3.2.2025
Arbetslivsprofessor
Julia Korkman prisas dubbelt – hyllas för rättspsykologi och vetenskapskommunikation
Julia Korkman är arbetslivsprofessor i rättspsykologi vid Åbo Akademi samt ledare för en av akademins spetsforskningsenheter, Psych-Aid. Under de Finlandssvenska psykologdagarna 30–31 januari utsågs Julia Korkman till årets finlandssvenska psykolog 2025. Priset delas ut av Finlands psykologförbund som är psykologernas fackförening.
Korkman tilldelas priset för att hon bidragit till att höja rättspsykologins anseende i Finland och internationellt. Hon är även initiativtagare till Finlands första nationella specialiseringsutbildning i rättspsykologi. Korkman är inte bara en ledande röst i att formulera europeiska riktlinjer för barnförhör i brottsprocesser hon har även gjort rättspsykologins värld tillgänglig för en bredare publik genom sin bok Minnets makt.
– Det är så klart jätteroligt att få utmärkelsen och att rättspsykologin lyfts fram på detta positiva sätt. Jag hade själv förmånen att ha professor Pekka Santtila som mentor då jag började intressera mig för rättspsykologi och med hans stöd kom även planeringen av specialiseringsutbildningen till. Underbart är också att rättspsykologin vid ÅA vuxit under årens lopp och att vi med professor Jan Antfolk i spetsen lyckats samla en fin skara inspirerade forskare. För närvarande forskar vi aktivt i sexualbrott och utredningar av dessa, i brottsutredningar involverande barn och i hur AI kunde vara ett stöd i brottsutredningar samt inom PsychAID kring asylutredningar, säger Korkman.
Konsten har en enorm potential som kunde utnyttjas ännu mer
Den 3 februari 2025 tilldelades Korkman även Vetenskapskommunikationspriset 2025 av Finlands vetenskapsredaktörers förbund. Julia Korkman och hennes arbetsgrupp får priset för konsertserien Sånger från brottsregistret som popularisera vetenskap genom att kombinera musik och föreläsningar.
– Tanken på att förena musik och vetenskap vaknade vid ett framförande vid konst- och vetenskapsevenemanget Aboagora i Åbo. Jag uppträdde där för ett antal år sedan med den tyvärr numera bortgångne Claes Andersson. Temat var att både föreläsa och sjunga om svåra minnen. Det var en stark upplevelse. Jag upplevde att musiken framhävde det talade innehållet och det talade innehållet gav en ny betydelse åt sångerna. I det sammanhanget fick även lite banala sånger om minnen en ny betydelse.
Nästa konserttema blev alltså brottslighet och under 2024 gjorde Korkman och hennes band en riksomfattande turné som fick ett mycket positivt mottagande.
– Både Minnets makt och Sånger från Brottsregistret har varit försök att popularisera vetenskap och att öka förståelsen för rättsprocesser och de viktiga frågor som kopplas till dem. Konst och kultur har en fantastisk kraft att lyfta fram och dryfta viktiga etiska och också vetenskapliga frågor. Musiken har kanske inte testats lika mycket som en kanal för vetenskapliga forskningsrön men min erfarenhet är att kombinationen fungerade utmärkt. Där de korta föreläsningarna mellan sångerna gav en översikt över forskningen på området, gick sångerna ofta närmare de individuella upplevelserna. Men i ärlighetens namn fanns där nog ett par låtar med som snarast var med för att de är så himla bra!

Julia Korkman arbetar även som specialplanerare vid Europas kriminalpolitiska institut HEUNI, som är ett av de FN-institut som är arbetar med kriminalpolitiska frågor. Hon är ordförande för det europeiska nätverket i rättspsykologi, EAPL och är också aktiv i andra internationella expertnätverk. Hon anlitas flitigt som sakkunnig både av media och i samband med rättegångar.
– Överlag är det allt viktigare att vi kan kommunicera vad forskningen säger på ett lättförståeligt sätt som också når de människor som inte aktivt söker vetenskaplig information. Vetenskapsjournalistiken och populärvetenskapliga böcker och podcasts är otroligt viktiga här men jag ser också att konsten har en enorm potential som kunde utnyttjas ännu mer, framhåller Korkman.