Tisdagen den 7 maj 2002

 

6 500 familjer i boken om Caino-Torp

Målet nått. Efter nio års möda har det kulturhistoriska verket Caino-Torp 1490-1799 utkommit. Naturligtvis är Jan-Erik Nygren, Håkan Ahlnäs, Reijo Ojala och Ragnar Mannil nöjda.

(7.5.2002) Ole Granholm tfn 8295 248

Efter nio års möda kan den arbetsgrupp som i december 1993 fick uppdraget att framlägga en utredning av släkterna Caino och Torp äntligen redovisa resultaten av sin forskning. Den geneologiska studien som omfattar 630 sidor har tryckts i 600 exemplar. Den berör tidsperioden 1490-1799.

Det konstaterade arbetsgruppens ordförande, kanslirådet Ragnar Mannil när han tillsammans med arbetsgruppens sekreterare Jan-Erik Nygren presenterade det pinfärska verket, en tegelsten på drygt två kilo vederhäftig information. Omkring 100 sidor utgörs av artiklar, resten är släkttabeller, register, utredningar och kartor.

Inte mindre än 6 500 familjer och omkring 30 000 personer passerar revy. Artiklarna återges på svenska, finska och engelska. Förhandsintresset i Amerika är stort och marknadsföringen inleds på hemmaplan. Startskottet tas på lördag då en tillställning anordnas på gymnasiet i Kronoby. Det inleds klockan 10.00.

Kommunen bjuder på kaffe och pensionerade rektorn Håkan Vikström håller ett anförande kring forskning i största allmänhet. Jan-Erik Nygren presenterar Caino-Torp-boken som under dagen säljs till specialpriset 40 euro. Normalpriset är 45 euro, vill man ha boken tillsänt kostar den 50 euro, plus porto- och hanteringskostnader.

Caino och Torp har länge intresserat forskarna. Sommaren 1973 blev Ragnar Mannil inbjuden att hålla festtalet vid hembygdsfesten i Terjärv. I Brages förträffliga urklippsverk, numera Brages Pressarkiv fann han en artikel som ingick i Österbottningen den 13 juni 1946. - Den var skriven av släktforskaren, lektorn Hugo Lagström och berörde Matts Johansson Svartsjö och hans släkt. Nu hade jag möjlighet att lära mig något om denna bygd och vi kunde fira 300-årsminnet av denna anfader en vacker sommardag invid Heimsjöns strand.

 

Helge Smedjebacka
väckte projektet

I samband med besöket i Terjärv fick Mannil första gången kontakt med Helge Smedjebacka. Båda var ense om att något måste göras för att få ökad kännedom om släkterna Caino och Torp. Det definitiva beslutet togs under en paus vid Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares 40-årsjubileum 1992.

- Följande år utfärdades ett upprop i tidningarna och den 11 december 1993 samlades i Terjärv ett 50-tal intresserade släktforskare, de flesta med rötter i Caino och Torp. Beslutet var enhälligt, en utredning skulle göras. Vi får tacka numera avlidne Helge Smedjebacka, han var projektets upphovsman och pådrivare, konstaterar Mannil.

Det andra mötet hölls i Jakobstad. Vid detta möte utsågs en arbetsgrupp och planer för det fortsatta arbetet uppgjordes. Det tredje forskarmötet hölls 1995 och det var kombinerat med en utfärd till Caino-Torp-släkternas urhem i Vetil. Under diskussionerna dryftades livligt frågan om sambandet mellan Caino och Torp.

Det fjärde forskarmötet hölls i Terjärv och Nedervetil år 1996. Också det var kombinerat med en exkursion. Det femte forskarmötet som hölls 1998 var förlagt till Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. Där framlades en ny rapport uppdelad på två avdelningar, Caino-släkten med 9 generationer och Torp med 6 generationer.

Den arbetsversion som presenterades i september 2000 omfattade 10 generationer Caino och 8 generationer Torp. Materialet var uppe i 500 sidor, därtill kommer artiklar, register och annan information.

- Arbetet fortsatte och man måste beundra den arbetsinsats som ligger bakom projektet. Sigurd Nylund, Reijo Ojala, Jan-Erik Nygren och Hans-Erik Krokfors har oförtrutet levererat nytt material som nu finns i bokform, konstaterade Mannil när han presenterade projektet. Till arbetsgruppen hör ytterligare Håkan Ahlnäs och Ole Granholm.

