Aktuellt

Forskning i arkiv samt i svenskans ställning i lagstiftningen får 1,2 miljoner av SLS

Forskningsprojektet Att samla, bevara och använda – socialt aktörskap kring privata arkiv i Finland och Norden 1680–1920 beviljas 600 000 euro i forskningsmedel från Svenska litteratursällskapet i Finland.

Projektet leds av Johanna Ilmakunnas, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi.

Projektet undersöker hur olika samhällsgrupper – som adel, lärda, borgerskap, bönder och arbetare – dokumenterade sina liv och samlade material innan moderna arkivinstitutioner fanns. Genom att studera dessa tidiga arkivpraktiker vill forskarna nyansera bilden av vad ett arkiv är och lyfta fram alternativa och informella sätt att bevara minne och historia.

– Projektet utmanar idén om arkivet som neutralt, och bidrar till ny förståelse av arkivens funktion. Vi kartlägger arkivsystem som tidigare forskning ofta har förbisett, säger Johanna Ilmakunnas.

Forskningen bidrar till en mer inkluderande historieskrivning och har potential att påverka både forskningsfältet och kulturarvsinstitutioner. Genom att visa hur olika grupper har skapat egna sätt att minnas och dokumentera sin historia, öppnar projektet för en bredare syn på samlande, dokumentation och minne – något som också kan ge beslutsfattare inom kulturpolitik och utbildning nya verktyg för att främja ett demokratiskt och inkluderande samhälle.

Projektet pågår i fyra år och har även tidigare beviljats 120 000 euro från Svenska kulturfonden.

Svenskans ställning i lagstiftningen granskas

Även projektet Svenskans ställning i politik och lagstiftning beviljas 600 000 euro i stöd från Svenska litteratursällskapet i Finland.

Projektet leds av Åbo universitet, i samarbete med Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi.

Projektet undersöker hur attityder gentemot svenskan och svenskspråkiga har uttryckts i riksdagsdebatter och lagstiftningsmaterial sedan 1990. Syftet är att öka förståelsen för språkpolitiska trender och den argumentation som ligger bakom förändringar i lagstiftning som påverkar språkliga rättigheter.

Studierna genomförs med hjälp av forskningsinfrastrukturen LAWPOL, som erbjuder digitala verktyg för att analysera stora mängder politiska och juridiska dokument.

– Finansieringen möjliggör en vidareutveckling av infrastrukturen och ger oss möjlighet att analysera attityder mot svenskan och de svenskspråkiga såsom de uttrycks i riksdagen. Med stödet kan vi satsa på forskning kring språkliga rättigheter i Finland, säger Elina Pirjatanniemi, föreståndare vid institutet och professor i statsrätt och folkrätt vid Åbo Akademi.