Pressmeddelande
Antifascismens inre dimension – ny avhandling om Mirjam Tuominens litterära motstånd
Antifascism är något som behöver bedrivas både mot yttre, politiska rörelser och mot tendenser inom var och en av oss. Det här visar den färska avhandlingen Skrivande som motstånd. Antifascism i Mirjam Tuominens prosa. Forskaren och kulturjournalisten Ylva Perera förnyar det antifascistiska forskningsfältet genom att introducera begreppsparet inre och yttre antifascism, när hon visar hur Mirjam Tuominens novellistik inte bara utforskar inre, psykiska processer utan har ett politiskt, antifascistiskt anslag.
Avhandlingen bidrar med forskning av samhälleligt, historiskt och litteraturhistoriskt intresse. Den består av fyra referentgranskade artiklar som kretsar kring teman som skrivande, djur och svaghet, och sätter Mirjam Tuominens litteratur i dialog med filosofer och tänkare ur den efterkrigstida europeiska tanketraditionen.
– Forskningen är också av aktuellt intresse med tanke på den rådande politiska utvecklingen, både när det gäller krig ute i världen och det tilltagande svaghetsföraktet som syns i inrikespolitiken. Vi ser också vilken funktion skönlitteratur kan ha i relation till politik, jag undersöker hur ”motstånd” kan förstås som något kreativt snarare än reaktivt, säger Perera.
Mirjam Tuominen (1913–1967) var en finlandssvensk författare vars författarskap tidigare har karakteriserats som psykologiskt och inåtblickande. Pereras avhandling undersöker hur antifascism uttrycks, gestaltas och utforskas i Tuominens noveller och essäer från perioden 1938–1949.
– Min analys visar tvärtom att texterna genomsyras av en samhällstillvänd vädjan om politiskt och etiskt ansvarstagande. Denna vädjan riktar sig både till läsaren och till den skrivande själv, och kan karakteriseras som antifascistisk. Tuominen kan relateras till den tradition av europeiska intellektuella vars antifascism inte bara består i att inta en fientlig hållning gentemot fascism, utan också i att försöka förstå vad fascism är och hur den fungerar. Tuominen deltar i den diskussionen i skönlitterär form, på ett sätt där innehållet inte kan separeras från sitt litterära uttryck.
Enligt Perera är Tuominen en oförtjänt bortglömd författare, som förtjänar läsas i dag.
– I Tuominens noveller sätts sjuka, utstötta, barn och djur i centrum, alltså varelser vars värde ofta ifrågasätts, eller rent av föraktas, i samhället. Det radikala med Tuominen är att hon visar hur svaghet och sårbarhet inte är ett hot mot livet, utan en utgångspunkt för livet. Men att det att man är svag och sårbar inte för den skull befriar en från att ta ansvar för andra. Att vara maktlös är ingen ursäkt för att inte försöka till exempel motverka folkmord och krig. De här insikterna behöver vi mer än någonsin i dag, säger Perera.
Avhandlingsarbetet påbörjades inom ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom historia och litteraturvetenskap, finansierat av Svenska litteratursällskapet i Finland, som hade namnet Den finlandssvenska antifascismen. Projektet utmynnade bland annat i antologin Finlandssvensk antifascism. Politik, debatt och litteratur 1920–1950, där Perera är en av redaktörerna.
Ylva Perera disputerar inom ämnet litteraturvetenskap fredag 3.10.2025, kl. 13 i Auditorium XXII, Agora, Vattenborgsgatan 3, Åbo. Opponent är professor Sven Anders Johansson, Mittuniversitetet, Sverige och kustos docent Julia Tidigs, Åbo Akademi.
Ylva Perera kan nås på telefon +358 (0) 40 555 0517 och e-post: ylva.perera@abo.fi.
Disputationen kan också följas via videolänk.
Avhandlingen kan läsas i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria.
