Skriv här det du söker efter!

Holmön blir testö för drönarleveranser

Holmön blir testö för drönarleveranser

Färjan till Holmön. Foto: Therese Burström

Holmön i Umeå kommun beskrivs ibland som en humla, en ö som har förutsättningarna emot sig men som ändå flyger. De senaste årens problem i färjetrafiken har skapat en svår situation som drabbar såväl boende som verksamma hårt, inte minst öns butik. Nu pågår ett gemensamt arbete mellan Umeå kommun och lokala aktörer på ön för att vända utvecklingen. Bland annat kommer drönarleveranser att testas under 2025 med Holmön som pilot.

Holmön i Umeå kommun tillhör ögruppen Holmöarna som ligger en mil ut i havet i Kvarken. Stora delar av ögruppen ingår i ett av Sveriges största marina naturreservat och nästan hela Holmöskärgården utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet.

Idag bor cirka 60 personer året runt på Holmön, men deltidsboende vistas regelbundet på ön året om. På sommaren, när flest personer bor på ön, nästan tiodubblas siffran. Holmön är ett populärt besöksmål som lockar såväl människor från närområdet som internationella turister. De många och långa soltimmarna har också gett Holmön sin välkända slogan: Sveriges soligaste ö!

De senaste åren har färjetrafiken till Holmön kantats av stora problem, något som uppmärksammats i media ett flertal gånger och senast i Dagens Nyheter (26.3.2025) tidigare i våras. Trafiksituationen har gjort att många tvingats flytta i land, framför allt barnfamiljer i behov av skolpendling. På så vis har underlaget för barnomsorg på ön urholkats, samtidigt som behovet av äldreomsorg ökar.

Folk går på färjan i vinterväder.
Färjan till Holmön får inte trafikera om det finns is och den ersättande svävaren får bara köra när isen är minst 20 centimeter tjock, vilket händer allt mer sällan. Helikopter får bara användas när trafiken till ön legat nere i fem vardagar, vilket innebär att öborna kan bli isolerade i över en vecka i taget. Foto: Joar Sandström

Problemen i trafiken eskalerade när Trafikverket, som är huvudman för Holmöleden, ändrade direktiven för färjorna år 2018. Förändringen innebar att färjorna inte längre fick bryta is. När isen lagt sig eller drivit på sådant sätt att färjorna inte får köra, sätts ersättningstrafik in i form av svävare eller helikopter. Svävaren får bara köra när isen är minst 20 centimeter tjock, något som med mildare vintrar händer allt mer sällan. Helikoptern å sin sida är begränsad av såväl snöoväder som mörker och får inte heller ta lättare gods.

Vintern 2020–2021 infördes ännu ett trafikdirektiv som försvårade situationen ytterligare. Denna gång en inställelsetid för helikoptern om fem vardagar. Det innebär att när färjan inte längre kan köra så väntar Trafikverket i fem arbetsdagar innan de sätter in helikopter. I praktiken innebär det att öborna blir isolerade i över en vecka i taget när inställelsetiden slår in.

Det är både en direkt och indirekt isolering det handlar om, eftersom osäkerheten gör att Holmöborna inte kan planera sin vardag överhuvudtaget. Kommer jag kunna ta mig till läkarbesöket på fastlandet? Vågar jag som deltidsboende åka ut över helgen, eller blir jag fast i en vecka?

 

Jennie Bergvall Kalén, landsbygdsstrateg på Umeå kommun som jobbat mycket med transportfrågorna på Holmön, konstaterar att det är en helt orimlig situation.

Som ett sätt att mildra konsekvenserna av Trafikverkets beslut har Umeå kommun de senaste fyra åren upprättat ett samverkansavtal med en förening på ön, Holmöns Utvecklingsforum, som innebär att föreningen får möjlighet att beställa extra helikopterturer för såväl persontransporter som godsturer till öns butik. Dessa turer bekostas av Umeå kommun.

– Det är ingen långsiktig lösning, utan en ren och skär nödåtgärd. Det handlar ju om våra kommunmedborgare, som annars riskerar att isoleras och förvägras samhällsviktig service, konstaterar Jennie.

 

Öns livsmedelsbutik, Holmöns lanthandel, är en av flera året runt-verksamheter som drabbas av problemen i trafiken. Både gällande uteblivna leveranser och svårigheter med att planera varubeställningar, men också med ett minskat kundunderlag när färre vågar sig till ön under vinterhalvåret. Detta under en tid då varje intäkt har stor betydelse. Trots det är butikens engagemang stort och många öbor volontärjobbar och hjälper till med det som går, exempelvis varuplock och annat som behöver fixas i butiken

– Vi har ett otroligt fint engagemang med mycket ideella insatser. Det är helt avgörande för att vi ska kunna ha öppet året runt, även under lågsäsong, säger Maria Fessé, butiksföreståndare på Holmöns lanthandel.

Lanthandeln har öppet varje dag året runt och är på väg att bli en så kallad hybridbutik. Det innebär att det kommer att vara möjligt att handla i butiken även när den är obemannad, vilket minskar personalkostnaderna och ökar tillgängligheten. Butiken ägs och drivs av en ekonomisk förening och erbjuder både ombudstjänster, en biblioteksfilial och en mindre cafédel.

