokratiskt. Dessutom sköter de sig inte alltid så bra, det förekommer skandaler som de försöker värja sig mot och public service, alltså SVT, ger dem en kanal för detta.

Så varför accepteras de? Enligt forskarna är de en symbol för nationen. Klassiska motiveringar är att de är bra för Sverige, de marknadsför Sverige och öppnar dörrar ut i världen för näringslivet.
– En republikan kan å andra sidan säga att det gör Alexander Stubb också, konstaterar Häger.
Dessutom är de en slags modellfamilj. De ställer upp på gruppfoton och visar att de trivs tillsammans, de har fina kläder, fina hus och trädgårdar. Därför väcker skandaler också stort rabalder, då modellfamiljen visar sig vara vanliga människor.
Kungligheterna är en symbol för privilegium, de hör till den yttersta ekonomiska överklassen. Här kommer också kändisskapet in och de blir en slags influencers. En orsak till att de fascinerar oss är spänningen mellan att vara vanliga och samtidigt väldigt fina.
– De försöker var vanliga, de pratar om att de ”åker till jobbet” och drottningen sa till exempel att ”Madeleine är blyg” och annat sådant som ska normalisera dem. Samtidigt ska de nias, det tas som självklart att de ska äga dyra fastigheter, och så vidare. Att de är så vanliga visar samtidigt på hur ovanliga de faktiskt är, säger Häger.
Samtidigt gör de väl också en del gott, talar för miljön eller lyfter andra viktiga frågor?
– Det är tudelat. Kanske de faktiskt har ett brinnande miljöengagemang men samtidigt är det också en form av postmodern legitimering. Den postmoderna rollen kommer in i allt som är utöver deras ceremoniella roll. Det är en win-win-situation, att de kommer in och lyfter en viktig fråga, samtidigt som det är bra för deras eget varumärke, säger Sundblom.
Hur kungligheterna handskas med samhälleligt viktiga frågor, jämför Sundblom med hur organisationer anpassar sig till sina omständigheter.
– Det är tydligt att de inte är radikala aktivister. De är ganska snälla i sina ställningstaganden och de ställer sig bakom sådant de flesta kan ställa sig bakom. De vill vara tillfreds med så många som möjligt och anpassar sig också till rådande politiska klimat.
Tittarsiffrorna för Norges kung Haralds begravning var enorma. Varför tittar vi på det?
– Bröllop, dop och begravningar kopplar till att de är modellfamiljen men också en familj vi identifierar oss med. Vi får vara med på ett hörn. Det hör också ihop med kändisskapet, det finns många exempel i media hur privata saker blir offentliga, till exempel i dokusåpor, dit hör också kungabröllop och -begravningar, säger Häger.
Forskarna har samma förklaringsmodell för varför vi tittar på programmet ”Året med kungafamiljen”.
– Man kommer in bakom kulisserna och vi får en inblick i deras liv och tankar. Programmet erbjuder ett slags förmänskligande av kungligheterna, säger Sundblom.
Om de är en symbol för nationen, varför intresserar de oss i Finland?
– När jag tittat på de finländska medierna ser jag två spår. De finlandssvenska medierna lyfter fram en identifikation med Sverige medan de finska kvällstidningarna lyfter kopplingen till Finland, till exempel att Viktoria har ett finskt smycke på sig eller bär finsk design. De blir en slags symboler för Finland också, säger Häger.

