Aktuellt
Balans mellan arbetsliv och privatliv viktigare än ansvar i hemmet och på arbetet – ny studie om europeiska kvinnors välbefinnande
För den yrkesarbetande, europeiska kvinnan är faktiska strukturer och ansvarsfördelning på jobbet och i hemmet inte lika tungt vägande för välmående som den upplevda balansen mellan arbete och privatliv. Det visar en studie vid Åbo Akademi.
Studien baseras på ett internationellt sampel från 2021 med respondenter från 36 länder inom EU. I den undersöktes sambandet mellan subjektivt välbefinnande och balans mellan arbete och privatliv bland yrkesverksamma kvinnor i EU-länderna. Forskarna ville veta bland annat vilken inverkan roller och ansvar i familjen och på arbetsplatsen kan ha på sambandet, men också om makroekonomiska faktorer såsom land eller välfärdsstatskategorisering, kan påverka sambandet.
Precis som man kunnat se i tidigare studier finns ett signifikant positivt samband mellan kvinnors upplevda välbefinnande och deras upplevda balans mellan arbete och privatliv.
– Det här sambandet försvagades endast marginellt när man beaktade kvinnornas roller och ansvar i familjen och på arbetsplatsen, säger Johanna Nordmyr, universitetslektor i hälsokunskap och en av artikelförfattarna.
Respondenterna utgjordes av drygt 6000 kvinnor som fick svara på frågor om bland annat hur de upplever sitt allmänna välbefinnande och hurdan familj de tillhör sett till antal personer boende i samma hushåll och barnens ålder. De fick också svara på frågor om arbetstid och om sin position i den organisation där de jobbar.
Högre tjänst eller välfärdssamhälle behöver inte betyda bättre välbefinnande
Gällande kvinnornas arbetsliv visade studien att potentiellt ökade krav i samband med en chefsposition inte var signifikant förknippat med subjektivt välbefinnande. Däremot påverkade deltidsarbete det subjektivt upplevda välbefinnandet i negativ riktning.
Forskarna kunde också se en skillnad på sambandet mellan välmåendefaktorer beroende på i vilket land kvinnorna bodde. Det här kan bero på effekter av sociokulturell karaktär som till exempel normer och attityder.
– Hurdan välfärdsstat landet klassades som påverkade inte det upplevda välbefinnandet, medan skillnader mellan länder gjorde det. Det tyder på att kulturella faktorer spelar större roll än politiska system. Exempel på sådana faktorer är synen på individualism och kollektivism, jämställdhet mellan kvinnor och män samt normer som stödjer kvinnors arbete.
I analysen använde forskarna sig av den så kallade WHO-5-skalan som mäter frekvensen av positiva känslor. Skalan visade god tillförlitlighet i det aktuella urvalet.
Studien bidrar till den växande evidensbasen om psykiskt välbefinnande och relaterade samband bland arbetande kvinnor.
“The case of mental wellbeing among working women in Europe: The association between subjective wellbeing and work–life balance” har publicerats i tidskriften Scandinavian journal of public health och kan läsas I sin helhet här.
Ytterligare information:
Johanna Nordmyr, universitetslektor i hälsokunskap
E-post: johanna.nordmyr@abo.fi
Telefon: 050 3397 899
