Skriv här det du söker efter!

Ny kurs i finlandssvenskt teckenspråk får högt betyg

Ny kurs i finlandssvenskt teckenspråk får högt betyg

Få kurser vid Åbo Akademi sker utan muntlig kommunikation. Det har en kurs om ett för många helt nytt och annorlunda språk ändrat på.

När kursen Grunder i finlandssvenskt teckenspråk (5 sp) drog igång i höstas vid Språkcentret var den fullsatt med studerande, som fick träda in i en tyst värld där kommunikationen bara sker visuellt. Läraren Lena Wenman är entusiastisk över att kursen har tagits emot så fint.

– Jag är själv döv och har teckenspråk som första språk. Jag har valt att inte använda mig av teckenspråkstolk under kursen, förutom vid introduktionsföreläsningen. Det skapar en liten förståelse för hur det är att vara döv, och studenterna måste själva försöka så gott de kan att använda gester och tecken med mig. Jag tror det är en både utmanande och effektiv språkträning för dem, säger Wenman.

Lena Wenman.
Lena Wenman. Jarl Hanhikoski.

Kursen i teckenspråk är ett svar på ett sedan länge skriande stort behov av utbildning inom teckenspråk. Finlandssvenskt teckenspråk är ett litet minoritetsspråk i Finland med en lång dokumenterad historia. Idag finns det cirka etthundra teckenspråkiga finlandssvenska döva i Finland enligt en kartläggning från år 2015. Dock tillkommer varje år barn som föds med hörselnedsättningar eller andra funktionsnedsättningar, som gör att de har behov och nytta av teckenspråk. Det är inte bara döva som använder teckenspråk, utan också andra i deras nära omgivning. Döva föräldrar får själva i de allra flesta fall hörande barn, och barnen lär sig teckenspråk som sitt modersmål. Talspråket kommer ofta in i bilden senare, eftersom det är motoriskt möjligt att uttrycka sig via teckenspråk tidigare än barnet lär sig ljuda ord i förståelig form. Nuförtiden då det inte mera finns dövskolor – den enda svenskspråkiga dövskolan lades ned 1993, och sedan dess har det inte funnits någon särskild skola för döva i Finland – integreras alla barn med en hörselnedsättning (lindrig till döv) från svenska familjer till sin närskola. Det samma gäller även inom småbarnspedagogiken.

– Med andra ord ska stödet komma till barnet, men utmaningen är att det inte finns kunskap på daghem och skolor om hurdant stöd dessa barn de facto behöver, säger Annika Aalto, specialsakkunnig på Finlands Dövas Förbund.

 

Vid Språkcentret vid Åbo Akademi ser utbildningschef Mia Panisse att kursen fyller sin funktion inom universitetsvärlden. Det finns ett litet men växande antal personer som lär sig finlandssvenskt teckenspråk via projektet LIVS vid Humak Yrkeshögskola, men i övrigt sker ingen utbildning av lärare i finlandssvenskt teckenspråk i Finland. Kursen vid Språkcentret är öppen för alla studerande vid Åbo Akademi men speciellt många logopeder, psykologer, speciallärare och småbarnspedagoger deltar.

– ÅA är ju ett universitet som grundats uttryckligen för att tjäna en minoritets behov, och det tänket inkluderar andra minoriteter. En satsning på finlandssvenskt teckenspråk ligger helt rätt, vilket också det stora studentintresset bekräftar, säger Panisse.

Nyligen gav Diskrimineringsombudsmannen ett utlåtande som klart lyfter fram att barn och familjer bör och ska få stöd från den offentliga hörselvården för teckenspråk om barnet har en hörselnedsättning. Man ska ge tillgång och möjlighet till att använda både tal och teckenspråk eftersom det är en stor fördel och ger trygghet till barnen att välja vilken kommunikationskanal som fungerar bäst för ögonblicket. Ett problem för både barn och föräldrar och andra berörda är att få lära sig teckenspråk och att få tag på instruktörer och personer att använda teckenspråket med.

Lena Wenman är mycket glad över att kunna ge ett bidrag till en ökad medvetenhet om teckenspråk och möjligheter att använda teckenspråk för framtida pedagoger och lärare.

– Att lära sig teckenspråk handlar mycket om den praktiska genomgången och språkövningar. I kursen får deltagarna dessutom lite kunskap om dövas historia och vad det innebär att vara döv i samhället, säger hon.

 

Men hur är det att själv undervisa som döv, och dessutom över internet?

– För både deltagarna och läraren krävs lite tekniskt kunnande och att hantera videokameran för att både se och visa varandra hur man utför tecknen. Jag har hållit många kurser fysiskt tidigare, och då har det varit lättare att korrigera deltagarnas tecken, eller visa olika exempel på tecken för dem, berättar Wenman.

För deltagarna har det också funnits utmanande moment i kursen. Lena Wenman förklarar att teckenspråket innebär ett helt annorlunda sätt att uttrycka sig på, teckenspråk använder en helt annan modalitet. Man kan inte lyssna sig till hur språket uttrycks utan det sker helt och hållet visuellt med kroppen, händerna och ansiktet.

– Jag är medveten om att deltagarna kan tycka det är konstigt att inte få en röst att lyssna på, men då något är nytt kan det vara mer spännande och intressant för dem. Jag vet att ovana ögon blir trötta av att fokusera på vad jag som lärare gör med händer och ansikte. Under lektionerna har jag använt mig av chatten för att förklara eller skriva vilket ord jag tecknar, säger Wenman.

Kursen erbjuds igen under vårterminen 2023, och tar emot 23 deltagare (studerande vid Åbo Akademi) med deadline för anmälan 1.1.2023. Lena Wenman ser fram emot att fungera som lärare och att få fortsätta vidareutveckla kursen.

– Det är fint att Språkcentret vill och vågar prova på teckenspråk, många deltagare har berättat att de får nytta av det i sin utbildning och framtida yrke!

Språkcentret är en del av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.