Mediekompassen – när medieläskunnighet blir hela skolans angelägenhet
Hur rustar vi lärare och elever för en tid där information produceras snabbare än vi hinner läsa den och där AI både kan stöda lärandet och försvåra vår känsla av vad som är tillförlitligt? Den frågan låg i fokus för fortbildningshelheten Mediekompassen som behandlade teman som medieläskunnighet, källkritik, källtillit och AI i undervisningen.
Fortbildningen samlade närmare 70 ämneslärare i årskurs 7–9 under hösten 2025. Ambitionen var att flytta arbetet med medieläskunnighet från att vara något som hör till modersmålet till att bli en gemensam pedagogisk uppgift för högstadiets alla ämnen.
Från parallella spår till gemensam riktning
Fortbildningen byggdes upp kring fem ämnesspår:
- svenska och litteratur, språk
- historia, religion, samhällslära, livsåskådningskunskap
- matematik, fysik, kemi
- biologi, geografi, hälsokunskap
- bildkonst, slöjd, musik, gymnastik
Genom ämnesspecifika spår kunde varje deltagare fördjupa sig i frågor kring AI, informationssökning och källkritik som är centrala i den egna undervisningen. Vad betyder skaparintegritet i bildkonst när AI kan generera bilder på sekunder? Hur arbetar vi med hälsorelaterad information i en miljö där algoritmer formar flödet? Samtidigt knöts spåren ihop av gemensamma webbinarier där tvärvetenskapliga frågor stod i fokus, till exempel om källkritik är möjlig i ett AI-drivet informationslandskap och hur ämnesöverskridande samarbete kan genomföras i storslagna projekthelheter.
Den här kombinationen, med både ämnesdjup och tvärvetenskap, visade sig vara en intressant fördelning. Deltagarna fick både konkreta verktyg för sin egen undervisning och en bredare förståelse för hur kollegialt samarbete kan genomföras för att dela ansvaret för medieläskunnigheten.
När AI flyttar in i klassrummet
AI var inte ett separat tema utan en röd tråd genom hela fortbildningen. Fokus låg inte på tekniken i sig, utan på didaktiken:
- Hur kan AI stöda skrivprocesser utan att ersätta dem?
- Hur kan vi använda AI i kreativa processer i konstämnen?
- Hur påverkar AI elevernas sätt att söka och värdera information?
Under den avslutande workshopsdagen fick deltagarna testa verktyg, diskutera lärandedesign och planera hur AI kan användas i olika former av kunnandeprov. Det praktiska arbetssättet svarade direkt mot ett behov som deltagarna själva lyfte, att gå från diskussion till handling.
Här blev det tydligt att AI-frågan inte enbart handlar om verktyg, utan om pedagogiska val, bedömning och synen på kunskap. Lika viktig blir tryggheten i att lämna bort AI för att även stimulera den kognitiva utvecklingen i tillräckligt hög grad.
Kollegialt lärande som förändringskraft
Ett rekommenderat och betydelsefullt val var att många deltagare deltog tillsammans med kollegor från samma skola. Det skapade utrymme för gemensamma diskussioner om arbetssätt, riktlinjer och ansvarsfördelning. Flera deltagare lyfte även att de efter fortbildningen fått i uppdrag att föra diskussionerna vidare i sina kollegier, särskilt kring lokala AI-riktlinjer. På så sätt blev fortbildningen inte enbart en kompetensbreddning för enskilde deltagaren, utan även en katalysator för skolutveckling i en aktuell samhällsfråga.
Det här pekar mot en viktig insikt, att arbetet med medieläskunnighet och AI inte ska drivas av enskilda lärare. Det kräver gemensamma strukturer, gemensamt språk och samarbete mot gemensamma mål.
Vad tar vi med oss?
Mediekompassen visade att:
- Medieläskunnighet är ett ämnesövergripande uppdrag.
- AI behöver integreras i didaktiska diskussioner, inte behandlas som ett sidospår.
- Kollegialt lärande är avgörande för att förändring ska få genomslag.
- Praktiska tillämpningar stärker överföringen från fortbildning till klassrum.
Kanske den viktigaste lärdomen är att framtidskompetenser inte kan läggas till i undervisningen, utan de behöver vävas in i hur vi redan arbetar, i alla ämnen. När vi talar om källkritik, informationssökning och AI talar vi i grunden om skolans kärnuppdrag, och det är att hjälpa elever att orientera sig i världen. Mediekompassen visar att den uppgiften bäst löses tillsammans.
Utbildare:
Katarina Pietrzak, Linda Mannila, Harry Lunabba, Olof Sundin, André Forsman, Mindy Svenlin, Netti Kronholm, Malin Ekholm, John Henriksson, Andreas Granberg, Ada Elgabsi, Marcus Rosenlund, Sonja Balthasar, William Smolander, Sigrid Ducander, Hannah Kaihovirta och Petronella Bergfors.
Projektgrupp vid Kontinuerligt lärande, Åbo Akademi:
Sanna West (projektledare), Roland Träskelin, John Henriksson, Andreas Granberg, Christian Ahläng och Elin Kjellberg.
