Aktuellt

15 år av lättillgänglig information om politik utan större kunskapshöjning – särskilt hos kvinnor

Över lag vet finländarna mera om politik nu än för 15 år sedan, men klyftan mellan de som är intresserade och de som är ointresserade har ökat. Speciellt unga tycks intressera sig mera för politik i dag än tidigare, men kvinnornas intresse släpar fortfarande efter.

Under de senaste cirka 15 åren har stora förändringar i massmedielandskapet i västerländska demokratier förändrat möjligheterna att lära sig om politik. Mätningar från två tvärsnittsundersökningar i Finland 2008 och 2020 visar tecken på en liten ökning av allmänhetens kunskap om politik.

Analysen visar en större kunskapsökning hos unga (18–34 år) än hos äldre åldersgrupper. Den visar också att människor i den lägsta inkomstkvantilen har nått nästan samma kunskapsnivå som människor i den högsta inkomstkvantilen, och praktiskt taget all kunskapsökning inom utbildning har skett på de lägre nivåerna. Det innebär att vissa demografiska kunskapsluckor har minskat under de senaste 15 åren.

Däremot kvarstår den väldokumenterade könsskillnaden då det gäller politiska kunskaper. Redan bland ungdomar finns en betydande könsklyfta när det gäller utvecklingen av politiskt intresse och kunskap om hur politiken fungerar. Resultaten överensstämmer med tidigare observationer om kön och politisk kompetens i Finland.

Redan bland ungdomar finns en betydande könsklyfta när det gäller utvecklingen av politiskt intresse och kunskap om hur politiken fungerar.

Analysen visar vidare att klyftan mellan de politiskt intresserade och ointresserade har ökat, och att politiskt intresse därför är en mycket starkare indikator på kunskap nu än 2008. Politisk kunskap kan i måttlig utsträckning påverkas av möjligheter till lärande, vilket kan ha vissa positiva konsekvenser för demokratin. Däremot kan man inte tala om några inlärningseffekter genom sociala medier och därmed ingen positiv inverkan på demokratin i allmänhet. Man kan alltså inte säga att till exempel Facebook-användning i sig har någon koppling till en persons politiska kunskapsnivå, utan det är hur personen använder Facebook som är avgörande.

Man kan alltså inte säga att till exempel Facebook-användning i sig har någon koppling till en persons politiska kunskapsnivå, utan det är hur personen använder Facebook som är avgörande.

Analysen antyder att motivationen till politiskt kunnande kan drivas av andra faktorer 2020 jämfört med 2008. Politiken i västerländska demokratier präglas idag av mer ideologiska konflikter än 2008. Det kan därför finnas ett samband med att politiken lockar andra typer av individer 2020 jämfört med 2008.

Undersökningen “The Impact of Increased Learning Opportunities on Political Knowledge: Evidence From Repeated Cross-Sectional Surveys in Finland in 2008 and 2020” har publicerats i tidskriften International Journal of Public Opinion Research och kan läsas i sin helhet här. 

Mera information: 
Lauri Rapeli, professor i statskunskap, särskilt samhällsopinion
Institutet för samhällsforskning
E-post: lauri.rapeli@abo.fi
Telefon: +358 503037271