Aktuellt

Interaktions- och dialogkompetens har en betydelsefull roll i sektorsövergripande samarbete och dess utveckling

Sektorsövergripande samarbete har blivit en naturlig del av arbetet inom olika branscher. Det ses som ett kundorienterat sätt att underlätta vardagen för både klienter och yrkesverksamma, särskilt inom social- och hälsovårdssektorn samt inom utbildningsområdet, enligt forskning. Betydelsen av interaktions- och dialogkompetens i utvecklingen av sektorsövergripande samarbete har undersökts i projektet Oodi för samarbete mellan Navigatorer och utbildning.

Sektorsövergripande samarbete stöder informations-, rådgivnings- och handledningsarbete brett inom olika sektorer, såsom utbildning, sysselsättningstjänster och ungdomsarbete. Sektorsövergripande samarbete förutsätts också i lagstiftningen som berör de ovan nämnda områdena samt i rekommendationer och strategier för studie- och karriärvägledning. Det finns dock fortfarande behov av att stärka samarbetet mellan olika sektorer, till exempel genom att komma överens om gemensamma mål. I det sektorsövergripande samarbetet behövs interaktionskompetenser, vilka har börjat uppmärksammas även i utbildningar inom olika branscher.

I Riikka Michelssons och Päivi Pukkilas studie (2025) utreddes vilken typ av interaktion som främjar eller hindrar sektorsövergripande samarbete samt vad god interaktion innebär i form av dialogkompetens. Studien syftade till att belysa vad interaktionskompetens innebär i praktiken inom ramen för sektorsövergripande samarbete. Studien bidrar till utvecklingsarbetet inom projektet Oodi för samarbete mellan Navigatorer och utbildning. Projektet medfinansieras av Europeiska unionen.

I studien intervjuades medarbetare från Navigatorerna och deras sektorsövergripande nätverk som aktivt deltagit i projektets utvecklingsarbete. Intervjuerna genomfördes i februari 2025. Navigatorerna och deras nätverk erbjuder sektorsövergripande handledning till personer under 30 år i frågor som rör utbildning, arbetsliv och vardagskompetens. I nätverket ingår vanligen medarbetare från ungdoms-, undervisnings-, social- och hälsovårdssektorn samt från FPA och sysselsättningstjänster. Även företag och den tredje sektorn finns representerade i verksamheten.

Fokus på interaktionskompetens i Navigatorernas sektorsövergripande samarbete

Inom sektorsövergripande samarbete bidrar yrkesverksamma från olika branscher med sina perspektiv till en gemensam helhetsbild (Pukkila, 2023), som byggs upp genom deras interaktion. Bristande interaktionskompetens kan leda till att den gemensamma helhetsbilden saknas. Det här kan i sin tur till och med hindra medarbetarna att uppnå samarbetets mål – såsom en lyckad handledning av klienter.

Vid utveckling och uppbyggnad av sektorsövergripande samarbete är interaktionskompetens en viktig aspekt att beakta. Goda interaktionsfärdigheter och medarbetarnas samspel har i tidigare forskning (t.ex. Pukkila, 2023) visat sig vara faktorer som främjar sektorsövergripande samarbete. Brister i interaktionsfärdigheter har å andra sidan visat sig hindra genomförandet av sektorsövergripande samarbete (Holmesland m.fl., 2010). Även om de yrkesverksamma inom sektorsövergripande samarbete arbetar i människonära och interaktiva miljöer, har de inte alltid per automatik goda interaktions- eller dialogfärdigheter (t.ex. Michelsson, 2020).

Den aktuella studien sökte svar på frågor om vilka interaktionskompetens som används i sektorsövergripande samarbete och hur dessa yttrar sig i medarbetarnas agerande och handlingar under samarbetsmöten. Målet var att identifiera dialogkompetenser som är typiska för sektorsövergripande samarbete och som antingen främjar eller hindrar samarbetet.

Vilken typ av interaktion främjar eller hindrar samarbete?

I dialogen är målet att tänka, samtala och agera tillsammans på ett jämlikt sätt samt att skapa något nytt i samarbete med andra aktörer. I centrum står ömsesidighet. När man agerar ömsesidigt visar man omtanke om andra deltagare och förstår att det egna agerandet påverkar andra – och antingen främjar eller hindrar exempelvis en trygg och förtroendefull atmosfär (Aarnio, 2010, 2012). Istället för att anta eller gissa är det viktigt att fråga om andras tankar eller yttranden.