Butiken utgör också ett så kallat lantbrevbärarombud, vilket innebär att post delas ut i postfack inne i butiken. Då och då händer det dock att paket blir kvar på fastlandet hos närmaste ombud eller på PostNords företagscenter i stan. Med dagens redan utmanande trafiksituation kan det bli mycket besvär för Holmöborna att hämta ut sina paket. Butiken har visat intresse för att få bli ett traditionellt postombud för att på så vis kunna hantera alla paket, men enligt PostNord är det inte aktuellt då det bor för få personer på Holmön och att det därför inte skulle bära sig kostnadsmässigt.

Drönare.
Drönarmodellen som ska användas mellan fastlandet och Holmön. Foto: Umeå kommun

De senaste årens trafikproblem har resulterat i att lokala aktörer på Holmön och Umeå kommun krokat arm för att vända den negativa utvecklingen. På Umeå kommun pågår ett stort internt arbete för att undersöka vad som faktiskt går att göra, trots rådande trafiksituation.

– Det är väldigt lätt att stirra sig blind på trafikfrågan, för transporterna är ju en förutsättning för exakt allt. Både för att fler ska kunna bo på Holmön, för att företagen ska kunna utvecklas och för att servicen ska fungera. Så utmaningen ligger i att våga tänka bortom trafikfrågan och undersöka vad vi som kommun faktiskt kan göra, att våga testa nytt, förklarar Jennie.

Och att testa nya saker, det har parterna tagit fasta på i ett antal satsningar som nu pågår med Holmön som pilot. Bland annat ingår Umeå kommun som part i två projekt som handlar om att utveckla ett nytt fossilfritt transportsystem med drönare. Det ena projektet handlar om att testflyga bussgods sommartid, med start i juni 2025. Det andra projektet handlar om att testflyga under vinterförhållanden, vintern 2025–2026. I båda projekten kommer bussgodset att flygas från Umeå Eco Industrial Park på fastlandet till Holmön.

 

Linn Alexandersson, landsbygdsstrateg på Umeå kommun, arbetar i båda projekten.

– Eftersom behovet av förbättrade godstransporter är stort på Holmön, så kan dessa projekt skapa samhällsnytta där det verkligen behövs. Samtidigt lär vi oss om ett helt nytt transportsystem som kan ersätta fossila transporter.

Sommarens flygningar planeras ske under två veckor i juni, under förutsättning att sökta tillstånd hos Transportstyrelsen beviljas. Drönaren som ska flyga kan ta gods upp till 10 kilo och har en snitthastighet på 150 km/h. Det innebär att flygturen till Holmön, en sträcka på cirka 23 kilometer från drönarens startplats, tar knappt 12 minuter. Detta att jämföra med färjans 45 minuter. Med denna snitthastighet beräknas drönaren kunna genomföra cirka 17 transporter till Holmön under en vanlig arbetsdag. Drönaren kommer att landa på återvinningsgården bredvid Holmöns lanthandel, där lossningen görs manuellt.

Industriparken Umeå Eco Industrial Park, där drönaren utgår från, ligger cirka en mil från Umeås stadskärna. Området är 550 hektar stort och utvecklas med visionen om att skapa ett världsledande centrum för grön innovation och produktion. Här finns en nybyggd järnvägsterminal i direkt anslutning till Norrbotniabanan och Umeås övriga järnvägsinfrastruktur. Dessutom ligger väg E4 i anslutning till området där Bussgods Umeås bilar dagligen passerar, vilket innebär att de snabbt och smidigt kan förse drönaren med gods.

Karta med ett sträck från Umeå centrum till Holmön.
Flygturen till Holmön, som är cirka 23 kilometer räknat från drönarens startplats, tar knappa 12 minuter.

En positiv effekt av drönarprojekten redan nu är att Holmöns lanthandel blivit ett ombud för Bussgods. Det innebär att paket som beställs via Bussgods levereras direkt till butiken när boende på ön väljer lanthandeln som ombud.

Vi tycker det känns jättekul att Holmön blir första platsen där drönarleveranser testas i Umeå kommun. Genom drönarprojekten får vi också många bra kontakter till nytta för vår verksamhet, säger butiksföreståndaren Maria Fessé.

En spännande tid väntar för parterna i projekten och redan nu ser de potential för utveckling och uppskalning. Förutom Holmön kan samma drönare exempelvis nå andra orter på glesbygden. Vidare kan ett utvecklat nätverk av laddstationer runt om i Västerbotten främja fossilfria drönartransporter i länet. Ur ett vårdperspektiv skulle drönare också kunna vara behjälpliga med transporter av medicin och utrustning till boende. Här finns även möjlighet att nyttja drönarens returtransporter med att skicka prover som ska analyseras på Norrlands Universitetssjukhus.

Transporter är en nyckelfråga för Holmöns möjligheter att utvecklas som ett skärgårdssamhälle året runt. En drönarbaserad transporttjänst har potential att förbättra situationen avsevärt, både redan idag och i framtiden, säger Linn Alexandersson.

Här kan du läsa mer om olika projekt där Holmön ingår som pilotö, såsom “Fossilfri leverans av gods i glesbygd” samt “Resilienstester av ett drönarsystem i nordligt klimat”: www.umea.se/landsbygd.

Läs mer om Umeå kommuns arbete på umea.se – Landsbygdsutveckling.

 

Linn Alexandersson och Jennie Bergvall Kalén.
Foto: Nathalie Hjalmarson

 

 

Artikelförfattarna Linn Alexandersson och Jennie Bergvall Kalén arbetar båda som landsbygdstrateger vid Umeå kommun. 

Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 2/2025. Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!