'Materialitet' har under de senaste decennierna blivit ett allt viktigare begrepp inom kulturforskningen. Forskningen i mediematerialitet sträcker sig från de nordamerikanska pionjärinsatserna av Marshall McLuhan, Havelock Ellis och Brian Innis, till den tyska medieteorin med namn som Hans Magnus Enzensberger och Friedrich Kittler, och över till den franska mediologin, främst representerad av Régis Debray. Där man tidigare i högre grad koncentrerade sig på det innehåll medierna överförde, har man allt mer börjat intressera sig för medierna i sig själva, för deras konkreta, tekniska aspekter och de sociala sammanhang de ingår i, och för gränsen mellan deras form och innehåll. 'Medium' används här om vilken som helst medierande uttrycksform, inte bara om s.k. massmedier, utan också om t.ex. språket, skriften, genren, manuskriptet, boken, boksidan, för att nämna några litterära exempel. T.ex. poesi är därför, generiskt, ett medium likaväl som radio, TV eller video.

Även inom litteraturforskningen har man under det senaste decenniet i allt högre grad börjat intressera sig för mediematerialiteter. Som exempel kan nämnas Jerome McGanns undersökning av den angloamerikanska modernismens förhållande till tryckpressens utveckling i Black Riders: The Visible Language of Modernism (1993), Johanna Druckers analys av typografiska experiment i The Visible Word: Experimental Typography and Modern Art 1909-1923 (1994), antologin A Book of the Book (2000, red. av Stephen Clay och Jerome Rothenberg) som ur olika synvinklar skärskådar boken som medium, och de många analyserna av digitaliseringen av litteraturen, t.ex. Jay David Bolters Writing Space (2001), George P. Landows Hypertext 2.0 (1997) och Loss Pequeño Glaziers Digital Poetics (2002).

Gemensamt för de ovannämnda är, kunde man säga, en intresseförskjutning från hermeneutiska frågor och frågor om litteraturens form och innehåll till mer övergripande frågor om litteraturens media och villkor. Materialitet avser alltså inte ett specifikt område, och medför inte en bestämd metodologi. Det används generellt för att överbrygga dikotomin mellan humaniora och samhällsvetenskap, mellan estetisk och sociologisk analys.

När det gäller intresset för poetisk materialitet är utgångspunkten ofta (t.ex. hos Drucker, Davidson och McGann) en kritik av den dominerande synen på poesi som en primärt andlig eller upphöjd angelägenhet, där själva skrivandet som materiell praktik, eller poesins konkreta, visuella och akustiska element, har nedtonats eller förbisetts. Detta har medfört att de poeter som direkt engagerat sig i mediematerialiteter – t.ex. genom att utmana gränsen mellan ordkonst och bildkonst – har negligerats, bl.a. eftersom man har saknat verktyg att tillägna sig deras verk. Ett finlandssvenskt exempel som jag ämnar behandla är Kurt Sanmarks "konkretistiska" dikter, framförallt i böckerna OSV (1964) och Obundna texter (1973).

Mediematerialiteter i modern finlandssvensk poesi är planerad som en monografi i tre delar. Varje del fokuserar ett textuellt medium och innehåller först en inledande teoretisk och historisk exposé om detta medium, därefter en empirisk undersökning. Första delen, som gäller poesin som medium, undersöker Kurt Sanmarks konkretistiska dikter och receptionen av dem, jämte några andra försök i den finlandssvenska poesin att överskrida gränsen mellan poesi och bildkonst. Detta överskridande synliggör de respektive mediernas egenskaper.

Andra delen behandlar boken som medium, och undersöker bl.a. Gunnar Björlings 1930- och 40-talsdiktböcker i ljuset av bokmediet. Björling hade en genomtänkt struktur för varje bok, som inleddes med dikter och övergick i aforismer och essäer. Men björlingreceptionen har haft svårt att hantera detta genreöverskridande, och kategoriserat Björling främst som lyriker. Vilka konsekvenserna blir av att tänka i mer övergripande termer är något som tas upp i detta sammanhang.

Tredje delen behandlar datorn som litterärt medium, och presenterar några av de reflektioner som ägnats hypertexten under det senaste decenniet. Denna diskussion kopplas sedan till ett resonemang om de möjligheter och problem digitaliseringen av den finlandssvenska moderna poesin ställs inför. Vad sker när den textuella modellen inte längre utgörs av boken utan av elektronikens visuella och akustiska koordinater? Och vad sker med bokens och boksidans materialitet när de överförs till en digital kontext, vilka aspekter av textens "information" försvinner, vilka inte? Utgör t.ex. typsnitt och textens visuella struktur delar av textens mening eller är de negligerbara?

Intressant nog finns det poeter som anteciperat vissa av den digitala utvecklingens möjligheter. Det gäller dels Björling och andra modernister, men också gruppen kring tidskriften Fågel Fenix (1975-77) och senare poeter som Eva-Stina Byggmästar.