De intervjuade medarbetarna från Navigatorerna och deras nätverk lyfte fram att ömsesidighet till exempel innebär till att inkludera fler deltagare i diskussioner och samarbete istället för att enbart samarbeta med de som redan är bekanta från tidigare. Ömsesidigt lyssnande – att både lyssna på andra och själv bli hörd – är grundläggande i en interaktion där man strävar efter att bygga gemensam förståelse och ta hänsyn till allas perspektiv (Michelsson & Pukkila, 2025).

Då deltagandet är aktivt har medarbetarna insett vikten av att arbeta tillsammans och inkludera allas tankar. De som intervjuades i studien uppmärksammade hur man genom det sektorsövergripande samarbetet strävar efter att uppnå något som inte kan uppnås ensam – att tillsammans skapa något nytt, till exempel nya arbetssätt, samt att utveckla samarbetet och gemenskapen.

”I samtalet borde det uppstå något nytt som är mer än summan av delarna – alltså genuint sektorsövergripande samarbete”, framhåller Riikka Michelsson, lektor vid Jyväskylä yrkeshögskola.

”När vi har presenterat resultaten har någon deltagare insett att det handlar om ’gemensamt ansvar’. Då tar man tillsammans ansvar för att interaktionen blir bra, att gemensamma mål uppnås och att överenskomna saker blir gjorda.”

Sådana faktorer som många identifierar som hinder för interaktion kan till exempel vara att prata i mun på varandra, generalisera eller dra sig undan från samtalet. I studien med Navigatorernas medarbetare nämndes nedvärdering, förminskning, dominans, dispyter eller att någon driver sin egen agenda som hinder för lyckad interaktion.

Som resultat av studien kan sammanfattningsvis sägas att i interaktion inom sektorsövergripande samarbete krävs tillit, trygghet, jämlikhet, vilja att samarbeta och agera ömsesidigt, att lyssna och ta emot olika perspektiv, respekt och uppskattning, öppen kommunikation, tålamod, förmåga att hantera osäkerhet samt empati. Bland dessa kan vi också identifiera dialogkompetenser, varav de mest centrala gestaltas i Figur 1.

Varje deltagare har betydelse för att samarbetet ska lyckas

När interaktionen fungerar väl kan sektorsövergripande samarbete byggas och utvecklas även i nätverk med lösare kopplingar. Centralt är varje deltagares egen insikt om sin betydelse i interaktionen och för att samarbetet ska lyckas. Det gemensamma samtalet bör präglas av aktivt, symmetriskt deltagande, koncentration och lyssnande – så att man vid behov kan ta tag i och fortsätta med ett ämne eller en diskussion som någon annan har inlett.

Forskningsresultaten erbjuder en tänkbar riktning för hur dialogisk interaktion kan stödjas inom sektorsövergripande samarbete. Ett exempel är hur man utvecklar mötespraxis – det är viktigt att komma överens om hur man går till väga i sektorsövergripande möten, så att genuint gemensamt arbete möjliggörs.

Att lära och öva dialogkompetens påverkar förverkligandet av fungerande sektorsövergripande samarbete och uppnåendet av gemensamma mål. Det är viktigt att även yrkesverksamma inom interaktiva och människonära uppgifter inser behovet av och värdet i att utveckla sin dialogkompetens. Man behöver medvetet arbeta för att främja en god interaktion, eftersom dialogisk interaktion inte alltid uppstår spontant i sektorsövergripande samarbete.

”I projektets regionala utvecklingsgrupper kan vi framöver strukturera sektorsövergripande samarbete även med hjälp av dialogkompetens. Vi kan använda verktyg som gör det möjligt att reflektera över både egna färdigheter och gemenskapens verksamhet ur ett interaktionsperspektiv”, säger forskande överlärare Päivi Pukkila från forskningsenheten HAMK Edu vid Tavastlands yrkeshögskola.

Forskningsmaterialet samlades in inom projektet Oodi för samarbete mellan Navigatorer och utbildning, som utvecklar samarbetet mellan Navigatorer och utbildningsaktörer både regionalt och nationellt. Målet är att utveckla sätt att nå särskilt välkomna grupper och stöda unga vuxnas utbildningsstigar genom samarbete mellan Navigatorer och utbildningssektorn. Projektet, som medfinansieras av Europeiska unionen, koordineras av Jyväskylä yrkeshögskola och genomförs i samarbete med Tavastlands yrkeshögskola och Åbo Akademi.