Nya perspektiv på språk och lärande i det flerspråkiga klassrummet
Varje elev kommer till klassrummet med sin unika ryggsäck av erfarenheter, språk och kulturell bakgrund. Denna mångfald i klassrummet som de flesta lärare idag möter, kräver arbetssätt och verktyg som stärker alla elevers lärande och språkutveckling. Fortbildningen Flerspråkighet i fokus förde samman grundskolelärare från hela Svenskfinland för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte kring den flerspråkiga elevens lärande och språk.
Hur kan vi skapa en undervisning som ger alla elever möjlighet att lyckas, oavsett språklig bakgrund? Den frågan stod i centrum när forskare, lärare och andra experter bjöds in för att dela med sig av både aktuell forskning och konkreta verktyg för klassrummet. Eftersom svenska som andraspråk fortfarande är relativt nytt i de finlandssvenska skolorna var många lärare glada att mötas och inse att de inte är ensamma om att fundera på dessa frågor.
Fortbildningens inledande del fokuserade på olika arbetssätt som stöder lärandet hos elever som inte lär sig ämnesinnehållet på sitt förstaspråk. Deltagarna fick ta del av praktiska modeller för att stärka elevernas språk- och kunskapsutveckling, bland annat genom varierade läs- och skrivstrategier och språkstödjande arbetssätt som kan integreras i olika ämnen. Dessa arbetssätt knyter an till begreppet språkmedvetenhet, vilket lyfts fram i styrdokumenten på alla utbildningsnivåer, från småbarnspedagogiken till gymnasiet.
Bedömning av elevers språkkunskaper och ämneskunnande är en viktig men ibland utmanande del av arbetet med flerspråkiga elever. Särskild uppmärksamhet ägnades åt hur elevernas ämneskunskaper kan bedömas på ett rättvist och mångsidigt sätt när deras språk ännu är under utveckling. Även vikten av att skapa en samsyn kring bedömningen inom lärarkollegiet lyftes fram. Deltagarna fick reflektera över olika sätt att bedöma elevers lärande som ger eleverna möjlighet att visa sitt ämneskunnande trots begränsade språkliga resurser. Fortbildningen tog också upp gränsdragningen mellan en naturlig andraspråksutveckling och situationer där det kan finnas skäl att utreda en möjlig språkstörning.
Utöver den språkliga aspekten i undervisningen ägnades en del av fortbildningen åt den kulturella mångfald som elevernas varierande språkliga bakgrunder ofta medför. Kultursensitivitet och antirasistiskt arbete lyftes fram som viktiga perspektiv som bör genomsyra hela skolans verksamhetskultur. En viktig utgångspunkt är att möta alla elever som individer och inte representanter av sin kultur.
Arbetet fortsätter
Fortbildningen har stärkt deltagarnas kunskap och gett dem fler verktyg för att arbeta språkmedvetet. De är därmed bättre rustade för arbetet i det flerspråkiga klassrummet.
Samtidigt blev det under fortbildningen tydligt att språkmedvetenhet, bedömning av andraspråkselevers kunnande samt kultursensitivitet och antirasistiskt arbete inte enbart är ett ansvar för lärare i svenska som andraspråk. Det är kompetensområden som alla lärare, oberoende av undervisningsämne, behöver utveckla och tillämpa i sitt arbete. Dessa perspektiv bör genomsyra hela skolans verksamhetskultur. Både deltagare och utbildare lyfte fram kollegialt samarbete och utvecklingen av skolans verksamhetskultur, med stöd från rektor, som viktiga förutsättningar för en språkutvecklande och kultursensitiv undervisning som gynnar alla elever.
Fortbildningen pågick läsåret 2025–2026 och finansierades av Utbildningsstyrelsen.
Utbildare:
Liselott Forsman, Mari Bergroth, Jenny Ek, Nina Peltomäki, Jessica Mellgren, Tina Udell, Veronica Söderlund, Laura Koivusaari, Pia Mikander, Emina Arnautovic, Kirsi Wallinheimo, Marina Ranta, Hanna Helttunen, Patricia Diaz
Projektgrupp vid Kontinuerligt lärande, Åbo Akademi
Jessica Smulter (projektledare) och Sanna West