Fokuseringen på mediematerialiteter framhåller litteraturproduktionen som beroende av handlande (praxis) och kunnande (tekhne), och således som en social akt bland andra. Detta är tänkt som en motvikt mot ett mer renodlat humanistiskt perspektiv, där litteraturproduktion ofta ses i termer av individuell begåvning och där mediet har naturaliserats till den grad att det inte ses som ett villkor för produktionen överhuvudtaget. Ett renodlat sociologiskt perspektiv är däremot begränsat såtillvida att det materiella behandlas som en statisk extern faktor.

Metodologiskt vill jag visa på forskningens egen metod som konstituerande – att det inte finns någon given metodologi inom materialitetsforskningen ses alltså som gynnsamt. Om metoden inte är given på förhand blir den istället föremål för en konstant reflektion, i ett försök att besvara frågan om hur mediematerialiteter ska diskuteras inom litteraturvetenskapen. Detta gäller i synnerhet tvärvetenskapligheten, dvs. frågan om hur olika metodologiska perspektiv kan kombineras, och frågan om hur ett frukbart samspel mellan humanistiska och samhällsvetenskapliga infallsvinklar kan se ut.
 

Bibliografi

Bernstein, Charles. "The Art of Immemorability". I Jerome Rothenberg och Steven Clay (red.) A Book of the Book: Some Works & Projections about the Book & Writing.

Bolter, Jay David. Writing Space: Computers, Hypertext, and the Remediation of Print. Hillsdale: Lawrence Ellbaum Associates, 2001.

Brannigan, John. New Historicism and Cultural Materialism. New York: St Martin's P, 1998.

Davidson, Michael. Ghostlier Demarcations: Modern Poetry and the Material Word. Berkeley: U of California P, 1997.

Debray, Régis. Media Manifestos: On the Technological Transmission of Cultural Forms. London: Verso, 1996.

- - -. Transmitting Culture. Columbia UP, 2000.

Drucker, Johanna. The Visible Word: Experimental Typography and Modern Art, 1909-1923. Chicago: U of Chicago P, 1994.

Easthope, Antony. Poetry as Discourse. London: Methuen, 1983.

Eskelinen, Markku. Digitaalinen avaruus. Borgå: WSOY, 1997.

Forrest-Thomson, Veronica. Poetic Artifice: A Theory of Twentieth-Century Poetry. Manchester: Manchester UP, 1978.

Glazier, Loss Pequeño. Digital Poetics: The Making of E-Poetries. U of Alabama P, 2001.

Graves-Brown, P. M., ed. Matter, Materiality and Modern Culture. London and New York: Routledge, 2000.

Gumbrecht, Hans Ulrich, and Pfeiffer, K. Ludwig, eds. Materialities of Communication. Trans. William Whobrey. Stanford: Stanford UP, 1994.

Havelock, Eric A. The Muse Learns to Write: Reflections on Orality and Literacy from Antiquity to the Present. New Haven: Yale UP, 1986.

Innis, Brian. The Bias of Communication. Toronto: U of Toronto P, 1995.

Kittler, Friedrich. Gramophone, Film, Typewriter. Övers. Geoffrey Winthrop-Young och Michael Wutz. Stanford. Stanford UP, 1999.

Landow, George P. Hypertext 2.0: The Convergence of Contemporary Critical Theory and Technology. London: The Johns Hopkins U P, 1997.

Loiseaux, Elizabeth Bergmann, och Fraistat, Neil (red.). Reimagining Textuality: Textual Studies in the Late Age of Print. Madison: U Wisconsin P, 2002.

McGann, Jerome. The Beauty of Inflections: Literary Investigations in Historical Method and Theory. Oxford: Clarendon P, 1985.

- - -. Black Riders: The Visible Language of Modernism. Princeton: Princeton UP, 1993.

- - -. The Textual Condition. Princeton: Princeton UP, 1991.

Macherey, Pierre. A Theory of Literary Production. London: Routledge & Kegan Paul, 1978.

McLuhan, Marshall. The Gutenberg Galaxy: The Making of Typographic Man. London: Routledge, 1962.

- - -. Understanding Media: The Extensions of Man. Cambridge: MIT P, 1997.

Mowitt, John. Text: The Genealogy of an Antidisciplinary Object. Durham: Duke UP, 1992.

Perloff, Marjorie. Radical Artifice: Writing Poetry in the Age of Media. Chicago: U Chicago P, 1991.

Rothenberg, Jerome och Clay, Stephen (red.). A Book of the Book: Some Works & Projections about the Book & Writing. New York: Granary Books, 2000.

Svedjedal, Johan. Den sista boken. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2001.

Zumthor, Paul. Oral Poetry: An Introduction. Minneapolis: U of Minnesota P, 1990.