Aktuellt

Fråga forskaren: Varför är biblioteket ett så viktigt tredje rum?

Bibliotek är inte bara en kulturinstitution utan har också till uppgift att förse befolkningen med information och möjligheter till bildning. Allmänna bibliotek är också ett av våra viktigaste så kallade tredje rum och ett av få där man inte måste spendera pengar för att vistas i. Vad är då ett tredje rum och varför är det så viktigt? Vi frågade Karolina Andersdotter, doktorand i informationsvetenskap vid Åbo Akademi.

Det tredje rummet är en sociologisk term för att beskriva det utrymme vi lever i som varken är hemma (första rummet) eller vår arbetsplats (andra rummet). Det är ett publikt utrymme där du interagerar med det omgivande samhället och andra människor. Det tredje rummet fyller en viktig demokratisk funktion i att det ger möjlighet till diskussion och reflektion och motverkar isolering och polarisering. 

Hur har bibliotekens roll som demokratiska och inkluderande mötesplatser förändrats de senaste åren? 
 
Digitaliseringen har gjort bibliotek till både en information- och kunskapshubb. Utan digitala färdigheter är det svårt att ta del av de möjligheter som digitaliseringen innebär – och som samhället innebär – och dessa färdigheter lär bibliotek ut. Bibliotekets roll som offentligt rum är en annan viktig aspekt. Att människor har möjlighet att möta och se andra människor men också bara finnas till i en social, samhällelig gemenskap. Allmänna bibliotek en av få offentliga inomhusplatser där du inte behöver prestera eller göra något, utan bara kan vara. Detta gör bibliotek till ett mer tillgängligt och fritt tredje rum än till exempel kaféer och gym som kräver konsumtion eller särskild aktivitet.

Vilka hinder finns för att biblioteken fullt ut ska kunna fungera som ett tryggt tredje rum för alla? 
 
Ekonomi är ett stort hinder. Budgeten möjliggör bland annat öppettider, bemannade öppettider, och inköp av material. Förstås finns externa orsaker som påverkar biblioteken som tryggt tredje rum. Att använda övervakningskameror kan både skapa en känsla av säkerhet och otrygghet men det är sällan en bra lösning jämfört med närvarande personal. Den ömsesidiga tilliten är också viktigt för att skapa det trygga tredje rummet. Bibliotek är generellt en samhällsinstitution som människor har hög tillit till och detta är något att värna om, samtidigt får det konsekvenser som att bibliotek förväntas ta över andra myndigheters funktioner, exempelvis då kunder ber om hjälp med bank- och dylika privata ärenden, vilket kan skapa etisk stress hos bibliotekspersonalen. Ingen ska behöva kompromissa bort sin rätt till privatliv på grund av låg digital kompetens. Här kunde myndigheter ta större ansvar i att vägleda sina användare och ha bättre öppettider, så att biblioteken slipper hantera integritetskänsliga ärenden.

Vilka risker uppstår för demokratin om biblioteken inte får tillräckliga resurser? 

Dels blir information och kultur mindre tillgänglig för medborgare, vilket är en stor risk sett till mängden information människor varje dag konfronteras med. I dessa informationsflöden kan det vara svårt att avgöra vad som är sant. Den information biblioteken erbjuder är dels ett kurerat urval – utan vinstintresse! – dels kan bibliotekspersonalen hjälpa till med källkritisk granskning. Om människor inte får tillgång till information så har de också svårt att vara de aktiva och upplysta medborgare som en demokrati kräver för att fungera på ett bra sätt. 

Vad händer med samhället om det tredje rummet försvagas eller försvinner? 
 
Har vi ens ett samhälle då?