 

Grundar sig på
tidigare forskning

 

Caino-Torp-boken redovisar Caino-Torp-ättlingar till utgången av 1700-talet. Skulle man ha fortsätt utredningarna till 2000-talet skulle det ha blivit 10 stycken böcker eller 7 000 sidor.

- På grund av livets korthet vill vi lämna 1800 och 1900-talen till nästa forskargeneration, påpekar Mannil.

Jan-Erik Nygren som fungerat som arbetsgruppens sekreterare konstaterar att nästan alla hittar sina rötter i boken. De som var födda 1799 levde in på 1800-talet.

- I många fall har vi inte avbrutit en familj vilket betyder att det i materialet finns folk som levde in på 1900-talet, påpekar Nygren.

Överlag vill Nygren inte enbart se Caino-Torp-boken som en släktbok, utan som ett projekt där artiklar på tre språk, tabeller och källmaterial kompletterar släktutredningar.

- Även flyttningsrörelserna är betydande och boken omfattar ett område från Limingo i norr till Närpes i söder.

Nygren framhåller att materialet bygger på släktutredningar som gjorts tidigare. Det betyder att fel förekommer eftersom en källkritisk forskning inte alltid varit möjlig.

- Men vi har gjort vårt bästa och vi tar inte illa upp om folk kommer med kompletteringar. Släktutredningar blir aldrig kompletta, det förekommer fel som kan rättas till, påpekar han.

 

Många bemärkta personer

Vad är intressant med Caino-Torp och varifrån kom man till Vetil? Kyrkböckerna som började föras i slutet av 1600-talet är sällan tillgängliga på grund av Stora ofreden. Men det var först på 1730-talet som man kan följa utvecklingen.

Caino-Torp-bönderna levde på bägge sidor om Perho å eller Vetil älv. De var två skilda släkten. Släkten Torp kom från Pedersöre via Evijärvi till Vetil. Det har professor Pentti Virrankoski länge hävdat och det har Sigurd Nylund senare bevisat.

Den som härstammar från någon av personerna i boken är med stor sannolikhet släkt med författare som J L Runeberg, VA Koskenniemi, Alexander Slotte, RR Eklund, Hjalmar Krokfors, Mats Huldèn, Kjell Westö.

Politiker som C J Slotte, Juho Torppa, Esko Aho, Johannes Storbjörk, JE Hästbacka, Ragnar Granvik, Viljami Kalliokoski. Företagsledare/affärsmän som Elis Boström, A L Hagström, Otto A Malm, Robert Paulig, Artur Söderholm, Kurt Snellman, Anders Wiklöf, Martin Granholm, Eliel Sandbacka.

Musiker som Greta Haapasalo, Konsta Jylhä, Lauri Ojala, Taneli Kuusisto, Erik Bergman, Leif Segerstam, Sigurd Snåre, Rafael Ahlbeck. Präster som Anders Sandbacka, John Vikström, Johannes Granö, Karl Smeds.

Skolmän/vetenskapsmän som Isak Smeds, KV Åkerblom, KJ Hagfors, Hugo Skott, Pentti Virrankoski, JG Granö, Olavi Granö, Anders S Donner. Konstnärer som Eric Cainberg, kyrkobyggarna Kuorikoski, Tapio Wirkkala, Nanny Still Mc Kinney, Fritz Jakobsson.

Om dessa och mycket annat kan man läsa i Ragnar Mannils intressanta artikel om bönderna Grels Caino och Olof Olofsson Torp samt deras sentida ättlingars sökande efter rötterna. Pentti Virrankoski skriver om huvuddragen i Österbottens äldre bosättningshistoria.

Marjatta Pulkkinen berättar om Caino och Torp i Vetil. Förordet till boken har skrivits av Ragnar Mannil och inledningen och förklaringen av Jan-Erik Nygren. För illustrationerna svarar Håkan Ahlnäs. Boken har tryckts på Gummerus i Jyväskylä.

 

Många har stött projektet

Följande stiftelser, institutioner och företag har stött utgivningen: Cygnus Foundation, USA, Stiftelsen Kommerserådet Otto A. Malms Donationsfond, Stiftelsen Kulturfonden för Gamlakarlebynejden, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska Folkskolans Vänner, Kronoby kommun, Bageri E. Boström Ab, Byggnads Ab Forsström, Oy Geson Ab, KPO-koncernen, Kronoby Andelsbank, Oy Snellman Ab, Karlebynejdens Försäkringsförening, Terjärv Försäkringsförening.