Aktuellt
Forskningsbaserade lösningar och akademisk frihet stärker demokratin i en tid präglad av teknisk omvälvning
Åbo Akademi, Åbo universitet och Helsingfors universitet samlade den 15 oktober beslutsfattare, forskare och EU-tjänstemän i Europaparlamentet för att diskutera hur Europa kan stärka demokratins motståndskraft i en tid präglad av teknisk omvälvning.
Evenemanget arrangerades av Europaparlamentets ledamöter Ville Niinistö (De gröna/EFA) och Lina Gálvez (S&D), vice ordförande för Europaparlamentets panel för framtidens vetenskap och teknik (STOA).
I inledningsanförandena betonades universitetens roll när det gäller att värna om kritiskt tänkande och evidensbaserat beslutsfattande. Anne Portaankorva, vicerektor för forskning vid Helsingfors universitet, konstaterade att demokratiska friheter och akademisk frihet går hand i hand och att Europa måste förbli en trygg plats för kritiskt tänkande. Marko Joas, prorektor vid Åbo Akademi, betonade att teknik i sig inte stärker demokratin. Effekten kommer från god design, tydliga standarder och verklig ansvarsskyldighet.
Forskningsbaserade innovationer ökar deltagandet och förtroendet
Den första panelen tittade på hur demokratiska innovationer, såsom medborgarförsamlingar, överläggningar, digitala verktyg som ökar transparensen, algoritmiska riskkontroller och gemensamma måttstockar, kan öka deltagandet och förbättra beslutsprocesserna.
Malgorzata Nikowska från Europeiska kommissionens AI-kontor betonade vikten av efterlevnad genom design. AI inom den offentliga sektorn bör inkludera riskbedömning i designfasen, vara transparent och bygga upp kompetens. Kimmo Grönlund, professor vid Åbo Akademi, föreslog att medborgarförsamlingar systematiskt skulle användas på alla beslutsnivåer och betonade vikten av att engagera olika politiska åsikter, särskilt i en mer polariserad värld. Maija Setälä, professor vid Åbo universitet, efterlyste en kombination av digitala verktyg och överläggningar på ett sätt som skyddar deltagarnas autonomi och säkerställer AI-transparens. Mikko Rask, professor vid Helsingfors universitet, föreslog en demokratisk beredskapsnivå (Democracy Readiness Level) för att mäta hur förberedda organisationer är att använda demokratifrämjande lösningar, där starka prestationer belönas, till exempel genom fortsatt finansiering.
Akademisk frihet som en pelare i rättsstaten
Den andra diskussionen fokuserade på akademisk frihet som en del av rättsstaten. Kimmo Nuotio, professor vid Helsingfors universitet, menade att den bör införlivas i EU:s regler och finansieringsvillkor.
Slaven Misljencevic från Europeiska kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation påpekade behovet av att vända den negativa trenden för den akademiska friheten och nämnde det pågående offentliga samrådet om lagen om det europeiska forskningsområdet (deadline 15 januari 2026), som kommer att ge underlag om akademisk frihet till stöd för beslutsfattandet. Lina Gálvez betonade att akademisk frihet också är en fråga om ekonomi, konkurrenskraft och säkerhet.
Evenemanget var kopplat till EU:s politiska ramverk, inklusive öppenhet i politisk reklam, lagen om digitala tjänster (DSA) och AI-lagen, samt det europeiska demokratiskyddet som förväntas i november. Paketet syftar till att stärka valens integritet, förbättra medlemsstaternas förmåga att upptäcka och motverka desinformation samt främja mediekunskap, faktagranskning, medborgerligt deltagande och kritiskt tänkande. En översikt av dessa initiativ gavs i avslutningsanförandet av Henna Virkkunen, vice ordförande för Europeiska kommissionen med ansvar för teknisk suveränitet, säkerhet och demokrati.
